- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
467

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 50. 15 dec. 1934 - Notiser - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

15 DEC. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 467

I familjebokens tredje upplaga komma såväl dessa fördelar som de antydda olägenheterna i viss mån till synes. Skillnaden mellan verkets tidigare och dess senare utgivna delar kan understundom vara rätt väsentlig. Den gyllene medelvägen torde ha träffats i de mellersta banden, där man ej behöft gå så hårt fram med strykningarna, men där å andra sidan den ofta skäligen onödiga utförligheten i de första banden undvikits. Det må lämnas osagt, om den påtalade olikformigheten är särskilt karakteristisk för den tekniska delen av innehållet; så mycket torde dock kunna sägas, att denna del ej går alldeles fri för befogade anmärkningar av antydd art.

I nämnda avseende blir det supplementets uppgift att återställa ordningen. Man måste därför med tillfredsställelse hälsa beslutet att ytterligare fullkomna verket med tre supplementband. Meningen med dessa är ej blott att rätta föråldrade uppgifter och registrera nya händelser utan även att sammanbinda huvudarbetets artiklar på ett sätt som svårligen låter sig göra i full utsträckning under den tid redigeringen av huvudarbetet pågår.

Vad som synes vara höjt över all kritik är det förstklassiga illustrationsmaterial som beståtts familjebokens tredje upplaga och vilket i riklighet torde sakna motsvarighet hos varje annan encyklopedi. Detta gäller ej blott textklichéerna; det är kanske främst den överraskande stora mängden planscher, helsidesporträtt och omsorgsfullt redigerade kartor som ger värde åt verket även i framtiden, då textinnehållet till stora delar hunnit föråldras.

Reseunderstöd åt bergsmän. Kommerskollegium är i tillfälle att utdela ett fåtal reseunderstöd till personer, som önska i främmande länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen hörer. Ansökan om sådant reseunderstöd skall senast den 15 februari 1935 vara inkommen till kommerskollegii bergsbyrå, som på förfrågan lämnar vidare upplysningar i ämnet.

Mästarekurs för bilreparatörer anordnas i samarbete med bilverkstädernas riksförbund å hantverksinstitutet i Stockholm den 8-19 januari 1935, omfattande ca 75 timmars teoretisk och praktisk undervisning i aktuella justerings- och reparationsarbeten av såväl mekanisk som elektrisk art å gängse vagntyper under medverkan av för ändamålet särskilt tillkallade specialister å resp. bilmärken.

Enheten för ljudstyrka. I vårt referat "Den nyare utvecklingen på ljudmätningsområdet" (häfte 47) har den i Amerika använda enheten för ljudstyrkan "decibel" erhållit en oriktig pluralform. Benämningen är sammansatt av "deci" och "bel". Det andra ledet lär enligt uppgift vara härlett av personnamnet "Bell", varav torde följa, att benämningen bör ha samma form i pluralis som i singularis. Referenten ursäktar sig med att sammanhanget mellan Bell och decibel måste synas dunkelt, allrahelst som den engelskspråkiga litteraturen använder pluralformen "decibels" och enär "Dezibeln" stundom förekommer i tysk litteratur i ämnet.

En vädjan till f. d. teknologer. Tekniska högskolans rektor och sekreterare hava i dagarna i ett upprop vänt sig till forna studerande vid tekniska högskolan med anledning av ett inom lärarkollegiet väckt förslag till hedrande av högskolans gamle vaktmästare Klaes Johansson, då denne under vårterminen efter 42 års oavbruten och sällynt plikttroget utförd tjänst lämnar sin anställning vid högskolan. Avsikten är att låta konstnären Ivar Kamke måla ett oljefärgsporträtt av den gamle trotjänaren, vilket porträtt skulle upphängas i högskolans kansli. Bidrag till porträttet mottagas av högskolans sekreterare, civilingenjör Erik Philip, adr. Tekniska högskolan, Drottninggatan 95 A, Stockholm. Eventuellt överskott kommer att användas till en hedersgåva åt vaktmästare Johansson.

LITTERATUR

Bokanmälan.

Världssjöfarten
, av docenten Ivar Högbom, 309 sidor stor oktav med 46 illustrationer, huvudsakligen diagram, samt 37 tabeller i texten. Göteborg, 1934. Förlags a.-b. Västra Sverge.

Docenten Högbom har med sitt verk Världssjöfarten skänkt vår handelsgeografiska och ekonomiska litteratur ett värdefullt tillskott. Ett så koncentrerat verk som detta kommer givetvis att bli av stor betydelse icke blott för den studerande ungdomen på det högre handelsstadiet, utan för en var, som står i närmare kontakt med sjöfarten och dess mångahanda problem. Boken kommer att vara både ett orienteringsmedel och en verklig hjälp för att ernå ett allsidigare grepp på mången fråga och för att förstå såväl de premisser, på vilka värdssjöfarten byggts upp i olika länder och olika trakter av vår jord, som även själva sammanhanget i tingen. Bokens största styrka ligger i den goda handelsgeografiska analysen i dess utförliga första del. Den är också i mycket hög grad up-to-date, genom att de allra senaste sakupplysningarna inom området medtagits. Man blir bekant med både Susak i Jugoslaven och den nya oljehamnen Tuapse vid Svarta havet samt med Soroka, där den nya Ladoga-Vitahavskanalen mynnar. Att en skildring följer händelserna ända upp till tryckningsdatum är intressant för läsaren, men ställer kanske allt för stora anspråk på författaren. Det har heller icke alltid lyckats denne att i tidigare skrivna kapitel justera in de sista nyheterna.

Författarens uttalanden till förmån för en upprensning på svenska sidan av segelleden genom Öresund noteras med tillfredsställelse.

Författaren begagnar sig, enligt min mening, till överdrift av logaritmiska diagram. Att använda sådana, när man jämför till storlek någorlunda likvärdiga kurvor ger icke en förbättrad jämförelse utan tvärtom. Jämförelsen mellan de större nordiska städernas utrikes sjöfart är också missvisande. Docenten Högbom begagnar sig härvid av siffrorna för den direkta utrikes sjöfarten på dessa hamnar. Han erkänner emellertid att statistiken icke ger en rättvisande bild av Stockholms betydelse i internationell sjöfart. Man hade då väntat att han sökt presentera mera rättvisande siffror på hamnarnas totala utrikes sjöfart. Ett fartyg, som lämnar Köpenhamn för att komplettera sin utgående last i Göteborg räknas t. e. i docenten Högboms statistik som direkt utrikes trafik, men om samma fartyg går från Stockholm och kompletterar sin last i Göteborg, räknas fartyget som inrikes. Detta förhållande borde ha uppklarats i jämförelsen mellan de olika nordiska hamnarnas betydelse inom värdssjöfarten.

Som tidigare framhållits är bokens stora styrka belysningen av de handelsgeografiska och ekonomiska sammanhangen inom världssjöfarten. Det har dock icke lyckats författaren att ge en så levande bild av denna att läsaren känner dess kraftiga säsongbetonade pulsslag. Linjefartens betydelse som ryggrad i världssjöfarten har väl kommit till sin rätt, men skeppningssäsongernas inflytande på linjefartens lastval har icke kommit fram tillräckligt tydligt och ej heller det nutida konferensväsendet, vilket just möjliggör linjefartens ekonomiska existens i dess nuvarande former.

I boken användas utländska beteckningar i väl hög grad, trots att författaren icke är rädd att skapa nya svenska ord av ibland mycket individuell form. Med glädje återser jag emellertid ordet uppland i stället för den fula germanismen bakland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free