- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
468

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 50. 15 dec. 1934 - Litteratur - Tekniska föreningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

468 TEKNISK TIDSKRIFT 15 DEC. 1934

Slutomdömet är: en sällsynt gedigen och lärorik bok, som tyvärr aldrig kan bli någon lektyr för den stora allmänheten.

Olof Stendahl

TEKNISKA FÖRENINGAR

Södra Dalarnes tekniska förening


avhöll sitt första höstsammanträde å Avesta bruks klubb lördagen den 27 oktober 1934 under ordförandeskap av disponent V. Eriksson.

Till nya medlemmar i föreningen invaldes ingenjör H. Lund, Avesta och apotekare E. Schwartz, Krylbo.

Till ledamöter av kommande års valnämnd utsågos av ordf. kapten B. Holmberg, sammankallande, och överingenjör A. Paulsson samt av föreningen bergsingenjör R. von Seth och ingenjör J. Wretlind.

Disponent Carl Hermelin, Nybro, höll därefter föredrag över ämnet Glas och glastillverkning, illustrerat med ett stort antal ljusbilder. Tal. gav först en historisk återblick på glastillverkningen, som i vårt land upptogs någon gång på Gustaf Vasas tid. Det äldsta i gång varande glasbruket i Sverige är Kosta, anlagt år 1741. Totala tillverkningsvärdet vid landets glasbruk uppgår för närvarande till i runt tal 12 000 000 kronor och omkring 5 000 personer sysselsättas i denna industri. Just nu befinner sig glasindustrien i en övergångs- och nydaningsperiod, som gör att den arbetar under stora svårigheter. Maskintillverkningen har gjort sitt intåg och den manuella arbetskraften har härigenom i rätt stor utsträckning blivit överflödig. Så långt möjligt är försöker man dock anpassa sig efter förhållandena.

Med bilder visade talaren olika glasugnstyper samt vidare världens modernaste maskin för tillverkning av glödlampskolvar. Den finns naturligtvis i Amerika, i Newyork, och den producerar 432 000 stycken per dygn. Europa ligger långt efter, fastän man här har maskiner, som spotta ut 2 500 st. lampor per timme.

Talaren nämnde att det sista fönsterglasbruket för handtillverkning i vårt land nedlagts i år. I stället äro nu tre maskinfönsterglasbruk i gång i Sverige. I detta samband förevisades bl. a. en bild av bilkungen Fords maskin för kontinuerlig utvalsning och slipning av planglas, som i sanning visade till vilken teknisk fulländning modern glastillverkning nått.

Det intressanta föredraget avtackades av ordf., varefter vidtog supé och samkväm.

G. C-n.

Tekniska föreningen i Härnösand

hade lördagen den 27 oktober kallat sina medlemmar till föreningsmöte i Nyland, varvid först besök skulle göras vid den just färdigställda, ehuru ännu ej öppnade Hammarsbron över Ångermanälven. Ett 30-tal intresserade föreningsledamöter samlades på utsatt tid vid bron. På grund av att den starka blåsten var särskilt kännbar på den höga bron överstökades emellertid besiktningen relativt hastigt, trots att just de sista avläsningarna efter provbelastningen pågingo. Samling skedde därefter på Nylands hotell, varest väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontrollant vid brobygget, civilingenjör H. E. Ericsson, höll ett synnerligen intressant och instruktivt, med skioptikonbilder illustrerat föredrag över brobygget. Därav framgick bl. a. att bron är Sveriges för tillfället längsta betongbro. Längden är 360 m, fördelad på 4 spann om vardera 80 m. Landfästen och pelare äro utbildade till konsoler. Arbetet har utförts av Svenska a.-b. Christiani & Nielsen enligt systemet med sneda hängstag. För bron har åtgått 360 standards trävirke och 20 ton bult till ställningar och formar samt 2 000 pålar, 7 000 ton betong och 620 ton sten for kistor och som besparingssten. Alla voro ense om att bron gör ett underbart lätt och elegant intryck. Efter föredraget förekom en stunds diskussion, varefter vidtog supé. Vid 12-tiden avreste de på platsen ej boende till resp. boningsorter, för de flesta en resa på 6 mil. M. W.

