- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
476

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 51-52. 22 dec. 1934 - Notiser - Tekniska föreningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

476

TEKNISK TIDSKRIFT

22 DEC. 1934

presidenten i dessa dagar hyllats som den polska
vetenskapens banerförare och beskyddare.

Kurs i affärsteknik för ingenjörer. Liksom
föregående år kommer Svenska teknologföreningens avdelning
för Industriell ekonomi och organisation att ordna en
kurs i affärsteknik för ingenjörer. Kursen, som
förlagts till tiden 18-23 februari 1935, är huvudsakligen
avsedd för yngre ingenjörer, vilka äro ledamöter av
Svenska teknologföreningen. Antalet deltagare är
begränsat till 30. Kursavgiften är 50 kr.

Enligt preliminärt program kommer kursen att
omfatta följande ämnen: Förvaltningslära (handelsrätt),
redovisningsprinciper, bankteknik, institutioner i
industriens tjänst, industristatistik, dess uppgift och
betydelse, exportteknik, kontorstekniskt nytt samt
affärshandlingars registrering och arkivering.

I anslutning till kursen håller avdelningen ett extra
sammanträde lördagen den 23 februari 1935. . Närmare
uppgifter rörande anmälningstiden och kursplaner
komma att lämnas senare.

~ TEKNISKA FÖRENINGAR

Svenska teknologföreningen.

Avdelningen för industriell ekonomi och organisation

höll sitt ordinarie höstsammanträde den 29 oktober å
Svenska teknologföreningen.

Till styrelse för det kommande verksamhetsåret
valdes: undervisningsrådet Nils Fredriksson, ordf.,
direktören Gösta Klemming, v. ordf., överingenjör Olof
Kärnékull, sekr., civilingenjören Elis Bosaeus,
kommerserådet Axel F. Enström, direktören Erik Falk och
civilingenjören Fr. Berthelius med direktören Amos
Kruse, direktören Ragnar Liljeblad, överingenjören
Tarras Sällfors och bergsingenjören E. Wijkander som
suppleanter.

Till ordinarie ledamöter i teknologföreningens
styrelse valdes direktör G. Klemming och överingenjör
Olof Kärnekull samt som suppleant civilingenjör E.
Bosaeus. Till ledamot av biblioteksnämnden utsågs
överingenjör Olof Kärnekull. Som klubbmästare valdes
civilingenjör Karl E. Kärnekull.

Programmet upptog därefter föredrag av överingenjör
YNGVE HOLM över ämnet "Försäljningsingenjörens
uppgifter".

Man kan ännu träffa personer, sade talaren, som ha
den uppfattningen, att en ingenjör inte passar till
affärsman och att han, därför att han är ingenjör, inte
skulle ha sinne för ekonomiska spörsmål. Förklaringen
ligger väl däri, att man tyvärr ännu kan få höra
teknici uttala sig med en viss nedlåtande överlägsenhet
om s. k. "köpmannasynpunkter". Men nu förhåller det
sig ju så, att människorna icke äro så ensidigt
inriktade, så att icke en kombination av olika intressen
och verksamhetsområden är möjlig. Detta framgår j,u
bl. a. därav att många av vårt lands industrier och
storföretag ledas icke endast tekniskt utan även
ekonomiskt - och detta med stor framgång - av skolade
ingenjörer.

Vid en analys av försäljningsingenjörens uppgifter
är det två frågor, som bliva av speciellt intresse
nämligen, vilka uppgifter åligga en försäljningsingenjör
utöver den icke tekniskt skolade försäljaren och vilka
uppgifter kommer han att möta, vilka gå utanför
gränserna för de traditionella ingenjörsyrkena?

Försäljningsingenjörens arbetsfält blir å ena sidan
hemma på kontoret, där de centrala
försäljningsproblemen måste lösas, kontakten med tillverkningen
upprätthållas, självkostnadsvariationerna studeras och
marknadsanalysen organiseras. Reklamen inom den
tekniska affärsverksamheten måste tala kundens språk,

dvs. vara ett försäljningsbudskap från en tekniker till
en annan. Detta arbete åligger även
försäljningsingenjören.

