- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
459

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 49. 8 dec. 1934 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 DEC. 1934

TEKNISK TIDSKRIFT

459

tackjärn har ökats från 29800 till 48600 ton (63 %),
av grövre stång- och fasonjärn från 14 300 till 23 400
ton (63 %), av rund valstråd från 3800 till 22800 ton
(237 %), av grovplåt från 23700 till 49200 ton (108 %)
och av smidesjärnsrör från 6200 till 10800 ton (74 %).

Järnverkens sysselsättning har i rapporten
betecknats som god, vilKet framgår av bl. a. uppgifterna om
ugnar i drift den 31/10 åren 1933, resp. 1934.
Påfallande är särskilt det relativt stora antalet påblåsta
masugnar (35 stycken mot 24 ett år tidigare) och i
drift varande martinugnar (55 stycken mot 42
föregående år). Sysselsättningen synes också ha varit
jämn under den gångna delen av andra halvåret.

Under de tre första kvartalen har
tackjärnsproduktionen ökats från 225300 till 376200 ton (67 %),
produktionen av smältstycken och råstänger från 7100
till 11800 ton (66 %), av bessemergöt från 4700 till
9400 ton (100 %), av thomasgöt från 68500 till 35700
ton (92 %), av kvalitetsgöt av martinmetall från 125 600
till 206400 ton (64 %), av ordinära martingöt från
178400 till 222400 ton (25 %) samt slutligen av
kvalitetsgöt av elektrostål från 24500 till 36600 ton (50 %)
och av ordinära elektrostålgöt från 71 300 till 77 800 ton
(9 %). Tillverkningen av handelsfärdigt valsat och
smitt järn och stål av götmetall ökades från 317 400
till 443900 ton (40 %).

Tillverkningssiffrorna för tackjärn, götmetall samt
handelsfärdigt valsat och smitt järn och stål äro de
högsta som förekommit under senaste tioårsperiod,
medan däremot tillverkningen av vällmetall ännu ej nått
mer än en tredjedel av siffran för de tre första
kvartalen 1929.

Rapporten uppger, att orderbeståndet vid järnverken
under senaste tiden torde ha undergått någon
minskning, och man kan vid bedömandet av
framtidsutsikterna ej undgå att taga hänsyn till oron i det
ekonomiska världsläget.

Pressmaterials krympning. Pressbitar av bakelit och
liknande presspulver krympa när de tagas ut från det
varma verktyget; dock pågår krympningen endast tills
pressbiten är kall och mätes vanligen i förhållande till
den kalla matrisens storlek. Fig. l visar förändringen
i diametern på en pressbit efter urtagningen från det
varma verktyget vid kylning i luft. Pressbiten är
ursprungligen lika stor som verktyget, men efter 20
minuter har den något minskats, av vilken egenskap man
f. ö. begagnar sig för att fästa metallinlägg i varma
pressbitar, omedelbart sedan de uttagits från verktyget.
Med kännedom om expansionskoefficienten har man
försökt beräkna pressbitars krympning, och
nedanstående tabell visar skillnaden mellan beräknad och
effektiv krympning. Presstemperaturen var vid försöken
180°C och det kalla vertyget mättes vid 20°C.

Krympning (%} Expansions-

Effektiv Beräknad ko(exf^nt

Trämjöls-fenolhartsbakelit. . 0,6-0,9 0,6 -5

Asbest-fenolhartsbakelit . . . 0,3-0,5 0,3 3

Kanvas-fenolhartsbakelit . . 0,3 0,3 3

Stål ..................... - - 1,1

Mässing- .................. - - 1,9

Aluminium ............... - - 2,4

Trä (långfibrigt) ......... - - 0,3-0,9

Fig. 2 visar krympningens beroende av
presstempera-turen. Ju lägre denna är, dess mindre är
krympningen. Detta kan ha praktisk betydelse i det att
krympningen kan minskas genom kylning av verktyget
mot presstidens slut. En serie försök med vanlig
träna jölsbakelit vid 180° C gav till resultat en krympning
utan kylning av 0,9-l,o % och med kylning 0,6 %.

