- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
450

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 48. 1 dec. 1934 - Notiser - Tekniska föreningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

450

TEKNISK TIDSKRIFT

l DEC. 1934

lämpligaste kostnadsfördelningen kommer att bliva av
allmän betydelse ifråga om den tekniska utrustningen.
Det finnes nu inom vägnätet ingen del, som i fråga om
betydelse och likformighet kan jämföras med
statsbanenätet och som alltså kan anses representera
"normalstandard". Vid den av styrelsen föreslagna
utredningen måste därför avgörande träffas, med vilken
väg-typ skall räknas och vilken alltså vid vägavgifternas
bestämmande skall betraktas som standardväg.
Säkerligen kommer skapandet av detta begrepp att sätta en
gräns för hittillsvarande allmänna tävlan beträffande
ökning av vägbredd och bärighet.

Beträffande åtgärder för ökande av trafiksäkerheten
vid korsningar mellan järnväg och landsväg erinrar
styrelsen om att den tidigare vid flera tillfällen
framhållit nödvändigheten av att föreskrifter utfärdas i lag
och förordning, vilka möjliggöra åvägabringande och
vidmakthållande av sådan sikt. I den förordning som
kan komma att utfärdas i fråga om vägars byggande
bör därför intagas bestämmelser, som göra det möjligt
att utan expropriationsförfarande få skymmande
föremål vid vägkorsningarna avskaffade. Jordägare bör ej
heller medgivas rättighet att genom uppförande av
byggnader, planteringar eller annat försämra den
befintliga sikten vid korsningar. De av väg- och
brosakkunniga föreslagna ändringarna beträffande t. e.
grindars och bommars placering, uppsättande av pålar i
vägkanten för utmärkande av järnvägskorsningar m. m.
avstyrkas av styrelsen. Särskilt mot de sakkunnigas
uppfattning, att bommar och grindar äro bäst ägnade
att skydda vägtrafikanterna, har styrelsen inlagt en
bestämd gensaga.

Sveriges handelsflotta år 1933. Definitiva siffror
angående svenska handelsflottans bestånd vid årsskiftet
1933-1934 ha nu publicerats i Kommersiella
meddelanden (nr 20). Enligt dessa omfattade handelsflottan vid
årsskiftet 2 371 fartyg om sammanlagt l 708 023
bruttoton. Handelsflottan har därvid räknats bestå av
fartyg med en dräktighet av minst 20 nettoregisterton, dock
ej pråmar. Beståndet har under år 1933 minskats med
75 fartyg om 42124 bruttoton. För åren 1932 och 1933
sammantagna utgör tonnagemmskningen 90 800
bruttoton och hänför sig till 125 fartyg.

1933 års minskning betingas liksom det föregående
årets till mycket stor del av försäljningar till utlandet
(år 1933 46 fartyg om 55633 bruttoton), och
upphuggning och nedskrotning togo under samma år större
proportioner än tidigare (46 fartyg om sammanlagt 12 967
bruttoton). Intet nytt segelfartyg tillfördes under år
1933 handelsflottan, varemot segelfartygsbeståndet
minskats med 36 fartyg om sammanlagt 7 316 bruttoton.
Av dessa ha 10 slopats, l kondemnerats, 6 sålts till
utlandet och 19 förändrat cert, dvs. försetts med
hjälpmotor. De sistnämnda ägde ett antal av 3 100
bruttoton. Vid årets slut funnos endast 67 egentliga
segelfartyg om sammanlagt 12 711 bruttoton. De med
hjälpmotor försedda segelfartygens antal utgjorde 849 och hade
^tillsammans ett tonnage av 68 913 bruttoton.
Medelstorleken hos dessa fartyg visar tendens till ökning.

Antalet under hela året upplagda handelsfartyg var
196 med ett tonnage av sammanlagt 94163 bruttoton.
Vid 1932 års slut voro motsvarande siffror 255 fartyg
och 130 834 bruttoton. En viss förbättring kan alltså
konstateras.

