- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
451

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 48. 1 dec. 1934 - Tekniska föreningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1 DEC. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 451

anledde en kort diskussion. Ingenjör Chr. Sylwan yrkade att i en sådan matrikel ej skulle intagas någon förteckning över från K. T. H. utexaminerade, då detta vore en K. T. H:s, ej en S. T. F:s uppgift. Civilingenjör H. Sjöström framhöll önskvärdheten av att, oberoende av föreliggande förslag, en ledamotsförteckning med porträtt av nuvarande ledamöter kunde komma till stånd. Major S. Bergelmer, gatudirektör K. Tingsten m. fl. uttalade sig för att i den nu ifrågavarande matrikeln infördes porträtt av nu levande ledamöter. Sekreteraren meddelade, att en komplettering av utgivningsplanen på dylikt sätt sannolikt skulle draga högst betydande kostnader, men å andra sidan borde i viss grad öka subskribenternas antal. Föreningen beslöt, med avslag å ändringsförslaget beträffande förteckningen över de från K. T. H. utexaminerade, uppdraga åt styrelsen att utgiva en biografisk matrikel i enlighet med styrelsens förslag, med bemyndigande för styrelsen att, om styrelsen finner detta möjligt inom en ekonomiskt rimlig ram, utvidga utgivningsplanen på sådant sätt att porträtt införas av föreningens levande ledamöter.

Dagens föredrag "Om användande av ljusinterferens vid längdmätning" hölls av professorn vid Åbo universitet, fil. dr Väisälä, som därvid framlade en av honom utarbetad mätningsmetod, utmärkande sig för en utomordentlig noggrannhet även vid längder till uppåt 200 m. Föredraget, som kommer att inflyta i Teknisk tidskrift, följdes av en kort diskussion, varvid några frågor besvarades av föredraganden. Ordföranden avtackade föredragshållaren, varvid han gratulerade honom till den mycket värdefulla insats denne gjort i längdmätningstekniken genom sin mätmetod och de för densammas tillämpande konstruerade apparaterna.

Vid nachspielet bidrog civilingenjör O. Lenning verksamt till underhållningen genom förevisning av några rullar ur sitt privata filmarkiv.

Fmn.

Tekniska föreningen i Gefle
höll sitt första sammanträde för hösten den 22 september1 å Grand Hotell i Gefle. Vice ordföranden ingenjör A. Deshayes presiderade. Efter mötesförhandlingarna hölls föredrag av ingenjör Malte Åkeson från Asea, Västerås, över ämnet: "Den moderna svetsningstekniken".

Talaren erinrade inledningsvis, att den moderna svetsningstekniken numera omspänner ett otal områden inom industri och hantverk. Särskilt har den manuella ljusbågssvetsningen kommit till användning vid järnkonstruktioner av alla slag inom maskin- och elektroindustrien, speciellt är detta fallet vid Asea i Västerås. Gjutna konstruktioner och maskindelar undanträngas allt mera av svetsade. Fördelarna med svetsade konstruktioner äro många, materialet kan väljas efter i handeln förekommande dimensioner, godstjockleken blir betydligt mindre än vid gjutet utförande. Viktbesparing i material uppgår i vissa fall ända till 60 %. Den tidsödande tillverkningen av modeller bortfaller, vilket medför stor vinst. Emellertid erbjuder dock svetsningsförfarandet en del svårigheter, särskilt med hänsyn till krympspänningar i material och svetsfogar. Elektroderna måste noga kontrolleras så att svetsen erhåller tillräcklig hållfasthet. Bästa resultat erhållas vid relativt grova elektroder, belagda med vissa legeringar, som åstadkomma ett skyddande gashölje, så att ej kol och mangan bortbrännes under svetsningen. Likström ger i allmänhet bättre fogar och jämnare ljusbåge. Växelström kan dock användas, men ljusbågen blir blossande.

