Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap / 19 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1934 - Kurt Amberg: Vilka egenskaper fordras av stål för verktygsändamål

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 12. Snabbsvarfstål avkylt från 1280° ned till 200° under 10 min. samt omedelbart anlöpt till 590°.	Fig. 13. Samma stål som fig. 12 avkylt till 100° under 10 min. samt anlöpt till 590°.	Fig. 14. Samma stål som fig. 12 och 13 avkylt till vanlig temperatur samt anlöpt efter 24 timmar vid 590°.

Snabbsvarvstål.

C	Cr	W	V	Co	Mo
1	0,75	4,00	18.00	1,00		< 0,50
2	0,75	4,00	18,00	1,50	5,00	1,00
3	0,75	4,00	18,00	1,50	10,00	1,00

Om vi först betrakta gruppen låglegerat stål till
verktyg, som äro utsatta för vridningspåkänningar
som borrar o. d., fordras, att de skola besitta
tillräcklig seghet för att motstå dylik påkänning
samtidigt som hårdheten bör vara relativt hög för att
skärförmågan skall vara god. Några större
fordringar ställas ej på anlöpningsbeständigheten. Där
en dylik fordran uppställes, måste snabbs varvstål
anlitas, vilket i allmänhet sker vid maskinbearbetning.

Vid bearbetning av hårt material, som kokillhärdat
gods o. d., fordras endast, att stålet skall ernå högsta
möjliga hårdhet Rc 68 eller högre. Därmed följer
även stor slitstyrka. För dylikt arbete har stålet
dock i stor utsträckning utträngts av skärmetallerna,
när det gäller stor avverkning.

Den tredje gruppen, snabbsvarvstålen, fordra en
närmare redogörelse.

Vad sammansättningen beträffar förekommer stål
med ända upp till 20 % Co och att man genom
lämplig sammansättning kan komma upp till Re 70.

Fig. 10 klargör värmebehandlingens stora
betydelse och av diagrammet framgår även, att icke
blott här dnings temperatur en har inflytande utan även
anlöpningstemperaturen.[1]

För härdningen är utan tvivel en saltbadugn att
föredraga, då man med användande av lämpliga
reningsmedel för badet ej behöver få större avkolning
än 0,01 mm.

En vanlig behandlingsmetod, som tidigare men
även ännu tillämpas på sina håll, är att inpacka
frasen eller föremålet i träkolspulver eller aska.
Använder man träkolspulver, uppkolas snabbstålet
redan vid ganska låga temperaturer och kan ha till
följd, att ytan blir austenitisk och mjuk samt
kärnan hård. Denna austenitiska yta är, förutom att
den ej lämpar sig för skärning, svår att slipa och
giver lätt upphov till slipsprickor, vilka då kunna
följa gränsytan mellan den mjuka ytan och den hårda
kärnan. Ett dylikt fall framgår av fig. 11. Vid
inpackning bör man använda ett neutralt medel för att
undvika uppkolning, detta även vid mjukglödgning,
emedan stålet redan vid 850° upptager kol, vilket
sedan vid härdningen kan ha mycket obehagliga
följder, om normal härdningstemperatur användes.

För snabbstål är det även viktigt, att stålet
av-kyles efter härdningen ned till vanlig temperatur,
som framgår av mikrofotografierna i fig. 12, 13 och
14. Stålet är avkylt till olika temperaturer, 200°
och 100°, samt hållits vid dessa temperaturer 10
min. samt omedelbart anlöpts. De mörkfärgade
nålarna i fig. 13 utvisa hur mycket, som omvandlats
vid den temperatur, till vilken proven avkylts.
Avbryter man avkylningen, t. e. vid 150° samt

Fig. 15. Olika faktorers inverkan vid svarvning av kolstål enligt Dempster Smith.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>