- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
451

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 48. 1 dec. 1934 - Tekniska föreningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

l DEC. 1934

TEKNISK TIDSKRIFT

451

anledde en kort diskussion. Ingenjör Chr. Sylwan
yrkade att i en sådan matrikel ej skulle intagas någon
förteckning över från K. T. H. utexaminerade, då detta
vore en K. T. H:s, ej en S. T. F:s uppgift.
Civilingenjör H. Sjöström framhöll önskvärdheten av att,
oberoende av föreliggande förslag, en ledamotsförteckning
med porträtt av nuvarande ledamöter kunde komma till
stånd. Major S. Bergelmer, gatudirektör K. Tingsten
m. fi. uttalade sig för att i den nu ifrågavarande
matrikeln infördes porträtt av nu levande ledamöter.
Sekreteraren meddelade, att en komplettering av
utgivningsplanen på dylikt sätt sannolikt skulle draga högst
betydande kostnader, men å andra sidan borde i viss
grad öka subskribenternas antal. Föreningen beslöt,
med avslag å ändringsförslaget beträffande
förteckningen över de från K. T. H. utexaminerade, uppdraga
åt styrelsen att utgiva en biografisk matrikel i enlighet
med styrelsens förslag, med bemyndigande för styrelsen
att, om styrelsen finner detta möjligt inom en
ekonomiskt rimlig ram, utvidga utgivningsplanen på sådant
sätt att porträtt införas av föreningens levande
ledamöter.

Dagens föredrag "Om användande av Ijusinterferens
vid längdmätning" hölls av professorn vid Åbo
universitet, fil. dr Väisälä, som därvid framlade en av honom
utarbetad mätningsmetod, utmärkande sig för en
utomordentlig noggrannhet även vid längder till uppåt 200 m.
Föredraget, som kommer att inflyta i Teknisk tidskrift,
följdes av en kort diskussion, varvid några frågor
besvarades av föredraganden. Ordföranden avtackade
föredragshållaren, varvid han gratulerade honom till den
mycket värdefulla insats denne gjort i
längdmätningstekniken genom sin mätmetod och de för densammas
tillämpande konstruerade apparaterna.

Vid nachspielet bidrog civilingenjör O. Lenning
verksamt till underhållningen genom förevisning av några
rullar ur sitt privata filmarkiv.

Fmn.

Tekniska föreningen i Gefle

höll sitt första sammanträde för hösten den 22
september1 å Grand Hotell i Gefle. Vice ordföranden ingenjör
A. Deshayes presiderade. Efter mötesförhandlingarna
hölls föredrag av ingenjör Malte Åkeson från Asea,
Västerås, över ämnet: "Den moderna
svetsningstekniken".

Talaren erinrade inledningsvis, att den moderna
svetsningstekniken numera omspänner ett otal
områden inom industri och hantverk. Särskilt har den
manuella ljusbågssvetsningen kommit till användning vid
järnkonstruktioner av alla slag inom maskin- och
elek-troindustrien, speciellt är detta fallet vid Asea i
Västerås. Gjutna konstruktioner och maskindelar
undanträngas allt mera av svetsade. Fördelarna med svetsade
konstruktioner äro många, materialet kan väljas efter i
handeln förekommande dimensioner, godstjockleken
blir betydligt mindre än vid gjutet utförande.
Viktbesparing i material uppgår i vissa fall ända till 60 %.
Den tidsödande tillverkningen av modeller bortfaller,
vilket medför stor vinst. Emellertid erbjuder dock
svetsningsförfärandet en del svårigheter, särskilt med
hänsyn till krympspänningar i material och svetsfogar.
Elektroderna måste noga kontrolleras så att svetsen
erhåller tillräcklig hållfasthet. Bästa resultat erhållas vid
relativt grova elektroder, belagda med vissa legeringar,
som åstadkomma ett skyddande gashölje, så att ej kol
och mangan bortbrännes under svetsningen. Likström
ger i allmänhet bättre fogar och jämnare ljusbåge.
Växelström kan dock användas, men ljusbågen blir
blossande.

Referatet tidskriften tillhanda den 12 nov.

