- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
476

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 51-52. 22 dec. 1934 - Notiser - Tekniska föreningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

476 TEKNISK TIDSKRIFT 22 DEC. 1934

presidenten i dessa dagar hyllats som den polska vetenskapens banérförare och beskyddare.

Kurs i affärsteknik för ingenjörer. Liksom föregående år kommer Svenska teknologföreningens avdelning för Industriell ekonomi och organisation att ordna en kurs i affärsteknik för ingenjörer. Kursen, som förlagts till tiden 18-23 februari 1935, är huvudsakligen avsedd för yngre ingenjörer, vilka äro ledamöter av Svenska teknologföreningen. Antalet deltagare är begränsat till 30. Kursavgiften är 50 kr.

Enligt preliminärt program kommer kursen att omfatta följande ämnen: Förvaltningslära (handelsrätt), redovisningsprinciper, bankteknik, institutioner i industriens tjänst, industristatistik, dess uppgift och betydelse, exportteknik, kontorstekniskt nytt samt affärshandlingars registrering och arkivering.

I anslutning till kursen håller avdelningen ett extra sammanträde lördagen den 23 februari 1935. Närmare uppgifter rörande anmälningstiden och kursplaner komma att lämnas senare.

TEKNISKA FÖRENINGAR

Svenska teknologföreningen.

Avdelningen för industriell ekonomi och organisation
höll sitt ordinarie höstsammanträde den 29 oktober å Svenska teknologföreningen.

Till styrelse för det kommande verksamhetsåret valdes: undervisningsrådet Nils Fredriksson, ordf., direktören Gösta Klemming, v. ordf., överingenjör Olof Kärnekull, sekr., civilingenjören Elis Bosæus, kommerserådet Axel F. Enström, direktören Erik Falk och civilingenjören Fr. Berthelius med direktören Amos Kruse, direktören Ragnar Liljeblad, överingenjören Tarras Sällfors och bergsingenjören E. Wijkander som suppleanter.

Till ordinarie ledamöter i teknologföreningens styrelse valdes direktör G. Klemming och överingenjör Olof Kärnekull samt som suppleant civilingenjör E. Bosæus. Till ledamot av biblioteksnämnden utsågs överingenjör Olof Kärnekull. Som klubbmästare valdes civilingenjör Karl E. Kärnekull.

Programmet upptog därefter föredrag av överingenjör YNGVE HOLM över ämnet "Försäljningsingenjörens uppgifter".

Man kan ännu träffa personer, sade talaren, som ha den uppfattningen, att en ingenjör inte passar till affärsman och att han, därför att han är ingenjör, inte skulle ha sinne för ekonomiska spörsmål. Förklaringen ligger väl däri, att man tyvärr ännu kan få höra teknici uttala sig med en viss nedlåtande överlägsenhet om s. k. "köpmannasynpunkter". Men nu förhåller det sig ju så, att människorna icke äro så ensidigt inriktade, så att icke en kombination av olika intressen och verksamhetsområden är möjlig. Detta framgår ju bl. a. därav att många av vårt lands industrier och storföretag ledas icke endast tekniskt utan även ekonomiskt - och detta med stor framgång - av skolade ingenjörer.

Vid en analys av försäljningsingenjörens uppgifter är det två frågor, som bliva av speciellt intresse nämligen, vilka uppgifter åligga en försäljningsingenjör utöver den icke tekniskt skolade försäljaren och vilka uppgifter kommer han att möta, vilka gå utanför gränserna för de traditionella ingenjörsyrkena?

Försäljningsingenjörens arbetsfält blir å ena sidan hemma på kontoret, där de centrala försäljningsproblemen måste lösas, kontakten med tillverkningen upprätthållas, självkostnadsvariationerna studeras och marknadsanalysen organiseras. Reklamen inom den tekniska affärsverksamheten måste tala kundens språk, dvs. vara ett försäljningsbudskap från en tekniker till en annan. Detta arbete åligger även försäljningsingenjören.

