- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
452

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 48. 1 dec. 1934 - Tekniska föreningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

452 TEKNISK TIDSKRIFT 1 DEC. 1934

hållande. Vidare skildrades grunderna för avmått inom verkstadsindustrien och framhölls betydelsen av detta sätt att fastställa olika mått. Efter att med några ord ha omnämnt C. E. Johanssons passbitar samt påpekat betydelsen av temperaturens inflytande vid mätningar med den precision, som det här är frågan om, framhöll tal. de krav, som man måste ställa på ett mätverktygs material för att det skulle kunna godkännas. Dessa äro: 1. Materialet bör ha en utvidgningskoefficient av ca 0,000011, vilket är medelkoefficienten för de vanligast förekommande stålsorterna. 2. Materialet bör vara lätt bearbetat. 3. Det bör ha tillräcklig hårdhet, så att tillfredsställande avnötningsmotstånd erhålles. 4. Materialet bör vara polerbart. 5. Materialet bör ha en stabil struktur, så att det icke förändrar sig. 6. Det bör i möjligaste mån vara korrosionsbeständigt.

Det har visat sig, att de fyra första punkterna i allmänhet uppfyllas av de material, man hittills haft, men först på sista åren har man fått material, som även fylla fordringarna i de två sista punkterna. I samband härmed visade föredragshållaren en Johanssons måttsats, utförd av rostbeständigt material. Tal. meddelade, att förkromning på sista tiden börjat användas för erhållande av större avnötningsmotstånd.

Därefter visades en del skioptikonbilder, som illustrerade användningen av Johanssons måttsats samt slutligen ett stort antal bilder framställande mätningsmaskiner av olika fabrikat och utföranden, dels optiska och dels rent mekaniska. I samband med föredraget demonstrerade dir. Domellöf en mycket stor samling måttsatser och mätverktyg av olika slag av C. E. Johanssons i Eskilstuna fabrikat, en samling, som gjorde ett särdeles imponerande intryck.

Efter sammanträdet, som avslutades med supé och samkväm, visade dir. Domellöf en av dir. C. E. Johansson själv upptagen film rörande de Johanssonska passbitarna. H. S.

Tekniska samfundet i Göteborg
hade till sitt första allmänna sammanträde för hösten den 16 okt. lyckats erhålla överdirektör W. Bergquist som föredragshållare. Ämne var: "Aktuella kraftfrågor."

Talaren började med att framhålla att vattenbristen nu kunde anses vara överstånden för större delen av vårt land. I Göta älv var vattenmängden medio oktober 400 m3 per sek. mot 345 m3 vid samma tidpunkt förra året och man kunde vänta att vattenmängden skulle komma att bliva ca 420 m3 mot 300 m3 förra vintern.

Det rådde det märkliga förhållandet att kraftproduktionen i Sverige aldrig varit så stor som under den värsta vattenbristtiden från den 1 september 1933 till den 1 september detta år. Kraftproduktionen hade sannolikt uppgått till 5,6 miljarder kilowattimmar, vilket är ca 10 % mer än något år före år 1933. Att kraftverken trots vattenbristen kunnat åstadkomma denna produktion berodde till väsentlig grad på samkörningen och det samfällda utnyttjandet av förefintliga värmekraftcentraler. Vattenfallsstyrelsen räknade i främsta rummet med utvidgad samkörning mellan statens egna kraftverk genom att en stamlinje bygges mellan Boden och Västerås. I fortsättningen av sitt föredrag berörde tal. vid olika tillfällen vattenfallsstyrelsens närmaste utvidgningsplaner och hänvisas härutinnan till h. 41, sid. 393 "Vattenfallsstyrelsens riksdagspetita".

