- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
437

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 47. 24 nov. 1934 - Elis Bosæus: Statslån åt den svenska industrien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNISKTIDSKRIFT

HAFT. 47
ÅRG. 64

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN

24 NOV.
1934

INNEHÅLL: Statslån åt den svenska industrien, av civilingenjör Elis Bosaeus. - Tidskriftsnytt inom mekaniska
och elektriska facken. - 1935 års arbetsvetenskapliga kongress. - Notiser. - Personalnotiser. - Sammanträden.

STATSLÅN ÅT DEN SVENSKA INDUSTRIEN.

Den statliga låneverksamheten åt
industrien förelåg till diskussion inom
teknologföreningens avdelning för industriell
ekonomi och organisation vid dess
sammanträde den 29 okt. Inledningsföredraget hölls
av civilingenjören Elis Bosaeus, som
lämnade en orienterande, i det följande
återgiven, redogörelse för denna verksamhet.
Under diskussionen kom den kritiska
inställning, som man inom industrien på goda
grunder hyser mot denna verksamhet bl. a.
till uttryck i ett anförande av handelsrådet
Wilhelm Lundvik.

Samhällslivets utveckling har fört med sig ett
flertal former för statlig hjälp åt näringslivet. Även
den av dessa former, som statslånen till industrien
utgöra, är i sin ordning numera månggestaltad.
Direkt eller indirekt förmedla flertalet av
statsdepartementen: finans-, social-, kommunikations- och
jordbruks- jämte handelsdepartementet sådana lån. Det
är helt naturligt, att under sådana förhållanden
landets industrimän möta vissa svårigheter att få nödig
översikt över de lånemöjligheter, som från det
allmännas sida erbjudas dem.

Blott i förbigående skall då först omnämnas den
låne verksamhet:

A. som rör sig inom numera speciella och
begränsade områden, nämligen

för hantverket genom de av kommerskollegium
förvaltade hantverkslånefonden (300000 kr.) och
1933 års lånefond för ackords- och förlagslån åt
hantverkare (1000000 kr.),

för torvindustrien, vars lånefond visserligen
övergått i den s. k. industrilånefonden, men för vilken
särskilda lånevillkor gälla,

B. liksom även den, som mer eller mindre vid
sidan av andra näringar kommer industrien tillgodo
såsom exempelvis:

1934 års anslag till vissa fiskareföreningar (700 000
kr.), varifrån lån kunnat lämnas även till en
fiskmjölsfabrik, fiskkonservfabriker etc.,

1933 och 1934 års anslag för skogshushållningens
främjande, från vilka bl. a. lämnats lån till fabriker
för brikettering av träkol och till understödjande av
gasgeneratordrift,

vattenkraft- (ca 10 mill. kr.) och kraftlednings- (ca
13,6 mill. kr.) lånefonderna,

anslag för exportkreditgaranti - under innevarande
budgetår finnes av dessa anslag disponibelt inalles 35

mill. kr. som jämte exportindustrien kommer bl. a.
även lantbruk, fiske och svensk teknisk
konsulterande verksamhet tillgodo.

Redogörelsen för de industriella statslånen
kommer sålunda att avgränsas till den låneverksamhet,
som uteslutande avser industrien utan att vara
bunden vid någon speciell grupp inom denna.

Sådan låneverksamhet föreligger genomförd eller i
vardande på tre skilda linjer:

Genom handelsdepartementet medelst de under
kommerskollegii och statskontorets förvaltning
stående manufakturförlags- och mdustrilånefonderna
på resp. ca 3,4 och 4,2 mill. kronor.

Genom socialdepartementet medelst 1933 och 1934
års riksdagars anslag på sammanlagt 16,;5 mill. kronor
för lån och subventioner till främjande av enskild
företagsamhet.

Genom det enligt 1934 års riksdags beslut
nybildade a.-b. Industrikredit, som beräknas kunna ställa
ca 60 mill. kronor till industriens förfogande.

Manufakturförlags- och industrilån.

Den ena av de gamla kommerskollegiifonderna,
manufaktur f örlagsläne fonden, har anor värdiga det
förnämliga verk, som alltjämt bereder fondens
låneärenden. Den har sitt upphov i
manufakturdiskontfonden av år 1756, som förvaltades och bokfördes
av det inom kommerskollegium arbetande
manufak-turdiskontkontoret. I förstone beviljades därifrån
blott 9 månaders diskontlån. Enligt kungl. maj:ts
bestämmelse den 9 dec. 1818 bemyndigades
kommer skollegium att från fonden utlämna jämväl
förlagslån, avseende "anläggningar av nya här i riket
förut okända uppfinningar i fabriks- och slöjdväg".
I samband därmed avsattes till fonden 200000
riksdaler banco. Genom nya avsättningar 1841 och 1866
samt genom införlivande av fondens s. k.
besparingskassa - av besparade räntor - nådde fonden
småningom upp till sitt nuvarande belopp. År 1874
upphörde utgivandet av diskontlån. Av fondens
intressanta annaler framgår bl. a., att därur i
väsentlig mån bekostades teknologiska institutets,
nuvarande tekniska högskolans, anläggning och
uppehållande med ett belopp av 14000 riksdaler banco
årligen 1827-1840. Från fonden lämnades även
bidrag med 75000 riksdaler till
Stockholmsutställningen 1866 och med 35 000 riksdaler till den
nordiska utställningen i Köpenhamn 1872.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free