- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
468

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 50. 15 dec. 1934 - Litteratur - Tekniska föreningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

468

TEKNISK TIDSKRIFT

15 DEC. 1934

Slutomdömet är: en sällsynt gedigen och lärorik bok,
som tyvärr aldrig kan bli någon lektyr för den stora
allmänheten.

Olof

TEKNISKA FÖRENINGAR

Södra Dalarnes tekniska förening

avhöll sitt första höstsammanträde å Avesta bruks
klubb lördagen den 27 oktober 1934 under
ordförandeskap av disponent V. Eriksson.

Till nya medlemmar i föreningen invaldes ingenjör
H. Lund, Avesta och apotekare E. Schwartz, Krylbo.

Till ledamöter av kommande års valnämnd utsagos
av ordf. kapten B. Holmberg, sammankallande, och
överingenjör A. Paulsson samt av föreningen bergsingenjör
R. von Seth och ingenjör J. Wretlind.

Disponent Carl Hermelin, Nybro, höll därefter
föredrag över ämnet Glas och glastillverkning, illustrerat
med ett stort antal ljusbilder. Tal. gav först en
historisk återblick på glastillverkningen, som i vårt land
upptogs någon gång på Gustaf Vasas tid. Det äldsta i gång
varande glasbruket i Sverige är Kosta, anlagt år 1741.
Totala tillverkningsvärdet vid landets glasbruk uppgår
för närvarande till i runt tal 12 000 000 kronor och
omkring 5 000 personer sysselsättas i denna industri. Just
nu befinner ,sig glasindustrien i en övergångs- och
nydaningsperiod, som gör att den arbetar under stora
svårigheter. Maskintillverkningen har gjort sitt intåg och
den manuella arbetskraften har härigenom i rätt stor
utsträckning blivit överflödig. Så långt möjligt är
för-;söker man dock anpassa sig efter förhållandena.

Med bilder visade talaren olika glasugnstyper samt
vidare världens modernaste maskin för tillverkning av
glödlampskolvar. Den finns naturligtvis i Amerika, i
Newyork, och den producerar 432 000 stycken per dygn.
Europa ligger långt efter, fastän man här har maskiner,
;som spotta ut 2 500 st. lampor per timme.

Talaren nämnde att det sista fönsterglasbruket för
handtillverkning i vårt land nedlagts i år. I stället äro
:nu tre maskinfönsterglasbruk i gång i Sverige. I detta
.samband förevisades bl. a. en bild av bilkungen Fords
maskin för kontinuerlig utvalsning och Slipning av
planglas, ,som i sanning visade till vilken teknisk
fulländning modern glastillverkning nått.

Det intressanta föredraget avtackades av ordf.,
varefter vidtog supé och samkväm.

G. C-n.

Tekniska föreningen i Härnösand

hade lördagen den 27 oktober kallat sina medlemmar till
föreningsmöte i Nyland, varvid först besök skulle göras
vid den just färdigställda, ehuru ännu ej öppnade
Hammarsbron över Ångermanälven. Ett 30-tal intresserade
föreningsledamöter samlades på utsatt tid vid bron.
På grund av att den starka blåsten var särskilt kännbar
på den höga bron överstökades emellertid besiktningen
relativt hastigt, trots att just de sista avläsningarna
efter provbelastningen pågingo. Samling skedde
därefter på Nylands hotell, varest väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens kontrollant vid brobygget, civilingenjör H. E.
Ericsson, höll ett synnerligen intressant och instruktivt,
med skioptikonbilder illustrerat föredrag över brobygget.
Därav framgick bl. a. att bron är Sveriges för tillfället
längsta betongbro. Längden är 3i60 m, fördelad på 4
spann om vardera 80 m. Landfästen och pelare äro
utbildade till konsoler. Arbetet har utförts av Svenska
a.-b. Christiani & Nielsen enligt systemet med sneda
häng-stag. För bron har åtgått 360 standards trävirke och
20 ton bult till ställningar och formar samt 2 000 pålar,

7 000 ton betong och 620 ton sten for kistor och som
besparingssten. Alla voro ense om att bron gör ett
underbart lätt och elegant intryck. Efter föredraget förekom
en stunds diskussion, varefter vidtog supé. Vid 12-tiden
avreste de på platsen ej boende till resp. boningsorter,
för de flesta en resa på 6 mil. M. W.

