- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
32

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1934 - Ragnar Salwén: Några nyare praktiska rön inom järnmalmsanrikningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 13. Salwén-Örns avvattnare.



Den kännetecknas av stor produktionsförmåga och i
förhållande därtill billigt anskaffningspris och låga
driftkostnader. Närmare ett 30-tal sådana maskiner
arbeta nu på skilda ställen. Sligen avvattnas till 8 à
10 % fuktighet, gråberg blir på grund av sin lägre
sp. v. något våtare. Vid ett verk arbeta fyra sådana
avvattnare med separatorslig av 3–0 mm storlek.
Avverkningen pr maskin är 10 ton slig i timmen.
95,9 % lämnar apparaten i avvattnat tillstånd, under
det att 4,1 % medföljer vattnet, vilket returpumpas
till anrikningsmaskineriet. Det har nämligen visat
sig, att avvattnaren även i viss mån tjänstgör som
ett slags separator, i det att på nämnda plats den
avvattnade sligen hållit 65 % Fe, under det att
godset, som följer med vattnet endast haft en järnhalt
av 57 %. Genom den vattnet medföljande sligens
avspetsande och returpumpning uppstå inga som
helst förluster vid avvattningen.

Avvattnaren ifråga tillverkas av Morgårdshammars
mek. verkstad. En kort beskrivning av
densamma finnes i "De tekniska vetenskaperna".
Maskinen leder sitt upphov från Brings tidigare kända
avvattnare och kan anses som en modifikation av
densamma, anpassad för finare gods.

Angående sligers naturliga avvattning vid lagring
på en upplagsplats, hänvisas den intresserade till
prof. Brings uppsats i J. K. A. 1933, häfte 2.

Den från kontinuerliga avvattnare kommande sligen
matas direkt på transportband. Vid flertalet nyare
verk brukar detta band löpa över en automatisk våg,
som registrerar den transporterade godsmängden.

Sådana vågar tillverkas av firman Schenk i
Darmstadt och numera även av Lindells vågfabrik. Det
brukar garanteras, att felvägningen ej överstiger 2 %.

Provtagning.

En pålitlig provtagning av de skilda produkterna
vid ett verk i drift är mången gång inte så lätt. De
färdiga torra produkterna såsom malm och gråberg
i stycken, eller den färdiga sligen från band eller
upplag äro ju lätta att provtaga. Betydligt svårare
är den ingående syltan, i synnerhet, om den på
transportband föres från schaktet direkt in i verket,
emedan den vanligen varierar i sammansättning från
hiss till hiss. Ena gången kan godset bestå av
huvudsakligen mull och fin sylta, nästa gång av
övervägande grövre gods. Allra svårast är som bekant att
ur avfallsfloden, ofta flera tusen liter per minut,
kunna få ett tillförlitligt prov för analys. Dyrbara
elektriskt drivna apparater finnas visserligen i
marknaden, vilka med vissa intervaller avskära en del av
godsströmmen, men i Grängesberg användes en
anordning för detta ändamål, som fungerar lika säkert
och är enkel och billig. Hur apparaten konstruerats,
framgår av bilden. Varje gång slitsen bringas att
passera strömmen tages ett prov, som till
sammansättningen är lika strömmen, då det utgör en tvärs
över densamma avskuren skiva. Genom att öppna
klar vattenkranen mer eller mindre kan tiden mellan
varje provtagning inställas efter behag. I Müllers
verk passerar slitsen var 10:de minut, fig. 14.

För att kontrollera provtagarens tillförlitlighet
togs med densamma prov under åtta dagar.
Samtidigt togs även prov i en stor plåtcistern.
Plåtcisternprovet hade en volym av 10 m3 och gav som
resultat 34,07 gram gods pr liter. Provapparatens
resultat var 34,1 gram, således en mycket god
överensstämmelse.

Jag är fullt medveten om att de i mitt föredrag
meddelade nyare erfarenheterna och rönen
beträffande järnmalmsanrikningen endast äro en
axplockning, nästan på måfå, ur ett materialförråd alltför
rikhaltigt, för att kunna i sin helhet behandlas i ett
kort föredrag. Av det sagda torde emellertid framgå
i vilken livlig utveckling anrikningstekniken för
närvarande befinner sig trots kristiderna eller kanske
rättare sagt just på grund av de tryckta
förhållandena, som sporrat till ett tillvaratagande av alla
möjligheter, som kunna göra industrien mera bärkraftig.
Genom framåtanda och arbete går vägen till ljusare
tider för kommande släkten.

illustration placeholder

Fig. 14. Anordning för provtagning av den ingående syltan i Müllers

anrikningsverk, Grängesberg.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free