- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
443

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 47. 24 nov. 1934 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24 NOV. 1934

TEKNISK TIDSKRIFT

443

arbeten vid Heinrich-Hertz-Institut fur
Schwingungs-forschung. Ljudmätningstekniken, dvs. i betydelsen
uppmätning av ljudstyrkan, är ju en ganska ny
veten-sKap, vars praktiska nytta främst ligger i att den ger
medel till uppmätning och bekämpande av buller. De
storheter som därvid komma i betraktande äro
ljudstyrkan och ljudspektrum. Den fysikaftska tonstyrkan
är ej ägnad till mätning av buller. Den ljudstyrka det
här närmast är fråga om är att fatta som en subjektiv
storhet, ett mått för iakttagarens mottaglighet för ljud.
Vid praktisk ljudmätning jämför man bullret med
styrkan hos en normalton (se härom uppsats om
Bark-hausens bullermätare i Teknisk tidskrift 1933, s. 347).
Ljudstyrkan hos normaltonen, vars frekvens är 1000
Hz, anges i enheten phon. Ljudstyrkan hos
normaltonen fastställes ur "ljudtrycket"’ p enligt en logarit-

misk funktion, sålunda att styrkan är 20 log -±–

0,000316 "

Därvid är jämförelse värdet 0,ooosi6 mikrobar valt så,
att det motsvarar hörbarhetsgränsen för ett normalt
människoöra, örats ljudstyrkeomfång utgör ca O-120
phon, vilket motsvarar ett intensitetsförhållande hos
retningen (ljudtrycket) av ca l : l 000 000.

Mätningsmetodens praktiska användbarhet
inskränkes genom olikformighet i hörseljämförelserna, så att
ljudstyrkan kan anges någorlunda noggrant endast
genom ett medeltal av flera observationer. I
allmänhet nå ej heller två iakttagare samma resultat, enär
deras hörsel ej är alldeles lika. Vid användning av
ljudstyrkemätning för objektiva utlåtanden, t. e. vid
rättsprocedurer, försvåra dessa omständigheter bruket
av Barkhausens apparat. Detsamma gäller om andra
subjektiva mätningsmetoder, t. e.
övertäckningsmetoden, som tillämpats vid audiometern o. a. apparater.
Man har kringgått svårigheten genom definitionen av
"det artificiella örat" med bestämda egenskaper. Genom
efterbildning av örat med en mikrofon, en förstärkare
och ett mätinstrument har man fått en objektiv grund
för Ijudmätningen.

örats huvudegenskap är dess olika känslighet vid
olika svängningsfrekvenser. Den största känsligheten
ligger ungefär vid frekvensen 1000. Såväl beroendet
av frekvensen som känsligheten i övrigt ändras
emellertid med ljudstyrkenivån. I den för objektiv
ljudmätning avsedda apparaturen har man sökt finna en
approximativ lösning genom uppdelning av mätområdet
i flera avsnitt, t. e. tre, och för varje avsnitt lagt en
viss frekvenskurva till grund. På grund av
apparaturens ofullkomlighet och genom att vissa vid hörseln
verksamma faktorer försummats bliva även den
objektiva ljudstyrkemätarens värden något olika dem som
örat uppfattar. Felen äro dock ej stora; däremot äro
metodens mätningstekniska fördelar påfallande, varför
metoden slagit igenom, bristerna till trots. För sitt fulla
utnyttjande fordrar dock metoden, att alla apparaturer
byggas enligt samma principer. Normer härför ha
föreslagits av den av Verein deutscher Ingenieure tillsatta
kommittén för bekämpande av buller. Men ej ens
beträffande definiering av ljudstyrkebegreppet har man
ännu nått internationell enighet. National Physical
Laboratory i Teddington har visserligen helt nyligen
godtagit den tyska definitionen för hörbarhetsgränsen
och antagit enheten phon för ljudstyrka, medan man
däremot i Amerika använder jämförelsevärdet 10-16
watt/cm2 och anger ljudstyrkan i decibler (db). Vid en
temperatur av 20° C och normalt barometerstånd
motsvaras t. e. 73,8 db av 70 phon.

