- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
467

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 50. 15 dec. 1934 - Notiser - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 DEC. 1934

TEKNISK TIDSKRIFT

467

I familjebokens tredje upplaga komma såväl dessa
fördelar som de antydda olägenheterna i viss mån till
synes. Skillnaden mellan verkets tidigare och dess
senare utgivna delar kan understundom vara rätt
väsentlig. Den gyllene medelvägen torde ha träffats i de
mellersta banden, där man ej behöft gå så hårt fram
med strykningarna, men där å andra sidan den ofta
skäligen onödiga utförligheten i de första banden undvikits.
Det må lämnas osagt, om den påtalade olikformigheten
är särskilt karakteristisk för den tekniska delen av
innehållet; så mycket torde dock kunna sägas, att denna
del ej går alldeles fri för befogade anmärkningar av
antydd art.

I nämnda avseende blir det supplementets uppgift att
återställa ordningen. Man måste därför med
tillfredsställelse hälsa beslutet att ytterligare fullkomna verket
med tre supplementband. Meningen med dessa är ej
blott att rätta föråldrade uppgifter och registrera nya
händelser utan även att sammanbinda huvudarbetets
artiklar på ett sätt som svårligen låter sig göra i full
utsträckning under den tid redigeringen av
huvudarbetet pågår.

Vad som synes vara höjt över all kritik är det
förstklassiga illustrationsmaterial som beståtts familjebokens
tredje upplaga och vilket i riklighet torde sakna
motsvarighet hos varje annan encyklopedi. Detta gäller ej
blott textklichéerna; det är kanske främst den
överraskande stora mängden planscher, helsidesporträtt och
omsorgsfullt redigerade kartor som ger värde åt verket
även i framtiden, då textinnehållet till stora delar
hunnit föråldras.

Reseunderstöd åt bergsmän. Kommerskollegium är i
tillfälle att utdela ett fåtal reseunderstöd till personer,
som önska i främmande länder förvärva ökad insikt och
skicklighet i vad till bergshanteringen hörer. Ansökan
om sådant reseunderstöd skall senast den 15 februari
1935 vara inkommen till kommerskollegii bergsbyrå, som
på förfrågan lämnar vidare upplysningar i ämnet.

Mästarekurs för bilreparatörer anordnas i samarbete
med bilverkstädernas riksförbund å hantverksinstitutet i
Stockholm den 8-19 januari 1935, omfattande ca 75
timmars teoretisk och praktisk undervisning i aktuella
justerings- och reparationsarbeten av såväl mekanisk
som elektrisk art å gängse vagntyper under medverkan
av för ändamålet särskilt tillkallade specialister å resp.
bilmärken.

Enheten för ljudstyrka. I vårt referat "Den nyare
utvecklingen på ljudmätningsområdet" (häfte 47) har den
i Amerika använda enheten för ljudstyrkan "decibel"
erhållit en oriktig pluralform. Benämningen är
sammansatt av "deci" och "bel". Det andra ledet lär enligt
uppgift vara härlett av personnamnet "Bell", varav torde
följa, att benämningen bör ha samma form i pluralis
som i singularis. Referenten ursäktar sig med att
sammanhanget mellan Bell och decibel måste synas dunkelt,
allrahelst som den engelskspråkiga litteraturen använder
pluralformen "decibels" och enär "Dezibeln" stundom
förekommer i tysk litteratur i ämnet.

En vädjan till f. d. teknologer. Tekniska högskolans
rektor och sekreterare hava i dagarna i ett upprop vänt
sig till forna studerande vid tekniska högskolan
med anledning av ett inom lärarkollegiet väckt förslag
till hedrande av högskolans gamle vaktmästare Klaes
Johansson, då denne under vårterminen efter 42 års
oavbruten och sällynt plikttroget utförd tjänst
lämnar sin anställning vid högskolan. Avsikten är att
låta konstnären Ivar Kamke måla ett
oljefärgsporträtt av den gamle trotjänaren, vilket porträtt skulle
upphängas i högskolans kansli. Bidrag till porträttet

mottagas av högskolans sekreterare, civilingenjör Erik
Philip, adr. Tekniska högskolan, Drottninggatan 95 A,
Stockholm. Eventuellt överskott kommer att användas
till en hedersgåva åt vaktmästare Johansson.

