- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
470

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 51-52. 22 dec. 1934 - Evert Norlin: Provningar med svårflyktiga bränslen i förgasarmotorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

470 TEKNISK TIDSKRIFT 22 DEC. 1934

illustration placeholder
Fig. 8. Dodge-bilen. Cavalla-system. Omkopplarläge 3; bensin resp. motorfotogen.


illustration placeholder
Fig. 9. Dodge-bilen. Cavalla-system. Omkopplarläge 2; bensin resp. motorfotogen + bensin.


illustration placeholder
Fig. 10. Buick-bilen. Cavalla-system. Bensin resp. motorfotogen + lättbentyl.


illustration placeholder
Fig. 11. Pontiac-bilen. H. V. L.-system. Bensin resp. motorfotogen.


illustration placeholder
Fig. 12 Oldsmobile. Nife Special-system. Lättbentyl resp. solar-olja + lättbentyl.


illustration placeholder
Fig. 13. Ford-bilen. Andros-system. Bensin resp. motorfotogen.


De punkter i diagrammen, i vilka kurvorna skära varandra, representera bilens maximihastighet vid de ifrågavarande bränslena.

Tabell IV innehåller en sammanställning av analysvärden för viskositet, utspädning och halt av fasta föroreningar i smörjoljan under landsvägsproven.

Med ledning av siffervärdena i tabell IV hava diagram uppritats, se fig. 14, vilka visa smörjoljans förändring ifråga om viskositet och utspädning under landsvägsproven vid körning med svårflyktigt bränsle. Vänstra diagrammet anger viskositetsändring och högra utspädningen. Prickade linjen märkt 0 är ett medeltal för bensin i alla fallen. Övriga nr hänföras till vagnarna i samma ordning, som förut använts. De fotogendrivna med regenerator försedda vagnarna utvisa obetydlig förändring hos oljan. Vid de övriga vagnarna, däribland nr 4 med regenerator men drift med solarolja + lättbentyl är utspädningen och därmed viskositetsändringen betydande.

Fig. 15 visar uppkomsten av fasta föroreningar i oljan under landsvägsproven. Med starkare förvärmning av bränslet eller överhettning i regeneratorn av smörjolje-bränsleblandningen ökas synbarligen sotbildningen något vid de svårflyktiga bränslena.

Sammanfattning.

Med ledning av dessa diagram och motsvarande siffermaterial från de utförda jämförande proven med svårflyktigt och lättflyktigt bränsle har det varit möjligt att draga vissa slutledningar beträffande vagnarnas viktigaste egenskaper. Härvid utgör:

Dragkraften ett mått på backtagnings- och accelerationsförmågan. Minskningen i dragkraft hos svårflyktigt bränsle är angiven i % av dragkraften hos lättflyktigt bränsle vid en hastighet av 20 och 80 km pr timme, men hänsyn är ej tagen till variationerna mellan dessa hastigheter, vilka variationer emellertid kunna utläsas ur diagrammen. 20 km pr timme motsvarar segdragning och 80 km pr timme vanlig toppfart. Härvid torde en minskning av dragkraften med ca 10 % vid den lägre hastigheten näppeligen kunna göra sig märkbar ifråga om vagnens kör egenskaper, under det att en minskning vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free