- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
439

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 47. 24 nov. 1934 - Elis Bosæus: Statslån åt den svenska industrien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24 NOV. 1934

TEKNISK TIDSKRIFT

439

genom att räntefrihet medgivits under ett å två år.
Amorteringstiden har oftast satts till tio år, dock
har denna amortering vanligen börjat först efter ett
å två år från det lånet lyfts. I regel har
departementet sökt anpassa lånevillkoren efter varje
sökandes individuella förhållanden om än nyss angivna
ram i stort sett hållits obruten.

Beviljade lån utbetalas av statskontoret liksom
industri- och manufakturförlagslånen. Lånens
övervakning sker på samma sätt som dessa sistnämndas.
Låntagare är därjämte skyldig att till
socialdepartementet månatligen avlämna rapport över antalet
sysselsatta arbetare.

A.-b. Industrikredit.

1924 års bankkommitté väckte i sitt 1927 avgivna
betänkande frågan om inrättande för industriens
räkning av ett kreditinstitut efter mönster av allmänna
hypoteksbanken och stadshypotekskassan. Därefter
hemställde år 1933 fullmäktige i riksbanken till
finansministern om utredning i ämnet. Fullmäktige
utvecklade i sin skrivelse närmare de skäl, som
talade för ett särskilt organ för såväl långfristig som
medellång kreditgivning åt företag inom näringslivet.
Med långfristig kreditgivning betecknades därvid
krediter på längre tid än tio år och med medellång
kreditgivning avsågos krediter löpande från ett till
tio år.

Vid ärendets anmälan inför kungl. maj:t i januari
1934 erinrade finansministern, att statsmakterna i
syfte att åstadkomma en sanering av bankväsendet
vidtagit åtgärder, ägnade att försvåra kreditgivning
på längre tid och att det därför syntes vara en det
allmännas uppgift att tillse, att möjlighet bereddes
näringslivet att vid sidan av affärsbankerna kunna
påräkna en sådan kreditgivning. Finansministern
förordade en omedelbar utredning. Denna
anförtroddes åt en kungl, kommitté sammansatt av
framstående industri- och bankmän under ordförandeskap
av generaldirektören Wohlin. Redan den 14
februari avlämnade kommittén sitt betänkande med
förslag till inrättande av ett institut för medellång och
långfristig kreditgivning åt företag inom
näringslivet. Sedan ett flertal ämbetsverk samt industriella
och banksammanslutningar yttrat sig i ärendet
avlämnades proposition till riksdagen den 6 april i
huvudsaklig överensstämmelse med kommittéförslaget.
Detta följdes även av riksdagen. Det nya institutet
benämndes Aktiebolaget Industrikredit och har haft
sin konstituerande stämma under oktober månad.
Det beräknas kunna träda i verksamhet frampå
nästa år.

1933 års banklag har visserligen ej upptagit någon
generell bestämmelse om begränsning av kredittiden.
En sådan begränsning anses dock vara i lagens
anda och påkallad av omsorgen om bankernas
likviditet. De av kungl. maj:t faställda
bolagsordningarna för bankerna begränsa också kredittiden till sex
månader å ett år. Där bankerna i vissa fall få
bevilja s. k. avbetalningslån på högst 10 år äro dessa
lån starkt begränsade till sina belopp. Vid
medelstora och mindre industriföretag, som av praktiska
skäl ej kunna beredas obligationslån, ha hittills
möjligheter saknats för ordnande av erforderliga längre
krediter på fullt betryggande sätt. Det nya institu-

tet skall fylla denna brist, i förstone dock reguljärt
blott för krediter upp till 10 års tid. Kreditgivningen
avses i första hand för fasta anläggningar och för
möjliggörande av rationalisering av driften inom
företag på skilda områden. Beträffande krediter för
igångsättande av en rörelse - s. k. initialkrediter -
gäller, att institutet lika litet där som i övrigt får
ikläda sig någon företagarrisk utan måste fordra
fullt betryggande säkerhet. Då sådan ej omedelbart
kan lämnas har man tänkt sig att institutet skall
kunna på förhand ställa i utsikt att övertaga
anläggningskredit sedan företaget genom mera tillfällig
bankkredit kommit till stånd och kan erbjuda
erforderliga säkerheter.

Som namnet anger har institutet fått formen av ett
aktiebolag. Aktierna i detta skola till minst fem
åttondelar tecknas av svenska staten som också äger
tillsätta minst fem av styrelsens åtta ledamöter. För
närvarande har staten tecknat tre fjärdedelar av
aktiekapitalet och tillsatt sex av styrelseledamöterna.
Teckningsrätt till högst tre åttondelar av
aktiekapitalet har förbehållits svenska banker. Därav ha de
tre storbankerna Svenska handelsbanken,
Skandinaviska banken och Göteborgsbanken ävensom ett par
mindre banker begagnat sig. Bankerna ha f. n.
tvenne representanter i bolagets styrelse. Under
styrelsen skall närmast sortera en verkst. direktör och
en direktion. I övrigt torde avgöranden om
organisationen ännu icke ha träffats. Vid de förberedande
utredningarna har emellertid framhållits att ett
intimt samarbete bör etableras med affärsbankerna,
vilket naturligtvis ur ett flertal synpunkter och ej
minst för nödig arbetsbesparing är betydelsefullt.

Bolagets aktiekapital är åtta millioner kronor,
varav statsverket tecknat sex och bankerna två.
Staten har därjämte till bolagets förfogande ställt en
garantifond på tolv millioner kronor i 4 %
statsobligationer. Garantifonden skall utgöra säkerhet
för bolagets förbindelser. Bolagets upplåning, som
skall ske genom obligationslån, måste begränsas till
fyra gånger sammanlagda beloppet av garantifonden
och bolagets reservfond. Det kapital, som bolaget
kan ställa till näringslivets förfogande, skulle i
förstone bli 56 mill. kronor - motsvarande
aktiekapitalets 8 mill. kronor jämte 48 mill. kronor upplånade
medel. Då bolaget förutsattes skola snabbt öka sin
reservfond, för vilket ändamål särskilda
bestämmelser införts i bolagsordningen, och reservfonden
liksom garantifonden blir underlag för upplåningen, har
man genomsnittligt räknat med ca 60 mill. kronors
kapital disponibelt för utlåning.

Vid utredningen om det nya institutet har
ifrågasatts, att detta bl. a. skulle medverka vid
finansiering åt exportörer av beställningar för vilka köparen
betingat sig längre tids kredit såsom t. e. i
varvsrörelsen än vanligt. Bolaget kan emellertid åtaga sig
sådan finansiering endast under förutsättning att
därmed icke förbindes någon valutarisk. Däremot
har man sökt finna en form för utnyttjande av
bolagets organisation utan att ådraga detsamma några
risker i sådana fall då det allmänna har särskilt
intresse av en stödlåneverksamhet med
företagare-eller annan risk. Enligt bolagsordningens § 18 må
nämligen bolagets styrelse mot skälig ersättning till
bolaget för det allmännas räkning handhava utlåning
åt näringsidkare av medel, som i särskild ordning av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free