- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
26

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1934 - Ragnar Salwén: Några nyare praktiska rön inom järnmalmsanrikningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

använd och visat sig vara säker, om den
dimensionerats rätt. Vid drift för den emellertid ett
infernaliskt oljud och slites fort. En annan anordning
bestående av en hake med ett kilformat spår, som vid
bandets gång baklänges klämmer fast en skiva på
drivtrummans axel, har också försökts men visat sig
vara otillförlitlig.

Nu användes mest en spärrhakeanordning, där
haken lyftes av en fjäder, så länge bandet går i rätt
riktning men tryckes ned mot spärrhjulet vid
omkastad rörelse hos bandet. Denna mekanik är
användbar – men något ännu bättre och pålitligare
vore önskvärt.

Då vått gods ofta klibbar hårt fast vid
gummiytan, brukar någon anordning bli nödvändig för
avskrapande av dylikt gods från bandets undersida,
och detta är en detalj, som säkert också skulle kunna
förbättras. Följande anordningar ha blivit försökta.

En vanlig skrapa eller s. k. schaber försedd med
gummikant, som tryckes mot bandet av fjädrar eller
vikter. En rulle, uppbärande sex till åtta
skruvformigt vridna skrapor, en rulle, på vars axel ett antal
gummiskivor monterats snett emot axeln, och
slutligen en roterande borste. Rullarna få rotera med
stor hastighet i motsatt riktning mot bandets rörelse.
Av de försökta anordningarna har likväl den enkla
skrapan, pressad mot bandet av vikter, visat sig vara
bäst och i bruket billigast.

På tal om transportband vill jag icke underlåta att
påpeka den stora risk för olycksfall som finnes på
grund av att någon kan fastna med armen eller
kläderna emellan bandet och ändtrommeln.

Skyddsstängsel bör därför finnas, och det bör även
vara förbjudet att under bandets gång påsmeta
rembeck eller harts.

För att förhindra hårt belastade band att slira bör
man tillse, att de äro väl spända. På sina håll är
dragtrommeln beklädd med gummi eller trä för att
öka friktionen mellan rulle och band.

Pumpar.

För transport av uppslammat gods användas
pumpar av flera slag, såsom spiralpumpar,
mammut- eller luftpumpar och framför allt
centrifugalpumpar.

Spiralpumpen tar stort utrymme i anspråk och är
dyr i anskaffning men driftsäker. Senaste nyheten
torde ingenjör Danielssons pump vara. Den är
försedd med två parallellt löpande rör, lindade i spiral,
vart och ett försett med intag, diametralt placerat i
förhållande till varandra. De båda rörslingorna äro
förenade i axelcentrum, varifrån stigröret utgår.
Det som vinnes genom denna anordning, jämfört
med äldre konstruktioner med endast en rörslinga
och således ett intag, är en jämnare godsström och
en bättre fördelad belastning på motorn.

En jämn godsström kan även ernås hos en pump
med en enkel slinga, om en tryckklocka insattes
emellan pumpen och stigröret. Så utfördes
exempelvis den s. k. Salwén-Härdén-pumpen.

Vid tryckhöjder över ca 20 m och samtidigt en
kapacitet större än 1 000 l/min, torde spiralpumparna
bli alltför otympliga för att vara fullt praktiska.

En Danielssons pump har i ett verk uppfordrat
godset från en Gröndals kulkvarn samt mellanprodukter
från skakborden. Lyfthöjden var 16 m och
kraftåtgången ca 11 hkr. Rör slingan blev utsliten
efter ett par års drift och ersattes då med en ny.
Inga större driftstörningar ha förekommit, och
reparationerna ha varit obetydliga. Samma verk har
nu efter en utbyggnad insatt ytterligare en pump av
samma konstruktion.

Mammutpumparna äro billiga i anskaffning och
lätta att sätta upp. De ta litet utrymme i anspråk,
äro synnerligen driftsäkra, även för tjockt gods och
fordra knappast andra reparationer än utbyte av
utslitna rör. Men de bli dyra i drift, isynnerhet om
tryckluft med större kompression, än vad som är
oundgängligen nödvändigt, användes. Är
pumpanläggningen så stor, att en särskild, för ändamålet
avsedd kompressor kan komma ifråga, lär emellertid
enligt amerikanska uppgifter driftkostnaden ej
överstiga den för andra vanliga pumpar. Om av någon
anledning ett kraftöverskott står till förfogande och
befintliga kompressorer kunna lämna mera luft än
vad som behövs till borrmaskiner etc., så kan
användandet av mammutpumpen vara befogat. Som
tillfälliga pumpar och vid försöksanordningar äro de
värdefulla, då vilken rörarbetare som helst på några
timmar kan sätta upp en sådan pump av vanliga
standardrördelar.

Alla mammutpumpar fordra som bekant, att en
viss fallhöjd finnes under den nivå, varifrån godset
skall lyftas. Detta förhållande inskränker i många
fall pumpens användbarhet.

På grund av små dimensioner och hög verkningsgrad
ha centrifugalpumparna kommit till stor
användning. För att något sånär kunna emotstå den
stora slitningen, infodras pumpar för pulp med
ett utbytbart slitfoder. Både löphjul och slitfoder
böra dimensioneras kraftigt och utföras av bästa
material.

Man kunde förmoda, att bland metaller ett hårt
stålgods skulle vara motståndskraftigast, men det
ser ut, som om materialets seghet och även andra
egenskaper spelade en större roll än hårdheten.
Utförda prov ha t. e. visat, att ett hjul av tätt
gjutjärn, s. k. perlit, ur slitsynpunkt varit jämförligt
med stål och bättre än smidesjärn eller brons.

På senare tider ha emellertid gummifodringar och
hjul av samma material börjat komma i bruk.

Mjukaste paragummi samt rågummi ha visat sig
ha en större motståndsförmåga mot slitning än de
hårdaste stålsorter. En väl byggd centrifugalpump
med foder och löphjul av gott gummi kan därför
numera konkurrera med de skrymmande spiralpumparna
vad driftsäkerhet och slitagekostnader beträffa.

Centrifugalpumpar för uppslammat gods böra vara
inrättade för lågt varvtal. Löphjulets diameter blir
således relativt stor och pumpen invändigt rymlig.
På grund härav blir verkningsgraden något sämre
än vad den kunde vara i en mera hastigtgående
pump. Kraftförlusten betyder likväl i regel mindre
än vinsten i hållbarhet.

Genom lämpliga tätningsringar, försedda med
tryckvattenspolnmg, har slitningen på axel och lager
nedbringats. Ett annat sätt att lagra pumpaxeln
fås genom att bygga pumpen med liggande hjul, då
godsintaget göres i form av en tratt. Sådana

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:46 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free