Skånska Ingeniörsklubben

höll under direktör H. M. Molins ordförandeskap
sammanträde på Kungsparkens restaurang i Malmö den 16
november. Till medlem av klubben hade styrelsen
invalt ingenjör Gösta Fromell. Åt styrelsen uppdrogs
efter yttrande av ingenjör O. Stålhane att utreda frågan,
huruvida klubben borde skaffa sig egna lokaler.
Aftonens föredrag hölls av avdelningschefen vid Malmö stads
gasverk civilingenjör Bengt Dahlman om "Gas som
industribränsle". Tillverkning och användning av gas
är föga mer än 100 år gammal, i det världens första
gasverk kom till stånd i Baltimore år 1806. Sveriges
äldsta gasverk, det i Göteborg, byggdes 1846. Malmö
gasverk blev färdigt 1854. I hela landet finnas 37
gasverk, alla ursprungligen avsedda för leverans av gas till
utomhusbelysning och sedermera även
inomhusbelys-ning. Efter metalltrådslampornas tillkomst 1910
förlorade gasen sin betydelse för belysningsändamål och
användes numera huvudsakligen till värmealstring, så att
medan år 1884 icke mindre än 9*5 % av all tillverkad
gas förbrukades till belysning, numera 90 % användas
för värmeändamål, samtidigt som tillverkningen är
mångdubblad. Kostnaden för produktion och
distribution av gas bero på ett flertal faktorer, varigenom
priset blir olika på olika platser och även
beroende på den av vederbörande konsument förbrukade
mängden. Stockholm torde icke ifråga om lågt gaspris
överträffas av någon stad i Europa. I Malmö är priset
något högre. Taxorna, av vilka det finns fem att välja
på, utgå alla från en fast grundavgift, lägst 3 kr. per
år, och en förbrukningsavgift av högst 15 och lägst 6
öre per m3. Priset för en värmemängd av l million
kalorier blir med gas cirka 24 kr., med fotogen 17 kr.,
björkved 11 kr., koks 5 kr. och stenkol 4 kr. Att gasen
trots det relativt höga kaloripriset kan konkurrera med
andra bränslen beror på fördelarna av snabb tandning,
stor reglerbarhet, ingen askbildning och inga
lagringskostnader. Som exempel på vad som kan vinnas
anfördes en liten smedja, där man tillverkat bilfjädrar
under användande av öppen eld, men där man kunnat
20-dubbla produktionen, sedan man övergått till
gaseldning. Vid härdning tillkommer den fördelen, att
ugnsatmosfären kan regleras och att skyddsgas i regel icke
erfordras. Gasen innehåller vanligen 25 % metan, 50 %
väte, några få % tunga kolväten, 6-7 % koloxid och
5-12 % kväve samt utvecklar vid förbränning 4100
kalorier per m3. Luftbehovet är 4-4i/2 gånger gasens
volym. I den vanliga bunsenbrännaren föreligger risk
att lågan slår ned. Detta undvikes med
högtrycksbrän-naren, där luften medelst fläkt eller kompressor bringas
att suga gasen med sig och utströmma med en hastighet
av 30 meter per sekund, vilket är mer än
explosionshastigheten. I de fall, då strålande värme visar sig
lämpligare än konvektionsvärme, kan man antingen låta
lågan uppvärma en stenhög eller också låta
förbränningen utan låga försiggå i en porös eldfast massa, då
man får en strålande yta jämte varma
förbränningsgaser. Olika typer av bageriugnar för gaseldning
visades, likaså ugnar för glödgning av metaller, dels
flamugnar, där förbränningsgaserna bestryka materialet,
dels muffelugnar, där detta skyddas i en muff el. Sedan
föredragshållaren avtackats, intogs gemensam supé. Vid
det efterföljande samkvämet förekommo tal, unison
sång, sång till luta av ingenjör E. Personne och kåseri
av ingenjör C. A. Nilsson.

F. M.

Sammanträdesnotiserna finnas införda på annonssidan XVIII.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free