Föredraget illustrerades med ljusbider, visande ett
flertal svetsade maskinkonstruktioner. Svetsfogars
hållfasthet, svetsningstider m. m. demonstrerades grafiskt.

Det synnerligen intressanta föredraget hade lockat
en talrik publik och talaren avtackades medelst livliga
applåder.

Kvällen avslutades, med gemensam supé och
nach-spiel. K. L-g.

Tekniska föreningen i Eskilstuna

höll lördagen den 13 oktober sammanträde gemensamt
med Svenska metallografförbundet, som av föreningen
inbjudits till Eskilstuna. Genom tillmötesgående från
Eskilstunaindustriens sida bereddes metallograferna
tillfälle att under förmiddagen avlägga studiebesök i
flera verkstäder. Efter lunch å Stadshotellet, på
inbjudan av Eskilstunaindustrien, hölls gemensamt möte å
Eskilstuna teater, till vilket ca 170 personer infunnit
sig, därav något över 100 medlemmar av
metallografförbundet.

De båda föreningarnas enskilda angelägenheter
avhandlades emellertid i skilda lokaler. Vid Tekniska
föreningens sammanträde höll ordföranden, direktör V.
Landqvist, en kort parentation över föreningens
bortgångne förutvarande ordförande, direktör G. Hök. Tre
nya medlemmar invaldes. Föreningen beslöt överlämna
500 kr. till Eskilstuna stads museistyrelse för ordnande
av industrihistoriska föremål i en staden tillhörig
gammal smedja, under förutsättning att stadsfullmäktige
beviljar erforderliga medel till byggnadens iståndsättande
för ändamålet.

Vid det gemensamma sammanträdet hälsade direktör
Landqvist gästerna välkomna och framhöll, att
stålbe-handlingskonsten, som fordom var en "häxprocess" i
samband med besvärjelser, numera genom den
metallografiska forskningen blivit en vetenskap. Icke minst
Eskilstunaindustrien har dragit nytta av
metallografer-nas arbete.

Därefter talade bergsingenjör E. Hermelin: "Om
betingelserna för Eskilstunaindustriens uppkomst och
utveckling". Föredragshållaren sökte, med hjälp av vissa
fakta och händelser ur Eskilstunaindustriens historia
besvara frågan varför just Eskilstuna blivit Sveriges
Sheffield. Efter några ord om traktens bebyggelse och
stadens uppkomst berördes Carl IX: s initiativ till en
"Handtwärckz stad", Rademachers insats, Schröderstierna
och Fristaden, Rinman, Gevärsfaktoriets
betydelse och den moderna industriens frammarsch.

’Slutligen höll bergsingenjör A. Wahlsteen, Bofors, ett
föredrag om "Stål för stansar och klippverktyg".
Talaren indelade dessa verktyg i tre grupper,
varmslagnings-, kallslagnings- och klippverktyg, och redogjorde
för undersökning av nio olika stålsorter för sådana
verktyg, provade med avseende på genomhärdningsförmåga,
härdrisk, formförändringsrisk, värmeledningsförmåga,
bearbetbarhet, pris osv. Genom att betygsätta alla dessa
egenskaper hos de olika stålen, erhöllos slutbetyg av
visst värde för val av lämplig stålsort. Det synnerligen
värdefulla föredraget, som var illustrerat med
skioptikonbilder, mottogs med stort intresse.

Senare var gemensam middag anordnad i
Stadshotellets festvåning, vartill Svenska metallografförbundets
medlemmar inbjudits av ett antal Eskilstunaindustrier.
Ett animerat samkväm avslutade den givande dagen.

E. H.

Tekniska föreningen i Västerås

avhöll ordinarie sammanträde den 15 oktober 1934 i
Västerås, varvid dir. Rudolf Domellöf från Eskilstuna
höll föredrag om "Mätverktyg och mätmetoder inom
den mekaniska verkstadsindustrien" Tal. inledde sitt
anförande med en redogörelse för de olika måttsystem,
som användas i världen, samt de "likare", som
användas i olika länder och måttsystemens inbördes för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free