- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
10

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 Febr. 1934 - Kurt Amberg: Vilka egenskaper fordras av stål för verktygsändamål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 1. Härdningsteraperaturens inverkan på hållfastheten och

hårdheten.



vid ca 780°. Hållfasthets värdena sjunka samtidigt,
som kornen genom den förhöjda härdningstemperaturen
växa.

Uppställer man nu hållfastheten efter brottytans
utseende och använder den av jernkontoret
utarbetade kornstorleksskalan, erhålles ett diagram i
enlighet med fig. 2. Detta visar tydligt, att de finaste
brotten även lämna de bästa hållfasthetsvärdena, och
att man alltid vid värmebehandlingen bör eftersträva
så fint brott som möjligt. Vid härdningen ernås detta
genom att välja lägsta möjliga härdningstemperatur.
Men det är inte endast härdningstemperaturen, som
inverkar, utan även den förbehandling stålet
undergått, som Lundgren1 visat med stål härdade med
olika utgångsstruktur. De bästa värdena erhållas för
stål med kolhalter över 0,90 %, om karbiden är
sferoidiserad i likhet med fig. 3. Dessa
undersökningar bekräfta sålunda, vad man
funnit i praktiken, att man alltid bör glödga ett
material före härdningen.

Då ju härdningsbrottet influerar på hållfastheten,
så måste även stål av samma typ men med olika s. k.
härdfält uppvisa olika hållfastheter allt efter
härdfältets storlek hos olika utslag. (Härdfältet är ju det
temperaturområde inom vilket stålet giver fint brott
efter härdningen.) Denna skillnad i hållfasthet efter
härdningen fortsätter även efter anlöpningen att göra
sig gällande till en viss anlöpningstemperatur eller
hårdhet, som i det följande skall visas.

Ett typiskt anlöpningsdiagram framgår av fig. 4
över hållfasthetens och hårdhetens variationer med
anlöpningstemperaturen hos ovan nämnda kromstål.
Kurvornas förlopp är praktiskt taget lika för alla
låglegerade stål samt kol stål med kolhalten över ca
0,69 %. Hållfastheten stiger rätt hastigt med
anlöpningstemperaturen till en viss temperatur samt
sjunker därefter. Maximala hållfastheten synes inträffa

illustration placeholder

Fig. 2. Härdbrottets inverkan

på hållfastheten.



illustration placeholder

Fig. 3. Kornig perlit i mjukglödgat stål.



illustration placeholder

Fig. 4. Anlöpningstemperaturens inverkan

på hårdheten och hållfastheten.



illustration placeholder

Fig. 5. Anlöpningstemperaturens inverkan

på hårdheten och hållfastheten hos tvenne

kolstål med olika härdfält.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free