- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
480

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 51-52. 22 dec. 1934 - Insänt - Litteratur - Personalnotiser - Sammanträden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mot olika detaljer i spårvägskommitténs betänkande.
Det är naturligtvis icke möjligt att på det begränsade
utrymme, som tidskriften kan ställa till förfogande, ingå
på ett sakligt bemötande av alla sådana anmärkningar,
som till väsentlig del bottna i rent känslotänkande.
Häri skulle man kanske även kunna inrangera den
uppfattning om de föreslagna större stadsvagnarnas
ekonomi och praktiska lämplighet, som ing. Nordendahl
gjort sig till tolk för. Då frågan emellertid tillhör de
viktigare, vill jag bidraga till dess ytterligare belysning
genom att anföra några data från Milanoanläggningen,
som bekräfta bärigheten av spårvägskommitténs
beräkningar. Uppgifterna lämnades vid internationella
spårvägsföreningens möte i Haag 1932 av ing. d’Alò, som på
sin tid genomförde den bekanta moderniseringen av
Milanos spårvägar, vars huvudmoment var införandet av
större och mer snabbgående vagnar utan
släpvagnssystem. En jämförelse mellan åren 1927, då det gamla
systemet ännu var i drift, och 1930 visar följande
förändringar:

1) Ökning av genomsnittliga reshastigheten från 11
till 14 km per timme. 2) Minskning av trafikpersonalen
med 15 % trots samtidig ökning av vagnkilometertalet
med 27 % på grund av trafikens utveckling. 3)
Reduktion av kontot vagnreparationer med ca 50 %. 4)
Minskning av olycksfall samt mindre hinder av
spårvägsdriften i gatutrafiken bl. a. på grund av att de nya
vagnarnas längd ha begränsats till 2/3 av de äldre
släpvagnstågens.

I anslutning till mitt besök i Milano föregående år
erhöll jag av spårvägens tekniske chef dr ing. Cuccoli
följande uppgifter angående vagnkostnader vid gamla
och nya systemet, som i stort sett bekräfta d’Alò’s
uppgifter:

Lire per vagnkilometer
Gamla systemet Nya systemet

motorvagn -f- släpvagn motorvagn

Trafiklöner ...........:..... l,oo 0,65

Underhåll................... O,so 0,35

Ström ...................... 0,25 0,20

S:a 1,75

1,20

Med dessa siffror för ögonen torde man nödgas
medgiva, att spårvägskommitténs beräkningar äro försiktigt
lagda.

Ing. Nordendahls farhågor för att allmänheten ej
skulle trivas med någon annan vagntyp än den
nuvarande får väl ej tagas på allvar. Våra praktiskt taget
öppna plattformar, som representera ca 60 % av
vagnsutrymmet, äro särskilt vintertid ej sä ljuvliga
tillflykter, att man ej kan tänka sig möjligheten av att folk
hellre tar plats i ett mot väder och vind bättre skyddat
utrymme. Och ett system, som medgiver ensriktad
cirkulation av på- och avstigande vid hållplatserna som
ersättning för nuvarande primitiva system, som vid
högtrafik är olidligt och tidsslukande, synes böra innebära
någon fördel även hos oss och ej endast utomlands.
Erfarenheterna från våra bussar synas ju f. ö. peka på,
att allmänheten mycket väl kan anpassa sig till ett
dylikt system och därvid t. o. m. utveckla större raskhet
vid hållplatserna.

Vad beträffar den stående stridsfrågan spårvagn-
buss, som måhända är mer känslobetonad än det mesta
övriga i detta komplex, får ej glömmas, att den
nuvarande bussdriftens ekonomi vilar på systemet med yngre
och lågt betalade konduktörer, vilket av sociala skäl
icke gärna kan genomföras för rörelsen i dess helhet.
Härtill kommer driftkostnadernas större instabilitet på
grund av prisfluktuationer för det utländska bränslet,
beskattningens, utveckling osv. Det borde kanske ej
heller vara ur vägen att i någon mån på våra
stadskom-munikationer anlägga samma synpunkter som på
järnvägarna, nämligen ät ej ifråga om drivkraften göra oss

avhängiga av utlandet i större utsträckning än som är
nödvändigt eller ekonomiskt befogat. Partiell ersättning
av spårvägslinjer med busslinjer inom centralare och
hårt belastade stadsdelar kan vara fullt motiverad, men
ingen generell omläggning av systemet, så länge det
kan påvisas, att spårvägen är ekonomiskt förmånligare i
mera betydande stadstrafik.

Beträffande taxefrågorna, vilka på en del håll - icke
minst i dagspressen - synas bedömda från en väl
elementär grunduppfattning, hoppas jag senare få tillfälle
i en särskild uppsats framlägga några teoretiskt
begrundade synpunkter.

J. Körner.

LITTERATUR

Insänd litteratur.

Dampfkessel, av HEINRICH NETZ. Leipzig 1934. B. G.
Teubner förl. Pris Rm 4: 80.

Der Zundvorgang in Gasgemischen, av GEORG JAHN,
Munchen 1934. R. Oldenbourg förl. Pris Rm 6.

Handbuch der chemisch-technischen Apparate,
maschi-nellen Hilfsmittel und Werkstoffe, av A. J. KIESER.
Lieferung 4. Leipzig 1934. Otto Spamer förl. Pris
Rm 8: 50.

Wasserkraftanlagen I, av ADOLF LUDIN, Berlin 1934.
Julius Springer förl. Pris Rm 33: 50.

Internationale Vereinigung fiir Briickenbau und
Hoch-bau, Sonderdruck ans dem ScUlussbericht des Er sten
Kongresses in Paris 1932.

Bestimmungen fur die Prufung von Beton auf
Was-serdurchlässigkeit, Fassung Juli 1934. Wilhelm Ernst
& Sohn förl. Berlin 1934. Pris 2,0 Pf.

PERSONALNOTISER

Civilingenjör Nils A. Ohlander, nu driftsingenjör hos
a.-b. Svenska aluminiumkompaniet, Månsbo, Avesta,

IN MEMORIAM

Civilingenjör Gustaf Leonard A:son Akmar, f. mo,

avled i Uddevalla den 5 dec. 1934.

Civilingenjör Hugo Erik Otto Marchander, f. 1868,
avled på Röda-korsets sjukhus i Stockholm den 3 dec. 1934.

Civilingenjör Ossian Johan Robert Ström, f. 1860,
avled på tågresa Djursholm-Stockholm den 3 dec. 1934.

Civilingenjör Gustaf Edvard Svaliing, f. 1868, avled
den 2 dec. 1934.

SAMMANTRÄDEN

Svenska teknologföreningen.
Avdelningen för Kemi och bergsvetenskap kallas till

ordinarie sammanträde fredagen den 11 januari 1935 kl.
19,30 å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, Stockholm.
Ärenden: 1) Val av justeringsmän för protokollet. -
2) Inval. - 3) Inkomna skrivelser. - 4) "Något om
jäs-ninffsindustriens senaste utveckling", föredrag av docenten
vid tekniska högskolan, fil. dr civilingenjör Harry
Lundin.

Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst
sammanträder med damer lördagen den 19 jan. 1935. (Obs. ändrad
dag!) Sammanträdet kommer att omfatta middag, ett
kort föredrag av major H. von Heidenstam över
Några intryck från en nyligen företagen resa i Främre
Orienten, varjämte musikunderhållning och dans
utfyller programmet. Teknologer i högre årskursen av
V-sek-tionen komma att inbjudas deltaga. Anmälningskort
komma att i god tid utskickas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free