Skillnaden mellan den beräknade och effektiva
krympningen vid trämjöls- och asbestbakelit beror på
flera orsaker, bl. a. därpå, att trä- och asbestfibrer

innehålla fuktighet. Genom att torka presspulvret före
pressningen kan man minska krympningen.

Man kan även öka krympningen genom att
uppvärma redan pressade bitar. Vid försök uppvärmdes
sådana av trämjölsbakelit med en krympning av O,o %
under 24 timmar vid 120°C och ytterligare 24 timmar
vid 140°C, varefter konstaterades en ytterligare
krympning av 1,6 %. Att krympningen verkligen mestadels
förorsakas av fuktighet i presspulvret visar följande
tabell. Försöken ha utförts med
fenolharts-trämjöls-bakelit.

% % %
Viktsförlust vid torkning" av presspulvret under

24 t. vid 95° ............................ 7,4 5,9 4,7

Viktsförlust under pressningen ............. 0,42 0,30 0,47

Viktsförlust på utborrade stycken från
pressbiten vid torkning" under 24 timmar vid 95° 5,4 5,2 4,3

% mm
krymp- diameter
ning

O n 50.0- \.

1,0-, [-1,5-£<H-]
{+1,5-
£<H+}

49,5-

Flg. i

5 W 15 20 25min.

kylnlngsfid

120 140 160 180° C
pressningstemp.

Kurvor utvisande krympningens beroende av avkylningen (fig. 1) och
presstemperaturen (fig. 2).

En del av fuktigheten uppkommer genom den
kemiska reaktionen under själva bakeliseringen.

Följande försök visa möjligheten av att reducera
krympningen genom att torka presspulvret före
pressningen. Ett fenolharts-trämjölspulver med en
krympning av 0,a % lagrades under 24 timmar i 100 %
fuktig-hetsmättad luft och pressades, varvid krympningen
ökades till 1,1 %. Samma presspulver lagrades därpå under
24 timmar vid 50°, varefter pressbiten visade 0,75 %
krympning. När samma pulver åter förvarades under
24 timmar i 100 % fuktighetsmättad luft ökades
krympningen igen till 1,1 %. Andra försök visade att man
genom torkning av presspulver kunde få ned
krympningen till 0,6 % och t. o. m. mindre. Alla försök
gjordes på i/4" tjocka pressbitar med 2" diameter.

Fibrerna ha ett betydande inflytande på
krympningen, som är störst vid trämjöl av bok och mindre
vid furu och än mindre vid asbestpulver. Vävda
cellulosa- och i synnerhet asbestfibrer förorsaka minskning
av krympningen.

Man lägger ibland märke till att pressbiten spricker
efter krympningen. Detta sker oftast vid större
metallinlägg i trämjölsbakelit och förklaras av skillnaden i
expansionskoefficienten. Dessa sprickningar ske såväl
vid hög som låg temperatur. För att undvika dem är
det ofta nödvändigt att öka godstjockleken i pressbiten
i förhållande till inlägget, ehuru härigenom önskat
resultat ej alltid erhålles. Säkrast är att använda
kanvas-bakelit i stället för trämjölsfylld, då endast sådant
stöthållfast material kan motstå de inre spänningar, som
uppstå på grund av skillnaden i
expansionskoefficienterna.

Sprickning kan även uppstå genom att materialet
sväller, vilket kan äga rum, även om inga
metallinlägg finnas. Starka inre spänningar uppstå, som i skört
material framkalla sprickor, vilket även här kan
över-kommas genom att använda stöthållfast presspulver.
Ofta uppstå sprickor genom att pressbiten, en bägare
e. d., fylles med vatten och får stå. Härvid sväller
endast den inre väggen av vattenabsorptionen, under det
att den yttre förblir torr, vilket förorsakar spänningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free