- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
450

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 48. 1 dec. 1934 - Notiser - Tekniska föreningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

450 TEKNISK TIDSKRIFT 1 DEC. 1934

lämpligaste kostnadsfördelningen kommer att bliva av allmän betydelse ifråga om den tekniska utrustningen. Det finnes nu inom vägnätet ingen del, som i fråga om betydelse och likformighet kan jämföras med statsbanenätet och som alltså kan anses representera "normalstandard". Vid den av styrelsen föreslagna utredningen måste därför avgörande träffas, med vilken vägtyp skall räknas och vilken alltså vid vägavgifternas bestämmande skall betraktas som standardväg. Säkerligen kommer skapandet av detta begrepp att sätta en gräns för hittillsvarande allmänna tävlan beträffande ökning av vägbredd och bärighet.

Beträffande åtgärder för ökande av trafiksäkerheten vid korsningar mellan järnväg och landsväg erinrar styrelsen om att den tidigare vid flera tillfällen framhållit nödvändigheten av att föreskrifter utfärdas i lag och förordning, vilka möjliggöra åvägabringande och vidmakthållande av sådan sikt. I den förordning som kan komma att utfärdas i fråga om vägars byggande bör därför intagas bestämmelser, som göra det möjligt att utan expropriationsförfarande få skymmande föremål vid vägkorsningarna avskaffade. Jordägare bör ej heller medgivas rättighet att genom uppförande av byggnader, planteringar eller annat försämra den befintliga sikten vid korsningar. De av väg- och brosakkunniga föreslagna ändringarna beträffande t. e. grindars och bommars placering, uppsättande av pålar i vägkanten för utmärkande av järnvägskorsningar m. m. avstyrkas av styrelsen. Särskilt mot de sakkunnigas uppfattning, att bommar och grindar äro bäst ägnade att skydda vägtrafikanterna, har styrelsen inlagt en bestämd gensaga.

Sveriges handelsflotta år 1933. Definitiva siffror angående svenska handelsflottans bestånd vid årsskiftet 1933-1934 ha nu publicerats i Kommersiella meddelanden (nr 20). Enligt dessa omfattade handelsflottan vid årsskiftet 2 371 fartyg om sammanlagt 1 708 023 bruttoton. Handelsflottan har därvid räknats bestå av fartyg med en dräktighet av minst 20 nettoregisterton, dock ej pråmar. Beståndet har under år 1933 minskats med 75 fartyg om 42 124 bruttoton. För åren 1932 och 1933 sammantagna utgör tonnageminskningen 90 800 bruttoton och hänför sig till 125 fartyg.

1933 års minskning betingas liksom det föregående årets till mycket stor del av försäljningar till utlandet (år 1933 46 fartyg om 55 633 bruttoton), och upphuggning och nedskrotning togo under samma år större proportioner än tidigare (46 fartyg om sammanlagt 12 967 bruttoton). Intet nytt segelfartyg tillfördes under år 1933 handelsflottan, varemot segelfartygsbeståndet minskats med 36 fartyg om sammanlagt 7 316 bruttoton. Av dessa ha 10 slopats, 1 kondemnerats, 6 sålts till utlandet och 19 förändrat cert, dvs. försetts med hjälpmotor. De sistnämnda ägde ett antal av 3 100 bruttoton. Vid årets slut funnos endast 67 egentliga segelfartyg om sammanlagt 12 711 bruttoton. De med hjälpmotor försedda segelfartygens antal utgjorde 849 och hade tillsammans ett tonnage av 68 913 bruttoton. Medelstorleken hos dessa fartyg visar tendens till ökning.

Antalet under hela året upplagda handelsfartyg var 196 med ett tonnage av sammanlagt 94 163 bruttoton. Vid 1932 års slut voro motsvarande siffror 255 fartyg och 130 834 bruttoton. En viss förbättring kan alltså konstateras.

