- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
17

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1934 - Kurt Amberg: Vilka egenskaper fordras av stål för verktygsändamål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT
BERGSVETENSKAP

HÄFTE 3         MARS 1934


REDAKTÖR: B.G. MARKMAN.
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN


INNEHÅLL: Vilka egenskaper fordras av stål för verktygsändamål, av bergsingenjör Kurt Amberg. – Notiser.

VILKA EGENSKAPER FORDRAS AV STÅL FÖR
VERKTYGSÄNDAMÅL.

Av bergsingenjör Kurt Amberg.


                                                        (Forts. fr. sid. 11.)

Hållfasthet mot avnötning.

Hållfastheten mot avnötning står delvis i ett visst
förhållande till hårdheten fastän många fall
förekommer när detta icke är fallet t. e. vid stål med hög
karbidhalt och dylika som vid härdningen lätt bliva
austenitiska, om de härdas från högre temperatur än
normalt. Hållfastheten mot nötning är för övrigt en
av de faktorer, som har en mycket stor betydelse
för verktygens hållbarhet, men ännu torde knappast
finnas någon lämplig metod för att bestämma
denna egenskap. De rena hållfasthetsegenskaperna
synas ej ha något större samband med stålets
sammansättning, som tidigare framhållits, när man
arbetar med lägre legerat stål och lägger jämförelsen
att gälla vid samma hårdhet.

Genomhärdningsförmåga.

Däremot är stålets genomhärdningsförmåga
beroende av sammansättningen. (Jag förutsätter därvid
att normal härdningstemperatur användes.) Vid
större hejar- eller press verktyg måste alltid ett visst
minimum av härddjup föreligga, då stansen vid för
litet härddjup sjunker och ytskiktet vanligen brister,
även om påkänningarna äro av måttlig storlek.
Huru stort detta djup skall vara för varje enskilt
fall, kan endast praktiken avgöra. Härdningsdjupet
kan ökas, om tillräcklig halt av legeringsämnen
tillsättas, som antingen äro i fast lösning eller vid
illustration placeholder
illustration placeholder
Fig. 8. Hårdhets-variationen hos dim. 100 X [phi] för olika stål härdade men ej anlöpt

härdningen gå i lösning i stålet. I fig. 8 finnas
kurvor för hårdhetsvariationen från ytan in till
centrum hos material 100 X [phi] X 200 mm med olika
kromhalter samt kolhalten 0,90–1,00 %. Samtliga
dessa prov äro härdade i vatten. Det andra
diagrammet fig. 8 visar genomhärdningen hos några
oljehärdningsstål. Brottets utseende hos ett kolstål
1,20 % samt ett mangan-krom-wolframstål framgår
av fig. 9. Dimensionerna äro resp. 120 X 30 och
100 X 75 mm.

Volymbeständighet.

En annan faktor, som man måste taga hänsyn till,
är stålets förmåga att bibehålla sin form vid
härdningen. Föremålets kastning vid härdningen beror
delvis på hur hastigt avkylningen verkställes och
därför har man i möjligaste mån övergått till
oljehärdningsstål. Dessa ha i många fall helt undanträngt
de vanliga kolstålen, då det gäller stansverktyg.

Sammansättningen hos de vanligast förekommande
verktygsstålen.


Efter att sålunda ha redogjort för de egenskaper,
som verkstygsstålen besitta, skall jag i
fortsättningen lämna en översikt över de vanligast
förekommande verktygsstålen, deras sammansättning och
användning. För att underlätta beskrivningen har
jag här uppdelat stålen i tvenne grupper: a) stål
för kallbearbetning, b) stål för varmbearbetning.

Under den första gruppen ha vi följande
användningsområden: träbearbetningsstål,
mejselstål, skär stål för järn-, stål- och
metallbearbetning, saxstål för klippning av plåt,
stänger m. m., stansstål, stål för hejar-,
press- och prägelverktyg samt dragverktyg.
Under den andra gruppen har jag endast
medtagit följande användningsområden:
hejarstansar o. d., pressgjutningsformar och
bakelitstansar.

Det är ju icke möjligt att här ingå i
detaljer, utan jag skall inskränka mig till att
lämna de analysgränser, som vanligen
förekomma samt om något särskilt är att beakta
vid värmebehandlingen.

De låglegerade kvaliteterna äro vanligen
utförda som kompoundstål, dvs. stålat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free