Försäljningsingenjörens andra arbetsfält är ute bland
kunderna. Här gäller den regeln, att han skall kunna
bistå köparen med sakkunniga och vederhäftiga råd
ifråga om de spörsmål, som för ögonblicket äro
aktuella. Han skall, just därför att han är tekniskt mera
sakkunnig än köparen, ställa sig på dennes sida om
disken och lägga upp försäljningen som en ekonomisk
kalkyl och avråda eller tillstyrka på basis av denna.

I båda fallen är kännedom om försäljningens teknik
oundgängligt nödvändig för försäljaren-ingenjören, ty
kundens önskemål eller anmärkningar beträffande
varans tekniska utförande måste av
försäljningsingenjören kunna sakligt diskuteras. Han måste likaledes
äga en ingående kännedom icke endast om det egna
fabrikatet utan även om konkurrerande varor. Den
praktiskt verksamme försäljningsingenjören kan öka
försäljningsmöjligheterna för sitt företag genom att
finna nya avsättningsområden för dess produkter.

I den livliga diskussion, som utspann sig efter
föredraget, påpekade direktör GÖSTA KLEMMING, att ju
mera tekniken ntvecklas och ju skarpare
konkurrensen blir, desto nödvändigare blir det också att mera
använda tekniskt-kommersiellt skolade krafter för att
uppnå en rationell avsättning för de industriella produkterna.
Det blir stora krav på en mångsidig utbildning och
mångsidiga kunskaper, som ställas på en man, som med
framgång skall kunna uträtta något på detta område.
Förutom en rent personlig läggning för det
kommersiella livet måste ingenjörerna erhålla en utbildning,
som göra dem lämpliga för detta arbetsområde. Det
blir emellertid icke endast beroende på försäljarens
arbete om ett gott försäljningsresultat skall uppnås.
Han måste även ha något bra att sälja. Genom nya
uppslag kan han här medverka till företagets
utveckling och framgång. Ingenjören som försäljare har mer
än någon annan försäljande kraft på detta område
högst betydelsefulla uppgifter och de största
möjligheter att giva något positivt.

Vi ingenjörer ha två samveten, fortsatte civilingenjör
HALVAR SJÖSTRÖM. Vi ha vårt tekniska samvete, och
så ha vi vårt vanliga. Vi äro alltså utrustade med ett
tekniskt samvete, som står i direkt relation till vårt
tekniska vetande. Bygger man upp sin
försäljningsorganisation endast för att sälja mesta möjliga utan att
i varje enskilt försäljningsfall lyssna till det tekniska
samvetet, låter resultatet icke länge vänta på sig. Då
nu försäljningsingenjören ingår som en integrerande
del i organisationen, skall hans tekniska samvete
fungera till det företags bästa, för vilket han arbetar.
En absolut förutsättning för framgång i
försäljnings-arbetet, det är att tro på den vara man säljer. Man
måste veta, varför den saken har ett större företräde
framför andra liknande konstruktioner. Det behöver
inte vara en helt ny konstruktion, det är tillräckligt
med en detalj eller egenskap, som representerar ett
steg framåt i utvecklingen. Den kvalificerade
försälj-ningsingenjörens uppgift är att hjälpa till att föra
utvecklingen framåt och avstå åt mindre kvalificerade
att sälja efterblivna eller tekniskt medelmåttiga varor.

Civilingenjör KARL WESSBLAD framhöll att teknici
ofta ha en felaktig inställning till försäljningsarbetet
och endast söka sig till detta i tider av arbetslöshet.
Detta medför, att det icke alltid är merkantilt utbildade
ingenjörer, som bliva försäljningsingenjörer. Häri låg
en fara. Det är mången gång lättare att tillverka en
vara än att sälja den, och försäljningen kräver
kvalificerat folk. Redan sedan länge standardiserade
artiklar t. e. kräva emellertid icke dylika kvalifikationer
och det vore meningslöst att använda teknici till alla
försäljningsuppgifter. Ett flertal företag ordna nu ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free