Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
TEKNISK TIDSKRIFT
10 FEBR. 1934
ANALYS : O J is % 5i . O.iit.
Mn . 0^3% Or »O 71 v.
60
50 40
0*
20O 150 100 50
/
T
*c
/
/
/^
N
S
/
\
X.
QLÖD6. 750 770 79O 81 0 ° C HÄRDN.TEMP.
*
Fig. 1. Härdningsteraperaturens inverkan på hållfastheten och
hårdheten.
vid ca 780°. Hållfasthets värdena sjunka samtidigt,
som kornen genom den förhöjda
härdningstempera-turen växa.
Uppställer man nu hållfastheten efter brottytans
utseende och använder den av jernkontoret
utarbetade kornstorleksskalan, erhålles ett diagram i
enlighet med fig. 2. Detta visar tydligt, att de finaste
brotten även lämna de bästa hållfasthetsvärdena, och
att man alltid vid värmebehandlingen bör eftersträva
så fint brott som möjligt. Vid härdningen ernås detta
genom att välja lägsta möjliga härdningstemperatur.
Men det är inte endast härdningstemperaturen, som
inverkar, utan även den förbehandling stålet
undergått, som Lundgren1 visat med stål härdade med
olika utgångsstruktur. De bästa värdena erhållas för
stål med kolhalter över
0,90 %, om karbiden är
sferoidiserad i likhet
med fig. 3. Dessa
undersökningar bekräfta
sålunda, vad man fun-
Fig. 3. Kornig perlit i mjukglödgat stål.
nit i praktiken, att man alltid bör glödga ett
material fore härdningen.
Då ju härdningsbrottet influerar på hållfastheten,
så måste även stål av samma typ men med olika s. k.
härdfält uppvisa olika hållfastheter allt efter
härdfältets storlek hos olika utslag. (Härdfältet är ju det
temperaturområde inom vilket stålet giver fint brott
efter härdningen.) Denna skillnad i hållfasthet efter
härdningen fortsätter även efter anlöpningen att göra
sig gällande till en viss anlöpningstemperatur eller
hårdhet, som i det följande skall visas.
Ett typiskt anlöpningsdiagram framgår av fig. 4
över hållfasthetens och hårdhetens variationer med
anlöpningstemperaturen hos ovan nämnda kromstål.
Kurvornas förlopp är praktiskt taget lika för alla
låg-legerade stål samt kol stål med kolhalten över ca
0,69 %. Hållfastheten stiger rätt hastigt med
anlöpningstemperaturen till en viss temperatur samt
sjunker därefter. Maximala hållfastheten synes inträffa
ANALY5:
C-1.15% öt’0.22% Mn-0.«3% Cr-0.7\°/.
HARÖN TE1MP 730° -------
-"- 850’ -------
i loc. cit.
VMM*
30O
250
200
150
100
50
GB
KG/ i /flfl
^50 40O 350 300 250 200 150 100 50
^
^
^
R
-
AJ
*^
- ^c
^xv
//
\\ \\
\ N
V
/
/ /
^
\ r* SN
AX
BEL.
/
T>
S,
N
\ \ \
/ /
\
v
\
} / / /
N,
S
<L.\-A
,5T G
JR
70
GO
50
30
ANALYS : G«0.7ö % 5i .020%Mn«0.29%
P--O.OI7-/.5-O.OII’/. HÄR DN 700"-------
ANALY5: C*0.75% öi«0.i9% Mr)’O.Z4/i
P’O.OW7*5S0.006% HÄRDN. 790°-------
G,
50
l 2 13 456763 10
HÄRDBROTT5TAL
Fig. 2. Härdbrottets inverkan
på hållfastheten.
O 100 200 300400 500 600° C
ANLÖPN TEhP
Fig. 4. Anlöpningstemperaturens inverkan
på hårdheten och hållfastheten.
O 100 2ÖO 300 ^00 500 600eC
ANLÖPN. TEMP
Fig. 5. Anlöpningstemperaturens inverkan
på hårdheten och hållfastheten hos tvenne
kolstål med olika härdfält.
70
60
50
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Oct 8 02:45:57 2006
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0012.html
