- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
448

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 48. 1 dec. 1934 - Bertil Stålhane, Sven Pyk: Bestämning av värmeledningsförmågan hos keramiskt material vid hög temperatur - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

448

TEKNISK TIDSKRIFT

Tabell 1.

l DEC. 1934

Nr
Material
Provstyckets storlek
l
Mellanskikt
Temp-diff.
Medel-temp.
Å-105

under
över

l
Kiselgurtegel "Silocel" ........
22X22X3
2,74
0,4
1,6
233
250
50

o
£i

22X22X3
274
0,4
6’,o
265
620
58

3

22X22X3
2’,74
5,0
0,5
285
225
50

4
Porös chamotte .......................
21X23x2,5
2,29
0,2
3,2
213
756
158

5

21X23X2,5
2,29
0,2
3,2
85
206
138

6

21X23X2,5
2,29
3,2
0,4
236
274
140

7

21X23X2,5
2,29
3,2
0,4
91
126
132

8\

21X23X2,5
J 2,29 \
3,3
0,5
S204
225
138

H

1 2,13 j
194
234
135

i 10\

21X23X2,5
/ 2,29 \
0,5
3,3
200
745
152

ni

\ 2,13 /
187
693
152

! 20
Tät chamotte ............................
25X25X3,7
3,41
0,2
2,0
130
412
274

21

25X25X3,7
3,41
0,2
2,0
75
222
254

22

25X25x3,7
3,41
0,2
2,o
239
684
278

i 23

25X25X3,7
3,41
0,2
2,0
45
150
258

! 24

25X25X3,7
3,41
0,2
2!o
89
262
255

! 25

25X25X3,7
3,41
0,2
2,o
187
527
274

26

25X25X3,7
3,41
0,2
2,0
106
323
264

! 27

25X25X3,7
3,41
2,0
0,4
127
268
263

i 28

25X25X3,7
3,41
2,0
0,4
72
113
258

brick-tegel och högisolerande Diatomit-tegel i
järnramar. Yttre dimensionerna äro 65 X 65 X 30 cm
och öppningen ovanför värmeplattan är 31 cm
fyrkant med 10 cm djup. Kalorimeterplattan är
densamma som vid föregående apparat och har alltså 30
cm total diameter och 10 cm diameter på
centrumplattan.

Med denna apparat kan mätningar utföras vid
temperaturer upp till l 100° (l 200° på värmeplattan)
med vanliga normaltegel om ca 5 X 10" (helst tvenne
dylika tegel inlagda bredvid varandra för att bättre
utfylla sektionen) och l å !1/2" tjocklek (eller
ned-sågade till denna tjocklek), vilka icke ens behöva
vara fullt plana. Såsom hjälpmedium visade sig
tämligen grovt kvartspulver fungera bra, men även
andra med hänsyn till provteglet lämpliga
pulverformiga material kunna användas.

Ifråga om material med stor ledningsförmåga bör
tegelprovet vara relativt tjockt, t. e. 3,5 cm, medan
väl isolerande tegel med fördel kunna tagas tunnare.
2 till 2,5 cm. Hjälpskiktets tjocklek ovanför
provstycket regleras lämpligen efter temperatur området,
$å att det är tunt vid låg temperatur och sedan
påfylles proportionsvis tjockare vid högre temperatur.
Härigenom vinnes att temperaturfallet och effekten
blir ungefär lika från fall till fall. Under
provstycket införes endast så mycket pulver, att god
anligg-ning erhålles.

Förutsatt att ovannämnda anordning för reglering
av kylvattnet användes samt att konstant elektrisk

spänning inkopplas på värmeplattan, kan
fortvarig-hetstillstånd uppnås och noggranna mätningar
utföras efter 4 å 6 timmar. Bortsett från tillfälliga
individuella avvikelser för provstyckena eller
strukturförändringar i materialet vid långvarig upphettning16
osv. är resultatens noggrannhet, såsom ovan
relaterats, ungefär ± 5 %.

Metoden synes på ett värdefullt sätt komplettera
de hittills mycket otillräckliga resurserna på detta
speciella område, isynnerhet som densamma
möjliggör mätningar å vanliga standardtegel utan
tidsödande och dyrbar bearbetning av provstycket.

Litteraturförteckning.

i Stålhane och Pyk, "Ny metod för bestämning- av
värmeledningskoefficienter" Tekn. tidskr. juli 1931. 2 Stålhane
och Andersson, "Om bestämning av rörisoleringars
värme-isoleringsförmåga" Tekn. tidskr. dec. 1931. 3 pyk och
Stålhane, "Om bestämning av temperaturledningstal för
keramiska material" Tekn. tidskr. juli 19S2. 4 Stålhane och Pyk,
"Bestämning av värmeledningsförmågan hos
isoleringsmaterial" Elektrovärmeinstitutet 1923-1933, sid. 570-623.
5 Neumann, Phil. Mag. (4) 25, 63 (1863). 6 Hecht, Ann. d.
Phys. (4) 14, 1008 (1904). i Heyn, Mitt. MaterialprUf. 33,89
(1914). 8 Tadokoro, Se. Reports Tohoku Imp. Univ. 10, 339
(1921). 9 Honda och Sato, Tokio Phys. Math. Soc. 2, 224
(1915-1916). 10 Green, Träns. Am. Cer. Soc. 21, 394
(1922)’. n Raisch, Arch. Wärmewirt. und Dampfkesselwesen
10, 120 (1929). 12 Fritz-Schmidt och Gehlhoff, Glastechn.
Ber., 8, 206 (1930). 13 Kanz, Mitt. Forsch. Inst. der Ver.
Stahlw. ÄG., 2, 223 (1932). 14 Eucken och Laube, Tonind.
Zg., 53, 1599 (1929). 15 Golla och Laube, Tonind. Zg., 5k,
1411, 1431, 1458 (1930). 16 Palm, Jernk. ann. 116, 351
(1932).

NOTISER

Statens järnvägsbyggnaders berättelse för år 1933
har nyligen publicerats. Arbetet bedrevs under året pä
endast två arbetsdistrikt, nämligen Inlandsbanan,
mellersta distriktet, och statsbanan Malung-Vansbro.
Antalet vid statens järnvägsbyggnader anställda
tjänstemän uppgick vid årets utgång till 91, därav 5 å byggnads-

byrån, 55 vid Inlandsbanan, 10 vid statsbanan Malung-
Vansbro och 21 vid de trafikerade statsbanorna.
Antalet arbetare var i medeltal pr månad 1115, därav vid
Inlandsbanan 818 och vid Malung-Vansbro 297.
Arbe-tärnas timlön utgjorde i medeltal 110 öre och
ackordsförtjänsten pr arbetstimme 138 öre.

Berättelsen beskriver vidare en för håll- och
lastplatser vid statsbanan Malung-Vansbro konstruerad
skjutbar lastbrygga, avsedd att skötas av den
kvinnliga platsvakten och tågbefälhavaren. Bryggan har en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free