- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
440

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 47. 24 nov. 1934 - Elis Bosæus: Statslån åt den svenska industrien - Frithiof Holmgren: Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. Februari 1934

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

440 TEKNISK TIDSKRIFT 24 NOV. 1934

staten ställts till förfogande. Sådan rörelse är dock uttryckligen skild ifrån den som bolaget för egen räkning bedriver.

Rörande erfarenheter om och resultat av den ovan relaterade lånerörelsen till industrien må slutligen göras några generella erinringar.

I förhållande till den svenska industriens nutida omfång äro givetvis industri- och manufakturförlags-lånefonderna av relativt ringa betydelse. Därjämte föreligga ifråga om både lånen från dessa fonder och de s. k. sociallånen ganska betydande olägenheter för låntagarna i såväl låneansökningarnas och beslutens egenskap av offentliga handlingar som ock den ofta ofrånkomliga men vanligen mycket tidsödande utredningen remissvägen. Såväl den offentliga behandlingen av stundom mycket ömtåliga enskilda ekonomiska angelägenheter, som det långsamma avgörandet äro onekligen föga affärsmässiga. Likväl ha dessa båda slag av lånerörelse såvitt av hittillsvarande erfarenhet kan bedömas, varit väl motiverade.

Vidare bör erinras om den ömsesidiga fördel för såväl näringslivet som statsförvaltningen av den intima och ständiga kontakt med industriens ekonomiska förhållanden, som kommerskollegii befattning med industrilånen ger. Sociallånen ha redan nu för det allmänna betytt tryggande av arbetstillfällen för ca 7 000 arbetare emot en kostnad som, relativt resultatet, är försvinnande liten gent emot kostnaden för övriga hjälpåtgärder. För industrien har den betytt att ett flertal livskraftiga företag kommit över den ekonomiska krisen relativt oskadda och utan att ha åsamkats förluster genom eljest oundvikliga längre eller kortare driftsinställelser.

Beträffande A.-b. Industrikredit återstår ännu att göra de praktiska erfarenheterna. Den allmänna anslutningen till och de relativt obetydliga erinringarna emot det nu förverkligade kommittéförslaget göra dock sannolikt, att det nya institutet fyller ett påtagligt behov och att näringslivet därav kan vänta betydande och varaktiga fördelar.

TIDSKRIFTSNYTT INOM MEKANISKA OCH ELEKTRISKA FACKEN.

(Copyright.)

I tekniska högskolan, München, har Steinmüller uppställt en förvärmare för matarvatten med kamflänsrör, där gaserna strömma igenom i vågrätt riktning. Det väntade reducerade värmeutbytet inträffade ej. Med en ramsotbläster kunna rören rengöras. I jämförelse med tidigare använda rör fick man 20-25 % större värmeledningstal. Flänsbredden är minskad till 50 mm och delningen ca 30 mm. (M. Blümel, Z. d. Bayr. Rev. Ver., 1934, h. 18, s. 153.)

Claude-Boucherot har nu inrett ett fartyg som isfabrik och sålunda utrustat detsamma med en komplett anläggning av evaporatorer, turbiner, kondensorer och frysmaskiner. Det förlägges invid Rio de Janeiro. Ett slutet kärl delas i två hälfter av ett skott, i vilket en lågtrycksturbin insatts. I ena rummet befinner sig en evaporator, som erhåller 25-28 °C H20 taget från ett djup av 2,5 m. I det andra finnes en kondensor, som förses med 2 à 3°C H20 från 650 m djup. En luftpump är ansluten till de bägge hälfterna. Turbinen driver en generator på ena sidan och en ammoniakkompressor på den andra. Fartyget har åtta dylika skott. Turbinerna avge sammanlagt 2 2OO kW, varav 800 kW på generatorn vid en temperaturskillnad av 22 °C. Varmvattenkonsumtionen är 6 m3/s och kallvatten 5 m3/s. Rören ha en diameter av 2,5 m. Det 700 m långa kallvattensröret är gassvetsat och har en diameter av 3,5 m. (H. Martin, Le Génie Civil, 1934 II, h. 12, s. 253, The Engineer, h. 4108, s. 345.)