Försäljningsingenjörens andra arbetsfält är ute bland kunderna. Här gäller den regeln, att han skall kunna bistå köparen med sakkunniga och vederhäftiga råd ifråga om de spörsmål, som för ögonblicket äro aktuella. Han skall, just därför att han är tekniskt mera sakkunnig än köparen, ställa sig på dennes sida om disken och lägga upp försäljningen som en ekonomisk kalkyl och avråda eller tillstyrka på basis av denna.

I båda fallen är kännedom om försäljningens teknik oundgängligt nödvändig för försäljaren-ingenjören, ty kundens önskemål eller anmärkningar beträffande varans tekniska utförande måste av försäljningsingenjören kunna sakligt diskuteras. Han måste likaledes äga en ingående kännedom icke endast om det egna fabrikatet utan även om konkurrerande varor. Den praktiskt verksamme försäljningsingenjören kan öka försäljningsmöjligheterna för sitt företag genom att finna nya avsättningsområden för dess produkter.

I den livliga diskussion, som utspann sig efter föredraget, påpekade direktör GÖSTA KLEMMING, att ju mera tekniken utvecklas och ju skarpare konkurrensen blir, desto nödvändigare blir det också att mera använda tekniskt-kommersiellt skolade krafter för att uppnå en rationell avsättning för de industriella produkterna. Det blir stora krav på en mångsidig utbildning och mångsidiga kunskaper, som ställas på en man, som med framgång skall kunna uträtta något på detta område. Förutom en rent personlig läggning för det kommersiella livet måste ingenjörerna erhålla en utbildning, som göra dem lämpliga för detta arbetsområde. Det blir emellertid icke endast beroende på försäljarens arbete om ett gott försäljningsresultat skall uppnås. Han måste även ha något bra att sälja. Genom nya uppslag kan han här medverka till företagets utveckling och framgång. Ingenjören som försäljare har mer än någon annan försäljande kraft på detta område högst betydelsefulla uppgifter och de största möjligheter att giva något positivt.

Vi ingenjörer ha två samveten, fortsatte civilingenjör HALVAR SJÖSTRÖM. Vi ha vårt tekniska samvete, och så ha vi vårt vanliga. Vi äro alltså utrustade med ett tekniskt samvete, som står i direkt relation till vårt tekniska vetande. Bygger man upp sin försäljningsorganisation endast för att sälja mesta möjliga utan att i varje enskilt försäljningsfall lyssna till det tekniska samvetet, låter resultatet icke länge vänta på sig. Då nu försäljningsingenjören ingår som en integrerande del i organisationen, skall hans tekniska samvete fungera till det företags bästa, för vilket han arbetar. En absolut förutsättning för framgång i försäljningsarbetet, det är att tro på den vara man säljer. Man måste veta, varför den saken har ett större företräde framför andra liknande konstruktioner. Det behöver inte vara en helt ny konstruktion, det är tillräckligt med en detalj eller egenskap, som representerar ett steg framåt i utvecklingen. Den kvalificerade försäljningsingenjörens uppgift är att hjälpa till att föra utvecklingen framåt och avstå åt mindre kvalificerade att sälja efterblivna eller tekniskt medelmåttiga varor.

Civilingenjör KARL WESSBLAD framhöll att teknici ofta ha en felaktig inställning till försäljningsarbetet och endast söka sig till detta i tider av arbetslöshet. Detta medför, att det icke alltid är merkantilt utbildade ingenjörer, som bliva försäljningsingenjörer. Häri låg en fara. Det är mången gång lättare att tillverka en vara än att sälja den, och försäljningen kräver kvalificerat folk. Redan sedan länge standardiserade artiklar t. e. kräva emellertid icke dylika kvalifikationer och det vore meningslöst att använda teknici till alla försäljningsuppgifter. Ett flertal företag ordna nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free