- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
38

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1934 - Några nyare praktiska rön inom järnmalmsanrikningen. Diskussion - Föreningsmeddelanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 2. Avverkning och kraftförbrukning vid kulkvarn 1 i Långnäs

anrikningsverk.



Kraftförbrukningen pr ton kulkvarnsgods har påverkats
i gynnsam riktning både av stegringen i avverkning och
den minskade absoluta kraftförbrukningen och har som
resultat av dessa båda faktorer sjunkit från ca 5,3 till
ca 3 kWh/ton.

Tabell 1. Siktanalyser å en del produkter frän Långnäs
anrikningsverk.
Utgående
från
kulkvarn 1
Grovgods
från sikt
1 mm hål
Skarnslig
från
kulkvarn 1
Skarnslig
från
kulkvarn 3
Skarnslig
år 1927
> 2 mm19,5 %60,0 %
2–0,7 mm22,5 %37,3 %5,4 %1,9 %1,1 %
0,7–0,3 mm19,6 %2,1 %38,8 %27,6 %13,0 %
0,3-0,2 mm13,1 %0,1 %26,1 %30,4 %25,6 %
0,2–0,1 mm9,5 %0,2 %12,6 %17,2 %23,3 %
< 0,1 mm15,8 %0,3 %17,1 %22,9 %37,0 %
100,0 %100,0 %100,0 %100,0 %100,0 %

I tabell 1 äro sammanförda siktanalyser å en del
produkter från Långnäs anrikningsverk. Däri har även
medtagits en siktanalys å slig från år 1927, medan
kulkvarnarna ännu kördes såsom Gröndalskvarnar i öppen
krets. Jämförelsen visar, att en avsevärd förskjutning
ägt rum från de finaste kornklasserna till de grövre i
sligen, dvs. i fördelaktig riktning från sintringssynpunkt.

Fig. 3 visar ackumulativa siktkurvor, som motsvara
siktanalyserna i tabellen.

Ingenjör Torsten Ramén demonstrerade en av
Aktiebolaget Ramens patenter, Örebro, konstruerad centrifug,
närmast avsedd för avvattningsändamål. Anordningen,
som möjligen kommer att bliva närmare beskriven i
denna tidskrift, består i huvudsak av en kring en

illustration placeholder

Fig. 3. Ackumulativa siktkurvor i logaritmisk skala



vertikal axel roterande klocka i form av en omvänd,
stympad kon. Godsets utmatning sker medelst en skruv, som
roterar med något olika hastighet mot klockan.

Professor Bring (autoreferat): Den av ing. Ramén
visade centrifugen synes i konstruktion närmast
överensstämma med en sådan, som konstruerades 1867 av
Hanrez. Denna centrifug gjorde 300 varv och skruven
något mera, eller – om jag minnes rätt – 304 varv.
Saken synes den gången hava strandat på materialsvårigheter.

En senare konstruktion är av Hoyle. Dennes
centrifug synes ha fått rätt stor användning i England och
Belgien för avvattning av kol. Den är rätt stor med en
trumma med 900 mm diameter och ett varvtal på 500.
Skruven gör 450 varv. Den avvattnar ca 25 ton kol pr
timme med 25 hkr ned till ca 8 % vatten.

Avvattning av stenkol kan vara rätt svår, men kolen
slita materialet avsevärt mindre än malm. Därför synes
avvattningen av slig med centrifug huvudsakligen vara
en slitnings- och materialfråga, och jag tror att det ing.
Ramen nämnde om klockans lutningsvinkel därför är av
stor betydelse. Jag anser även det vara av betydelse,
att frågan om centrifugering av slig åter tas upp, och
en provning av den svenska centrifugen synes vara av
stort intresse.

FÖRENINGSMEDDELANDEN


Berättelse över Svenska teknologföreningens avdelnings
för Kemi och bergsvetenskap verksamhet under år 1933.


Medlemmar.

Såvitt känt hava under året 6 ledamöter avlidit. I
avdelningen hava återinrätt 2 st. förutvarande och
inträtt 32 st. nya ledamöter, varjämte 26 st. utgått ur
föreningen och därmed ur avdelningen, så att
ledamotsantalet utgjorde 581 st. vid årets slut mot 579 st. vid
dess början.

Styrelse och funktionärer.

Avdelningens styrelse har haft följande sammansättning:
överingenjör H. Brahmer, ordf. (1932/33),
professor G. Wallquist, vice ordf. (1933), förste
byråingenjör H. Carlborg, sekr. (1927/30), fil. dr B. Groth, vice
sekr. (19–31), bergsingenjör Assar Grönwall (1933),
överingenjör W. Hellgren (1933), disponent J. Kempe
(1930) och civilingenjör O. Laquist (1931).

Representanter i föreningens styrelse hava varit
överingenjör H. Brahmer (1933) och myntdirektör A.
Grabe (1932) med civilingenjör O. Laquist (1932) som
suppleant.

Representanter i föreningens biblioteksnämnd hava
varit civilingenjör Alfred Billberg (1932) och professor
G. Wallquist (1932).

Fackredaktörer för Teknisk tidskrift hava varit
docent Evert Norlin för kemi (1912) och professor B. G.
Markman för bergsvetenskap (1919).

Klubbmästare hava varit bergsingenjör R. Billgren
(1930) och civilingenjör S. Brennert (1932).

Sammanträden.

Under året hava hållits sju ordinarie sammanträden
å föreningens lokal, nämligen gemensamt den 8 dec.,
kemiaftnar den 13 jan. (i samarbete med Svenska
betongföreningen och vissa cementindustriföretag), 10
mars och 13 okt. samt bergsaftnar den 10 febr., 21
april och 10 nov. Ett till den 16 september utlyst
sammanträde i samband med besök vid Holmens
bruks- och fabriksaktiebolags anläggningar i
Hallstavik måste inställas, emedan allt för få deltagare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free