Tennstatistik. Novemberbulletinen från International
Tin Research and Development Council utvisar, att
tolvmånadsvärdet för världskonsumtionen vid slutet av
september 1934 uppgick till 118 700 ton mot 121100 ton ett
år tidigare. Det är dock här fråga om den "skenbara"
konsumtionen; räknar man med lagerminskningen hos

konsumenterna, visar det sig, att konsumtionen ökats
med ca 7 mill. ton gentemot föregående år. Den
skenbara förbrukningen har nedgått i U. S. A.,
Storbritannien, Tyskland och Frankrike, men ökats i
Sovjetryss-land, Nederländerna, Canada, Sverige, Danmark, Japan,
Polen och Brittiska Indien.

Statistiken över de viktigaste tennförbrukande
industriernas sysselsättning visar vid jämförelse av
tolvmånadsvärdena vid slutet av september månader 1934
och 1933 en ökning av automobilindustriens produktion
med över 38 %, medan tillverkningen av förtent plåt
stegrats med 6,8 %.

Totala synliga lagren av tenn uppskattas vid oktober
månads utgång till 20 384 ton, motsvarande 18 % av
årsförbrukningen. Under sjuårsperioden 1923-1929 var
motsvarande lagerhållning mellan 11 och 15 % av
årsförbrukningen.

Storbritanniens järn- och stålproduktion visar, enligt
officiella rapporter, en fortsatt utveckling efter en
mindre tillbakagång under sommarmånaderna. Antalet
påblåsta masugnar utgjorde vid september månads utgång
98 mot 97 en månad tidigare. Tackjärnstillverkningen
var i september 1934 500 300 ton mot 503 300 ton i
augusti 1934 och 359 700 ton i september 1933, vilket
innebär en ökning sedan 1933 med ca 40 %.
Tillverkningen av stålgöten och stålgjutgods var i september
1934 734 700 ton mot 667 000 ton i augusti och 669 000
ton i september 1933.

Under de senaste veckorna har efterfrågan på
halvfabrikat ökats; konkurrensen från de kontinentala
tillverkarna har gått tillbaka men är ännu ett allvarligt
problem på hemmamarknaden. Även läget i fråga om
handelsfärdiga stålprodukter har förbättrats.

Exporten från Storbritannien av järn och stål har
under de senaste månaderna hållit sig på en nivå av
ca 200 000 ton pr mån., medan månadsmedeltalet för
1933 var 160000 ton. Exportsiffrorna för 1934 äro för
september 198 000 ton, augusti 193 400 ton och juli
197 100 ton. Järn- och stålimporten visar en nedgång
till 89 500 ton under september mot 102 200 ton under
augusti och 126 400 ton under juli. Likväl är importen
större nu än 1933.

TEKNISKA FÖRENINGAR

Svenska teknologföreningen.

Ordinarie stämma hölls å föreningens lokal den 21
november under myntdirektör A. Grabes
ordförandeskap. Till ledamot invaldes civilingenjör Carl-Erik
Nordbäck, Stockholm.

Inkomst- och utgiftsstat för år 1935, balanserande å
133,200 kr., antogs i enlighet med styrelsens förslag
(S. T. F:s handl. 269).

Till ledamöter av valkommitté att enligt stadgarnas
§ 16 framlägga förslag till val av funktionärer vid
marsstämma 1935 utsagos av ordföranden: direktör S.
Nauckhoff (sammank.) och direktör R. Wahrgren samt av
föreningen: major V. V. K. Ernst Eggert, byggnadsråd P.
Hedqvist, direktör Helge Ericson, professor greve Bo
Kalling och civilingenjör P. Axel V. Svensson.

Styrelsens förslag till bestämmelser för Amalia
Styffes donationsfond (S. T. F. handl. 270) antogs.

Förslag från styrelsen till bestämmelser för Svenska
teknologföreningens kamrathjälpsfond (S. T. F:s handl.
270) godkändes i oförändrad form.

Styrelsens skrivelse den 6 nov. 1934 angående
utgivning av en biografisk matrikel i samband med
högtidlighållandet av föreningens 75-årsjubileum år 1936, för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free