Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4. April 1934
- Ragnar Salwén: Några nyare praktiska rön inom järnmalmsanrikningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
BERGSVETENSKAP
HÄFTE 4 APRIL 1934
REDAKTÖR: B.G.MARKMAN.
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
INNEHÅLL: Några nyare praktiska rön inom järnmalmsanrikningen, av Ragnar Salwén.
NÅGRA NYARE PRAKTISKA RÖN INOM
JÄRNMALMSANRIKNINGEN.
[1]
Av Ragnar Salvén.
De senare åren ha att uppvisa många framsteg
beträffande såväl anrikningens teknik – som
maskineri. Den nyare svenska facklitteraturen bär
också ett gott vittnesbörd härom.
Vid byggandet av ett verk lägges numera stor
vikt vid en solid och rymlig byggnadskonstruktion
och en ändamålsenlig maskinuppställning.
Monteringar på trä, och även andra träkonstruktioner,
användas mindre än förr.
Transportband.
Godstransporterna inomhus ske vanligen med hjälp
av transportband för torrare gods och med pumpar
för pulpen. Slasar och rännor användas allt
fortfarande, då lutningsförhållandena så medgiva.
Hiss- och vagntransporter ävensom bägarverk
förekomma däremot alltmera sällan.
För att utröna hur många grader ett gummitransportband
kan luta mot horisontalplanet vid transport
av olika beskaffat gods, har följande prov utförts.
Provbandets längd var 10 m, bredden 500 mm och
löphastigheten 1 m pr sek.
Vid 33° lutning kunde exportslig från Grängesberg,
hållande 10 % vatten, icke transporteras.
Vid 30° lutning följer samma slig nätt och jämnt
med bandet. Vid 28° lutning går transporten av
samma slig bra, medan slig hållande endast 4 %
vatten blott nätt och jämnt följer med bandet.
Vid 25° lutning går torr slig bra att transportera.
Vid 23,5° lutning följer gråberg i stycken mellan 60
och 45 mm nätt och jämnt med bandet. Vid 23°
kan våt gruvsylta nätt och jämnt transporteras, men
vid 22° går den däremot bra. Vid 20° lutning går
styckemalm, 60–4 mm nätt och jämnt att transportera.
Den vanligen förekommande lutningen på band för
sylta och styckegods är 16–18°. För våt slig har
däremot ett band inbyggts med en lutning av 27°
och visat sig vara driftsäkert.
Transportbandsrullarna äro numera oftast försedda
med kullager. Dessa måste vara så tätt inbyggda
som möjligt samt lätt åtkomliga för smörjning.
Påfyllningen av smörjmedel sker enklast genom
användande av en s. k. "metrolub" - tryckspruta -
och behöver ske vart halvår.
Om bandet får löpa omedelbart på rullarnas
mantlar, slitas dessa snart ut. Därför förses manteln
lämpligen med en slithylsa, bestående av ett vanligt
stålrör, vars inre diameter är någon millimeter större
än rullens yttre dito. Sedan slithylsan trätts över
rullen, kan den fästas med några små träkilar i
kanterna. En utsliten hylsa kan bytas på några minuter.
Om sådana slithylsor användas, få rullarna, vari
lager eller axel äro inbyggda, en mångdubbelt ökad
livslängd.
Även ett väl inmonterat transportband drar sig
vid ojämn belastning åt den ena eller andra sidan.
För att begränsa denna rörelse användas allmänt
s. k. styrrullar, vilka tyvärr förorsaka en obehaglig
slitning på gummibandets kanter. Om rullstället för
band med trågformad bana ges en lutning av 2°
framåt i bandets rörelseriktning, strävar bandet
automatiskt att hålla sig mitt på rullarna. För band
med plan bana är självfallet denna anordning utan
verkan. Att helt ta bort alla styrrullar har dock
 |
Fig. 1. Utfrakt av slig från södra verket, Grängesberg.
|
visat sig medföra risker, och nian bör därför låta en
styrrulle på var sida om bandet, placerade nära
avlastningstrommeln, bli kvar. De böra sättas så långt
isär, att bandet endast undantagsvis kommer i
beröring med någon av dem.
Vid lutande, tungt belastade transportband är det
nödvändigt att genom någon sorts spärranordning
hindra bandet från att rutscha baklänges, om
drivkraften av en eller annan orsak plötsligt frånkopplas.
En vanlig tandad skiva med spärrhake har blivit
[1] Föredrag vid avd. för Kemi och bergsvetenskap
sammanträde den 9 febr. 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934b/0027.html
