- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
453

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 49. 8 dec. 1934 - Gottfried Berg: Den ekonomiska aggregatstorleken vid vattenkraftanläggningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNISKTIDSKRIFT

HAFT. 49
ÅRG. 64

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN

8 DEC.
1934

INNEHÅLL: Den ekonomiska aggregatstorleken vid vattenkraftanläggningar. - Det utrikespolitiska kvartalet,
av Rutger Essen. - Notiser. - Tekniska föreningar. - Sammanträden.

DEN EKONOMISKA AGGREGATSTORLEKEN VID
VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR.

I en artikel med ovanstående rubrik, införd i
denna tidskrifts häfte 46 av 17 nov. har professor
Hjalmar O. Dahl sökt visa, att kostnaderna för
tur-binmaskineri, elektrisk utrustning och
stationsbyggnad ställa sig väsentligt lägre, om man i en
vatten-kraftanläggning fördelar drivvattenmängden på ett
större antal mindre maskinaggregT^t än om man
installerar ett färre antal större eller endast ett enda
stort aggregat för hela drivvattenmängden.
Professor Dahl gör gällande, att kostnaderna för såväl
tur-binmaskineri som elektrisk utrustning och
kraftstationsbyggnad skulle ändras i det närmaste i samma
proportion som de installerade turbinernas totala
volym, representerad av löphjulsdiametrarnas tredje
dignitet, vilken totalvolym successivt sjunker vid
ökat aggregatantal. Såsom resultat härav finner
professor Dahl, att totalkostnaden för en
kraftstationsbyggnad med maskinell utrustning vid
drivvat-tenmängdens uppdelning på l, 2, 3, 4 och 5 aggregat
skulle kunna beräknas sjunka i proportion till
relativtalen 1,0, 0,74, 0,62, 0,54 och 0,43; eller med andra
ord, om man i enlighet med den utveckling, som
gjort sig gällande, i stället för att installera t. e.
5 aggregat minskar antalet till 4, 3, 2 eller l
aggregat, skulle den ifrågavarande totalkostnaden stiga
med respektive 10, 26, 51 och 104 %. (Enbart för
turbinerna skulle motswarande siffror vara ungefär
desamma eller 1,0, 0,75, 0,63, 0,55 och 0,50 respektive
10, 26, 50 och 100 %.) Det må anmärkas att
ar-tiikeln närmast torde avse större maskinenheter, trots
att professor Dahl i samband med vissa
verkningsgradsförhållanden även talar om mindre
anläggningar.

Uppenbart är, att det angivna förhållandet icke
gäller för mycket små maskinenhoter, och för dem,
som syssla med projektering av vattenkraftverk och
sålunda äro i tillfälle både att göra jämförande
kostnadsberäkningar och att taga del av bindande
maskinofferter, är det även väl bekant, att det angivna
förhållandet ej heller gäller vid hos oss numera
vanliga maskinstorlekar. Detta är icke någon
nyvunnen erfarenhet, enär givetvis den faktiska
utvecklingen hän mot färre aggregat ägt rum på
grundval av verkliga kostnadsförhållanden och med
hänsyn till övriga på frågan inverkande faktorer. Som
ett exempel på att denna fråga varit länge
uppmärksammad må nämnas, att redan år 1905 förekom

en artikel i "Elektroteehnische Zeitschrift", sid. 964,
till vilken refereras i Ludin: "Die Wasserkräfte",
1913, sid. 75, där författaren i föreliggande fråga
använder samma utgångspunkt*-som professor Dahl,
men även framhåller, att på grund av andra - än
turbinh juls diametern - på frågan inverkande
faktorer de omskrivna relationstalen för
totalkostnaden i själva verket ligga väsentligt närmare l än
beräkningarna i första hand synas göra troligt.

Anledningen till att verkligheten icke
överensstämmer med de av professor Dahl gjorda
beräkningarna är, vad i första hand turbinmaskineriet
beträffar, givetvis att söka däri, att dels vi&sa
tur-bindelar, som icke kunna dimensioneras enligt det
angivna lagbundna förhållandet, dels priset per
viktenhet och kostnaden för regulatorer, övrigt
hjälp-maskineri, rörledningar etc. spela mycket större
roll än professor Dahl antagit. För generatorerna
gälla liknande förhållanden som för turbinerna,
varjämte den kostnadsminskning, som eventuellt kan
uppstå för generatorerna vid övergång från ett färre
till ett större antal med högre varvtal, motväges av
ökad kostnad för hjälpmaskiner och ställverk. I de
fall, då ställverket genom användandet av en
transformator för varje generator och direkt anslutning
av generator till transformator reduceras till ett
minimum, påverkas ändock totalkostnaden vid
övergång till ett större antal aggregat i ogynnsam
riktning genom ökad kostnad för transformatorerna.
Tänker man sig slutligen professor Dahls förslag om
tvångshopkoppling av vissa aggregat i elektriskt och
i regleringshänseende genomförd, blir kostnaden för
ställverk och transformatorer vid övergång till ett
större antal aggregat ungefär konstant, men för
hjälpmaskineriet kommer alltjämt en viss
kostnadsökning att uppstå. I sistnämnda fall kan dock, om
en eventuell kostnadsminskning för generatorerna
överväger, någon kostnadsminskning för hela den
elektriska utrustningen tänkas uppstå.

För att illustrera, huru förhållandena ställa sig i
verkligheten, i första hand för den maskinella
utrustningen, har i efterföljande tabell ur vid
Vattenbyggnadsbyrån under de senaste åren gjorda
utredningar totalkostnaden för turbinmaskineri och
elektrisk utrustning vid ifrågasatta olika
aggregatstorlekar sammanställts för fyra större svenska
kraftverk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free