Asea har levererat en kuggväxel för 440/28 v/m avsedd att driva ett plåtvalsverk med två motorer för 1 200 hk vid 440 v/m samt fyra svänghjul på den hastigt gående axeln. Den sammanlagda levande kraften hos svängmassorna utgör 25 000 hk, och kuggväxeln skall kunna överföra 18 000 hk. Denna precisionskuggväxel väger 87 t och torde vara en av de största i världen. (Aseas tidning, 1934, h. 9, s. 143.)

För malmupptagning i Corby, England, användes en grävskopa med 7 m3 skovelinnehåll. Den väger 600 t och uppbäres av fyra boggier, som löpa på två smalspår med 8 m centrumavstånd. Högsta skopläge 21 m. Aktionsradie 30 m. Ett "Leonard" omformareaggregat för 435 kW anslutet till 33 kV trefasnät matar de olika motorerna. Alla strömbrytare manövreras med tryckluft. Tryckolja om 140 kg/cm2 användes för utjämning av nivåfel på rälsen. (Engineering, 1934, h. 3582.)

Atlantjätten Queen Mary utrustas med 24 st. Yarrow vattenrörspannor för 28 at och 370 °C med överhettare och luftförvärmare. Pannorna äro oljeeldade med brännare från Wallsend Slipway. Skorstenarna ha olika höjd för att kunna hålla röken från skrovet. Bunkeroljan har en vikt av 6 300 t, som kan tas in på 8 h. Fyra trestegs Parsonsturbiner med enkel kuggväxel installeras. Fyra ångturbindrivna 1300 kW likströmsgeneratorer med enkel kuggväxel utgöra hjälpmaskinen. (The Fuel Economist, 1934, h. 109, s. 555.)

Tyska Levantlinjens "Sofia" om 4 500 t död vikt har fått ett 3 500 hk maskineri för 14 knop, bestående av två 1750 hk dieselmotorer för 217 v/m, som över hydrauliska växlar driva en gemensam propeller för 92 v/m. Motorerna äro 6-cylindriga tvåtaktsmaskiner med 520 mm cylinderdiameter och 700 mm slag. En serie Roots fläktar sörjer för spolluften, vilket gjort maskinerna tystgående, vilket eljest är svårt att ernå vid tvåtakts motorer. (The Motor-Ship, 1934, h. 9, s. 206.)

En 65 fots helsvetsad tankbåt har försetts med en propelleranordning som på en utombordsmotor. En 8-cyl. 4-takts dieselmotor om 140 ahk vid l 000 v/m, som står på däck, driver genom en kombination av kuggväxlar propellern. Bränsleförbrukningen är 190 g/ahkh. Fartyget saknar roder. (Motorship [Am.], 1934, h. 10, s. 340.)

"Morro Castles" brand har aktualiserat frågan om eldfaran ombord. Haskelité-Phemaloid är en eldfast plywood, där ett ytterst tunt lager av ett obekant ämne lagts tätt under fernissan. Med Bunsenbrännare under 90 m behandlat prov minskade vikten 12 %, men baksidan var tämligen oberörd. Plymett är en plywood överdragen med en tunn stålyta lämpad för besättningsavdelningarna. Ett tredje sätt är att enligt Robertson behandla en metallyta så, att den kan fernissas och färgbehandlas lika vackert som trä. (Marine Engineering, h. 10, s. 387, 1934.)

Genom en särskild krökning av den genererande styrlinjen, så att den konkava sidan av propellerbladet kommer på framsidan, har Melcher konstruerat en propeller, som nått märkliga resultat. En besparing i effekt av 7 % har kunnat göras och de rostalstrande kavita-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free