- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
477

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 51-52. 22 dec. 1934 - Tekniska föreningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 DEC. 1934

bildningskurser för försäljare. För företag med
likartade försäljningsproblem borde gemensamma kurser
för försäljningsingenjörer med fördel kunna
organiseras.

Ingenjören är icke den, som klagar inför nya
uppgifter, sade professor STEN VELANDER. Orsaken härtill
ligger i att ingenjörens hela utbildning och
arbetsområde är inriktat på att lösa problem. Även
köpandet och säljandet bör nu införas under de tekniska
arbetsmetoderna och det torde vara en av denna
avdelnings uppgifter att bidraga härtill. De föregående
talarna ha allsidigt belyst huru ingenjörsmetoderna
satt sin prägel på försäljningen. Man må driva denna
rådgivande, upplysande och utredande verksamhet
huru metodiskt och grundligt som helst, så träffar man
i många fall på en tydlig gräns, där användningen av
den offererade varan icke lönar sig vid det offererade
priset. Det visar sig emellertid lika tydligt att en
sänkning av priset skulle betydligt öka antalet av de
kunder, där användandet av varan ifråga medför
ekonomisk fördel. Det finnes med andra ord för alla
varor ett samband mellan avsättningsmöjligheterna och
priset och ett samband som är sådant att
avsättningsmöjligheterna öka, när priset sjunker. Talaren ville
därför understryka som en av den säljande ingenjörens
viktigaste uppgifter att studera, analysera och försöka
finna lagarna för prisets inverkan på
avsättningsmöjligheterna. Talaren exemplifierade sina synpunkter med
resultat av undersökningar över sambandet mellan
pris- och efterfrågan vid elektrisk energi.1

Direktör RAGNAR LILJEBLAD ansåg det vara omöjligt
för en försäljare att känna till allt, som har med
industriföretagets försäljning att göra. Det är möjligt
för den som säljer kWh men är uteslutet vid ett
företag som Asea med 40 000 olika katalognummer. Inom
ett sådant företag är en skarp uppdelning av
tillverkningschefens och försäljningschefens funktioner
nödvändig. Vid leveranser av hela anläggningar måste ofta
konstruktören direkt deltaga i försäljningen, ty han är
för sitt arbete beroende av den primära kontakten med
kunden. Man borde icke släppa ingenjörerna för tidigt
på försäljningsarbetet, utlandsförsäljare böra
åtminstone ha 10 års teknisk praktik,

överingenjör T. SÄLLFORS redogjorde därefter för
huru undervisningen är ordnad vid tekniska högskolan
i ämnet industriell ekonomi och organisation. . Bland
våra tekniker, sade tal. står ej försäljningsarbetet
alltid så högt i kurs, medan man vid U. S. A:s universitet
anser detta arbete vara det bästa en ung man kan
ägna sig åt. Storföretagen i detta land ägna särskilt
stor uppmärksamhet åt den tekniska och psykologiska
försäljareutbildningen.

Lektor MAURITZ FRYKHOLM gav en skildring över
huru den merkantila avdelningen i tekniska gymnasiet
i Örebro arbetar för att utbilda affärsbetonade teknici.

Ordf. framförde avdelningens tack till
föredragshållare och diskussionsdeltagare.

Därefter följde föredrag av civilingenjör E. BOSAEUS
över ämnet "Statslån åt den svenska industrien".
Föredraget har återgivits i Teknisk tidskr., häfte 47, 1934.

Diskussionen inleddes av handelsrådet VILHELM
LUNDVIK. Tal. framhöll, att med hänsyn till
bankväsendets nuvarande utveckling vissa av de av
föredragshållaren omnämnda lånefonderna i stort sett kunde sägas
ha överlevt sig själva. Den erfarenhet tal. hade av den
statliga lånerörelsen, som grundar sig på dessa fonder,
vore näppeligen uppmuntrande, även om det måste
medges, att den sällan förorsakat statsverket förluster.

TEKNISK TIDSKRIFT

477

i Den fullständiga undersökningen finnes publicerad i FSK
meddelande nr 5, vilket kan erhållas mot en krona från
institutionen för elektrisk anläggningsteknik vid Tekniska
hög-skolan, Valhallavägen, Stockholm.