LITTERATUR

Bokanmälan.

Världssjöfarten, av docenten Ivar Högbom, 309 sidor
stor oktav med 46 illustrationer, huvudsakligen diagram,
samt 37 tabeller i texten. Göteborg, 1934. Förlags a.-b.
Västra Sverge.

Docenten Högbom har med sitt verk Världssjöfarten
skänkt vår handelsgeografiska och ekonomiska litteratur
ett värdefullt tillskott. Ett så koncentrerat verk som
detta kommer givetvis att bli av stor betydelse icke blott
för den studerande ungdomen på det högre
handelsstadiet, utan för en var, som står i närmare kontakt med
sjöfarten och dess mångahanda problem. Boken
kommer att vara både ett orienteringsmedel och en verklig
hjälp för att ernå ett allsidigare grepp på mången fråga
och för att förstå såväl de premisser, på vilka
värdssjöfarten byggts *upp i olika länder och olika trakter av vår
jord, som även själva sammanhanget i tingen. Bokens
största styrka ligger i den goda handelsgeografiska
analysen i dess utförliga första del. Den är också i mycket
hög grad up-to-date, genom att de allra senaste
sakupplysningarna inom området medtagits. Man blir bekant
med både Susak i Jugoslaven och den nya oljehamnen
Tuapse vid Svarta havet samt med Soroka, där den nya
Ladoga-Vitahavskanalen mynnar. Att en skildring följer
händelserna ända upp till tryckningsdatum är intressant
för läsaren, men ställer kanske allt för stora anspråk på
författaren. Det har heller icke alltid lyckats denne att
i tidigare skrivna kapitel justera in de sista nyheterna.

Författarens uttalanden till förmån för en
upprensning på svenska sidan av segelleden genom Öresund
noteras med tillfredsställelse.

Författaren begagnar sig, enligt min mening, till
överdrift av logaritmiska diagram. Att använda sådana,
när man jämför till storlek någorlunda likvärdiga
kurvor ger icke en förbättrad jämförelse utan tvärtom.
Jämförelsen mellan de större nordiska städernas utrikes
sjöfart är också missvisande. Docenten Högbom
begagnar sig härvid av siffrorna för den direkta utrikes
sjöfarten på dessa hamnar. Han erkänner emellertid att
statistiken icke ger en rättvisande bild av Stockholms
betydelse i internationell sjöfart. Man hade då väntat att
han sökt presentera mera rättvisande siffror på
hamnarnas totala utrikes sjöfart. Ett fartyg, som lämnar
Köpenhamn för att komplettera sin utgående last i
Göte-borg räknas t. e. i docenten Högboms statistik som
direkt utrikes trafik, men om samma fartyg går från
Stockholm och kompletterar sin last i Göteborg, räknas
fartyget som inrikes. Detta förhållande borde ha
uppklarats i jämförelsen mellan de olika nordiska
hamnarnas betydelse inom värdssjöfarten.

Som tidigare framhållits är bokens stora styrka
belysningen av de handelsgeografiska och ekonomiska
sammanhangen inom världssjöfarten. Det har dock icke
lyckats författaren att ge en så levande bild av denna
att läsaren känner dess kraftiga säsongbetonade pulsslag.
Linjefartens betydelse som ryggrad i världssjöfarten har
väl kommit till sin rätt, men skeppningssäsongernas
inflytande på linjefartens lastval har icke kommit fram
tillräckligt tydligt och ej heller det nutida
konferensväsendet, vilket just möjliggör linjefartens ekonomiska
existens l dess nuvarande former.

I boken användas utländska beteckningar i väl hög
grad, trots att författaren icke är rädd att skapa nya
svenska ord av ibland mycket individuell form. Med
glädje återser jag emellertid ordet uppland i stället för
den fula germanismen bakland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free