Jämte ljudstyrkan användes klanganalysen som
objektivt kännetecken för buller. Man har utarbetat
åtskilliga metoder för automatiskt återgivande av ljudet. I
allmänhet framställer man därvid spektrum i lineär
skala, men för bedömning av ljudets subjektiva verkan
synes det mera rationellt att använda en logaritmisk

skala för intensiteten och att ange ljudkomponentens
styrka i delområden, vilkas bredd är proportionell mot
frekvensen, t. e. utgör en viss procent därav. Analysen
med en "frekvenssikt", som kontinuerligt vidgar sig,
återger vid tillräcklig finhet hos sikten detaljerna i
ljudspektrum och möjliggör en uppskattning av spektrets
subjektiva tyngdpunkt. Vid ett s. k. ljudspektrum
anger man frekvensen på den ena koordinataxeln och
deltonernas styrka i phon på den andra. Dessa metoder
göra det möjligt att framställa ljudets objektiva
karaktär på så sätt, att man därav kan draga slutsatser
rörande dess subjektiva verkningar. Huruvida man
därigenom kan klarlägga även dess störande eller skadliga
verkningar, är ännu ej tillfullo utrett.

I det ekonomiska livet begär man numera ofta
uppgifter om en maskins eller apparats ljudstyrka.
"Ljudstyrkan" har dock lika litet som "ljusstyrkan" i optiken
avgörande betydelse. Om en sådan uppgift skall hava
praktiskt värde, måste den ha vunnits under
iakttagande av bestämda mätningsföreskrifter. Särskilt
lämpligt har det härvid visat sig att använda ett "ekorum",
dvs. ett rum med hårda, släta väggar, mot vilka ljudet
gång på gång reflekteras, alltså en akustisk
motsvarighet till Ulbrichts kulfotometer. Ljudstyrkan eller
"Ijud-ligheten" i ett sådant ekorum är, frånsett ljudkällans
närmaste omgivningar, vilka man kan tänka sig avgränsade
med en bestämd radie, i det närmaste konstant. Man
kan därför utanför nämnda gränsområde göra en
mätning på en enda punkt utan att angiva avstånd o>ch
riktning från ljudkällan. Det intensitetsvärde man då erhåller,
beror utom på ljudstyrkan hos ljudkällan även på den
totala absorptionen i rummet, vilken bör anges i
mätningsföreskrifterna. Man kan sedan beräkna
ljudkällans bulierverkan i ett annat rum, såvida dettas
absorption är bekant och ej alltför stor och såvida ej
ljudkällan har en utpräglad riktningsverkan.

För bedömandet av frågan, med vilken styrka en
maskin höres i ett rum måste man dessutom äga
kännedom om rummets ljudnivå. Beteckningarna
"bullersam", "bullerfattig" och "bullerfri" (ljudlös) ha endast
berättigande i sammanhang med den eljest förefintliga
ljudnivån; man bedömer nämligen differensen
mellan maskinen buller och övriga ljud i rummet. Är
maskinens ljudstyrka 15 å 20 phon lägre än den
allmänna ljudnivån, så är den knappast hörbar; dess
buller går förlorat i det allmänna bullret. Ligger
ljudstyrkan däremot några phon högre än den allmänna
nivån, så kan man tala om maskinbuller. Man har
tagit hänsyn till dessa förhållanden vid definitionen av
begreppen "ljudlös" och "bullerfattig". Ljudlös är
sålunda en maskin, vars ljudstyrka ligger 20 phon under
den allmänna ljudnivån. Därmed har man gjort början
till en precisering av dessa begrepp genom objektiva
metoder.

Tyska bestämmelser för säkerhetsventiler.
Riksarbetsministern har efter framställning av den tyska
ångpannekommittén utfärdat nya normer för
dimensionering av säkerhetsventiler vid ångpannor. För vikt- och
fjäderbelastade ventiler skola hittillsvarande
bestämmelser för ventilarean gälla, såvida ej påkänningen på
eldytan överskrider 30 kg/m2. För viktbelastade
säkerhetsventiler med stor lyfthöjd ha nya formler
fastställts, vilka äro beroende av lyfthöjden. Uppgår höjden
till ^4 å % av inre ventildiametern, gäller formeln
F = 3,7 D/d, vid en höjd lika med eller större än % av
inre diametern däremot F = 3,3 D/p, varvid F är
ventilarean i mm2, D den av tillverkaren garanterade högsta
avdunstningen i kg/h och p det högsta tillåtna
arbets-trycket i ät. Undersökningar, som utförts av de
preussiska ångpanneföreningarnas centralförbund, ha visat,
att en enligt dessa föreskrifter dimensionerad
säkerhetsventil fyller alla anspråk i trygghetsavseende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free