Sistnämnda omständighet berodde närmast på att det
är statskontoret, som bestämmer säkerheten för dessa
lån, och statsverket plägar härvid uppställa ganska
stränga krav. Som ett exempel på den fara, som ett
stimulerande av näringslivet genom statliga lånefonder
kan innebära förtjänade den av inledaren berörda
torv-lånefonden att framhållas. Under krigsårens
bränslekris hade en del småfolk lockats att med lånemedel ur
denna fond kasta sig på torvbränsleanläggningar, som
sedan måst nedläggas, sedan de i många fall ruinerat
företagarna och därjämte åsamkat statsverket förluster.
Talaren uppehöll sig därefter vid de s. k. sociallånen
och påpekade, att de fördelar med avseende å
arbetslöshetens underlättande, som man avsåg att bereda
med dessa lån, vore tämligen illusoriska.

Ifråga om a.-b. Industrikredit vore det förklarligt, att
inställningen till detta låneinstitut vore betingad av
den uppfattning man hade om lämpligheten av statligt
ingripande på hithörande område. Ansåg man lyckligt,
att utvecklingen gick i riktning mot kreditväsendets
förstatligande, måste man ju hälsa tillkomsten av detta
kreditinstitut med tillfredsställelse. Hade man såsom
tal. en motsatt uppfattning, måste man ställa sig
tveksam till detta institut. Åtminstone under nuvarande
förhållanden, då de privata bankerna hade en
synnerligen riklig tillgång av sparkapital, som det vore svårt
att förränta, torde i varje fall något behov av det nya
institutet icke föreligga. Det vore nu också att befara,
att institutet med sin statliga karaktär komme att
driva sin lånerörelse i former, som föga läte sig
förena med näringslivets behov av smidighet och
anpassning. För de företag, som dels komme att anlita det
nya institutet, dels fortfarande ha krediter hos de
privata bankerna, komme för övrigt lätt svårigheter att
uppstå. Enligt 18 § av bolagsordningen för institutet
ägde dess styrelse åtaga sig att jämväl handha utlåning
åt näringsidkare med användande av medel, som av
staten i särskild ordning ställas till förfogande för
sådant ändamål. Bleve denna bestämmelse tillämpad,
innebure den enligt tal. en allvarlig fara, i det att den
offentlighet, varmed sådan statlig låneverksamhet f. n.
vore förknippad och som för denna verksamhet vore
påkallad, komme att försvinna.

INLEDAREN framhöll, att beträffande a.-b.
Industrikredit några av våra mest framstående bank- och
industrimän varit med om utformningen av institutet
samt ansåg det för tidigt att uttala sig om institutets
framtid. Vidare besvarade ingenjör Bosaeus en av
direktör HANS THORELLI framställd förfrågan, om lån
kunde beviljas åt »’"uppfinnarebolag", som icke själva
bedriva tillverkning, nekande.

Civilingenjör K. WESSBLAD sade, att den allmänna
inställningen till a.-b. Industrikredit är, att det hälsas
med stor tillfredsställelse. I Tyskland hade man
inrättat ett institut för långivning till små och
medelstora anläggningar, och dessa belåna även
kontofordringar. Det skulle vara av stort värde, om även denna
form kunde få tillämpning genom a.-b. Industrikredit.
- Ingenjör Bosaeus trodde emellertid ej att detta vore
att förvänta, då det skulle strida mot
förutsättningarna för a.-b. Industrikredits verksamhet.

Siste talaren, direktör R. LILJEBLAD, önskade peka på
det förhållandet, att om låneverksamheten med staten
som långivare syftade att vara ett led i
planhushållningen, så var det säkerligen ett medel på gott och
ont. Närmast torde det väl verka i motsatt riktning,
eftersom man söker stödja företag, som icke äga
existensberättigande.

ORDFÖRANDEN gjorde en kort sammanfattning av de
olika yttrandena samt tackade talarna.

Omedelbart efter sammanträdet intogs middag av
ett femtiotal medlemmar, varvid en allmän, mycket livlig
diskussion utspann sig om försäljningsingenjören.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free