Skånska Ingenjörsklubben

höll under direktör H. M. Molins ordförandeskap sammanträde på Kungsparkens restaurang i Malmö den 16 november. Till medlem av klubben hade styrelsen invalt ingenjör Gösta Fromell. Åt styrelsen uppdrogs efter yttrande av ingenjör O. Stålhane att utreda frågan, huruvida klubben borde skaffa sig egna lokaler. Aftonens föredrag hölls av avdelningschefen vid Malmö stads gasverk civilingenjör Bengt Dahlman om "Gas som industribränsle". Tillverkning och användning av gas är föga mer än 100 år gammal, i det världens första gasverk kom till stånd i Baltimore år 1806. Sveriges äldsta gasverk, det i Göteborg, byggdes 1846. Malmö gasverk blev färdigt 1854. I hela landet finnas 37 gasverk, alla ursprungligen avsedda för leverans av gas till utomhusbelysning och sedermera även inomhusbelysning. Efter metalltrådslampornas tillkomst 1910 förlorade gasen sin betydelse för belysningsändamål och användes numera huvudsakligen till värmealstring, så att medan år 1884 icke mindre än 95 % av all tillverkad gas förbrukades till belysning, numera 90 % användas för värmeändamål, samtidigt som tillverkningen är mångdubblad. Kostnaden för produktion och distribution av gas bero på ett flertal faktorer, varigenom priset blir olika på olika platser och även beroende på den av vederbörande konsument förbrukade mängden. Stockholm torde icke ifråga om lågt gaspris överträffas av någon stad i Europa. I Malmö är priset något högre. Taxorna, av vilka det finns fem att välja på, utgå alla från en fast grundavgift, lägst 3 kr. per år, och en förbrukningsavgift av högst 15 och lägst 6 öre per m3. Priset för en värmemängd av 1 million kalorier blir med gas cirka 24 kr., med fotogen 17 kr., björkved 11 kr., koks 5 kr. och stenkol 4 kr. Att gasen trots det relativt höga kaloripriset kan konkurrera med andra bränslen beror på fördelarna av snabb tändning, stor reglerbarhet, ingen askbildning och inga lagringskostnader. Som exempel på vad som kan vinnas anfördes en liten smedja, där man tillverkat bilfjädrar under användande av öppen eld, men där man kunnat 20-dubbla produktionen, sedan man övergått till gaseldning. Vid härdning tillkommer den fördelen, att ugnsatmosfären kan regleras och att skyddsgas i regel icke erfordras. Gasen innehåller vanligen 25 % metan, 50 % väte, några få % tunga kolväten, 6-7 % koloxid och 5-12 % kväve samt utvecklar vid förbränning 4 100 kalorier per m3. Luftbehovet är 4-4 1/2 gånger gasens volym. I den vanliga bunsenbrännaren föreligger risk att lågan slår ned. Detta undvikes med högtrycksbrännaren, där luften medelst fläkt eller kompressor bringas att suga gasen med sig och utströmma med en hastighet av 30 meter per sekund, vilket är mer än explosionshastigheten. I de fall, då strålande värme visar sig lämpligare än konvektionsvärme, kan man antingen låta lågan uppvärma en stenhög eller också låta förbränningen utan låga försiggå i en porös eldfast massa, då man får en strålande yta jämte varma förbränningsgaser. Olika typer av bageriugnar för gaseldning visades, likaså ugnar för glödgning av metaller, dels flamugnar, där förbränningsgaserna bestryka materialet, dels muffelugnar, där detta skyddas i en muffel. Sedan föredragshållaren avtackats, intogs gemensam supé. Vid det efterföljande samkvämet förekommo tal, unison sång, sång till luta av ingenjör E. Personne och kåseri av ingenjör C. A. Nilsson.

F. M.

Sammanträdesnotiserna finnas införda på annonssidan XVIII.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free