Tennstatistik. Novemberbulletinen från International Tin Research and Development Council utvisar, att tolvmånadsvärdet för världskonsumtionen vid slutet av september 1934 uppgick till 118 700 ton mot 121 100 ton ett år tidigare. Det är dock här fråga om den "skenbara" konsumtionen; räknar man med lagerminskningen hos konsumenterna, visar det sig, att konsumtionen ökats med ca 7 mill. ton gentemot föregående år. Den skenbara förbrukningen har nedgått i U. S. A., Storbritannien, Tyskland och Frankrike, men ökats i Sovjetryssland, Nederländerna, Canada, Sverige, Danmark, Japan, Polen och Brittiska Indien.

Statistiken över de viktigaste tennförbrukande industriernas sysselsättning visar vid jämförelse av tolvmånadsvärdena vid slutet av september månader 1934 och 1933 en ökning av automobilindustriens produktion med över 38 %, medan tillverkningen av förtent plåt stegrats med 6,8 %.

Totala synliga lagren av tenn uppskattas vid oktober månads utgång till 20 384 ton, motsvarande 18 % av årsförbrukningen. Under sjuårsperioden 1923-1929 var motsvarande lagerhållning mellan 11 och 15 % av årsförbrukningen.

Storbritanniens järn- och stålproduktion visar, enligt officiella rapporter, en fortsatt utveckling efter en mindre tillbakagång under sommarmånaderna. Antalet påblåsta masugnar utgjorde vid september månads utgång 98 mot 97 en månad tidigare. Tackjärnstillverkningen var i september 1934 500 300 ton mot 503 300 ton i augusti 1934 och 359 700 ton i september 1933, vilket innebär en ökning sedan 1933 med ca 40 %. Tillverkningen av stålgöten och stålgjutgods var i september 1934 734 700 ton mot 667 000 ton i augusti och 669 000 ton i september 1933.

Under de senaste veckorna har efterfrågan på halvfabrikat ökats; konkurrensen från de kontinentala tillverkarna har gått tillbaka men är ännu ett allvarligt problem på hemmamarknaden. Även läget i fråga om handelsfärdiga stålprodukter har förbättrats.

Exporten från Storbritannien av järn och stål har under de senaste månaderna hållit sig på en nivå av ca 200 000 ton pr mån., medan månadsmedeltalet för 1933 var 160 000 ton. Exportsiffrorna för 1934 äro för september 198 000 ton, augusti 193 400 ton och juli 197 100 ton. Järn- och stålimporten visar en nedgång till 89 500 ton under september mot 102 200 ton under augusti och 126 400 ton under juli. Likväl är importen större nu än 1933.

TEKNISKA FÖRENINGAR

Svenska teknologföreningen.


Ordinarie stämma
hölls å föreningens lokal den 21 november under myntdirektör A. Grabes ordförandeskap. Till ledamot invaldes civilingenjör Carl-Erik Nordbäck, Stockholm.

Inkomst- och utgiftsstat för år 1935, balanserande å 133 200 kr., antogs i enlighet med styrelsens förslag (S. T. F:s handl. 269).

Till ledamöter av valkommitté att enligt stadgarnas § 16 framlägga förslag till val av funktionärer vid marsstämma 1935 utsågos av ordföranden: direktör S. Nauckhoff (sammank.) och direktör R. Wahrgren samt av föreningen: major V. V. K. Ernst Eggert, byggnadsråd P. Hedqvist, direktör Helge Ericson, professor greve Bo Kalling och civilingenjör P. Axel V. Svensson.

Styrelsens förslag till bestämmelser för Amalia Styffes donationsfond (S. T. F. handl. 270) antogs.

Förslag från styrelsen till bestämmelser för Svenska teknologföreningens kamrathjälpsfond (S. T. F:s handl. 270) godkändes i oförändrad form.

Styrelsens skrivelse den 6 nov. 1934 angående utgivning av en biografisk matrikel i samband med högtidlighållandet av föreningens 75-årsjubileum år 1936, för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free