Föredraget illustrerades med ljusbider, visande ett flertal svetsade maskinkonstruktioner. Svetsfogars hållfasthet, svetsningstider m. m. demonstrerades grafiskt.

Det synnerligen intressanta föredraget hade lockat en talrik publik och talaren avtackades medelst livliga applåder.

Kvällen avslutades, med gemensam supé och nachspiel. K. L-g.

1 Referatet tidskriften tillhanda den 12 nov.

Tekniska föreningen i Eskilstuna
höll lördagen den 13 oktober sammanträde gemensamt med Svenska metallografförbundet, som av föreningen inbjudits till Eskilstuna. Genom tillmötesgående från Eskilstunaindustriens sida bereddes metallograferna tillfälle att under förmiddagen avlägga studiebesök i flera verkstäder. Efter lunch å Stadshotellet, på inbjudan av Eskilstunaindustrien, hölls gemensamt möte å Eskilstuna teater, till vilket ca 170 personer infunnit sig, därav något över 100 medlemmar av metallografförbundet.

De båda föreningarnas enskilda angelägenheter avhandlades emellertid i skilda lokaler. Vid Tekniska föreningens sammanträde höll ordföranden, direktör V. Landqvist, en kort parentation över föreningens bortgångne förutvarande ordförande, direktör G. Hök. Tre nya medlemmar invaldes. Föreningen beslöt överlämna 500 kr. till Eskilstuna stads museistyrelse för ordnande av industrihistoriska föremål i en staden tillhörig gammal smedja, under förutsättning att stadsfullmäktige beviljar erforderliga medel till byggnadens iståndsättande för ändamålet.

Vid det gemensamma sammanträdet hälsade direktör Landqvist gästerna välkomna och framhöll, att stålbehandlingskonsten, som fordom var en "häxprocess" i samband med besvärjelser, numera genom den metallografiska forskningen blivit en vetenskap. Icke minst Eskilstunaindustrien har dragit nytta av metallografernas arbete.

Därefter talade bergsingenjör E. Hermelin: "Om betingelserna för Eskilstunaindustriens uppkomst och utveckling". Föredragshållaren sökte, med hjälp av vissa fakta och händelser ur Eskilstunaindustriens historia besvara frågan varför just Eskilstuna blivit Sveriges Sheffield. Efter några ord om traktens bebyggelse och stadens uppkomst berördes Carl IX:s initiativ till en "Handtwärckz stad", Rademachers insats, Schröderstierna och Fristaden, Rinman, Gevärsfaktoriets betydelse och den moderna industriens frammarsch.

Slutligen höll bergsingenjör A. Wahlsteen, Bofors, ett föredrag om "Stål för stansar och klippverktyg". Talaren indelade dessa verktyg i tre grupper, varmslagnings-, kallslagnings- och klippverktyg, och redogjorde för undersökning av nio olika stålsorter för sådana verktyg, provade med avseende på genomhärdningsförmåga, härdrisk, formförändringsrisk, värmeledningsförmåga, bearbetbarhet, pris osv. Genom att betygsätta alla dessa egenskaper hos de olika stålen, erhöllos slutbetyg av visst värde för val av lämplig stålsort. Det synnerligen värdefulla föredraget, som var illustrerat med skioptikonbilder, mottogs med stort intresse.

Senare var gemensam middag anordnad i Stadshotellets festvåning, vartill Svenska metallografförbundets medlemmar inbjudits av ett antal Eskilstunaindustrier. Ett animerat samkväm avslutade den givande dagen.

E. H.

Tekniska föreningen i Västerås
avhöll ordinarie sammanträde den 15 oktober 1934 i Västerås, varvid dir. Rudolf Domellöf från Eskilstuna höll föredrag om "Mätverktyg och mätmetoder inom den mekaniska verkstadsindustrien" Tal. inledde sitt anförande med en redogörelse för de olika måttsystem som användas i världen, samt de "likare", som användas i olika länder och måttsystemens inbördes för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free