Men vattenfallsstyrelsen räknade även med vidgad samkörning med de enskilda kraftföretagen. En stor sammankopplingsstation planeras vid Norrviken för kraftutbyte mellan Stockholms stad och Krångede kraftverk. I samband med järnvägselektrifieringen kommer en kraftig förbindelseledning att anordnas mellan Trollhätte kraftverk och Uddeholms anläggningar i Värmland med sammankopplingsstation i Kil. I den mån ökat utbyte av kraft erfordras mellan Sydsverige och mellersta Sverige rekommenderas en stamlinje mellan Hallsberg och Motala, varifrån en 132 000 volts linje finnes, byggd till Sydsvenskas nät i Nässjö, ehuru linjen Motala-Nässjö än så länge drives med 77 000 volt. En dylik relativt kort stamlinje vore mera naturlig än den, som professor Velander för något år sedan föreslagit mellan stamlinjen Stockholm-Nässjö.

Efter föredraget vidtog en livlig diskussion, i vilken yttrade sig överingenjör K. Bildt, ingenjör G. Seth, professor A. Lindblad, doktor H. Hammar och direktör H. Heyman.

Sammanträdet, som samlat ett stort antal av samfundets medlemmar, avslutades med sedvanlig supé, i vilken deltog ett 50-tal medlemmar. G. E. M.

Skånska ingenjörsklubben
höll under ordförandeskap av direktör H. M. Molin ett av 120 personer bevistat sammanträde på Kungsparkens restaurang i Malmö den 19 oktober. Bland de närvarande märktes representanter för astronomiska och geografiska institutionerna vid Lunds universitet. Till ordinarie medlemmar av klubben hade styrelsen invalt ing. I. Bunk, civiling. K. Evers, byggnadsing. E. Hansson, civiling. I. Hjort och ing. G. Ljungström. Aftonens föredrag hölls av civilingenjör Viktor Bemfelt om "Norrskenet". Föredraget illustrerades på ett glänsande sätt av skioptikonbilder och film, visande dels experiment, som utförts vid A. E. G:s forskningsinstitut, dels iakttagelser, som på ort och ställe gjorts av nämnda institut i samarbete med norska vetenskapsmän på olika platser i Norge, framförallt vid observatoriet i Tromsö. Enligt professor Birkelands teori, som framkom i slutet av 1800-talet, förorsakas norrskenet av elektroner, som utslungas från solen, särskilt i samband med uppkomsten av solfläckar. Teorien grundar sig på det kända förhållandet, att solfläckar, norrsken, magnetiska störningar och jordströmmar uppträda periodvis med maxima, som inträffa samtidigt. Professor Birkeland lyckades genom att bombardera ett klot med elektroner framkalla ljusfenomen. Sedermera har professor Störmer nedlagt mycket arbete på problemet. De experimentella arbetena på A. E. G:s forskningsinstitut hava letts av dr Brüche. Denne använde ett klot, innehållande en stavformig järnkärna, omlindad med koppartråd, således en elektromagnet. En elektronstråle påverkas av det magnetiska fältet enligt Biot-Savarts lag, så att om banan är vinkelrät mot fältet, den krökes i cirkelbåge, medan, om infallsvinkeln är sned, banan blir spiralformig. Såväl teori som experiment visa, att elektroner, som röra sig i riktning mot klotets ekvatorialtrakter, få sin bana krökt så, att de åter avlägsna sig, och att det endast är i omgivningen av de magnetiska polerna, som elektroner kunna framtränga till klotet. Fotografier av norrsken visade stor likhet med de på experimentell väg funna banor, som elektronerna beskriva i ett magnetfält. Draperiformen hos vissa norrsken förorsakas av inhomogenitet hos det jordmagnetiska fältet, möjligen beroende på järnmalmsförekomster. Många frågor rörande norrsken äro ännu obesvarade, bl. a. den, huruvida fenomenet kan påverka hörselorganen, vilket av somliga iakttagare uppgives vara fallet. Efter förhandlingarna intogs gemensam supé, efterföljd av ett animerat samkväm med tal, sång och musik samt en av ingenjörerna O. Lindberg och S. Stenberg samt kand. Hyllmark spelad sketch, författad av vice klubbmästaren.

F. M.

På grund av tillfällig utrymmesbrist finnas sammanträdena införda på annonssidan XIX.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free