Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap / 38 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1934 - Några nyare praktiska rön inom järnmalmsanrikningen. Diskussion - Föreningsmeddelanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2. Avverkning och kraftförbrukning vid kulkvarn 1 i Långnäs anrikningsverk.

Kraftförbrukningen pr ton kulkvarnsgods har påverkats
i gynnsam riktning både av stegringen i avverkning och
den minskade absoluta kraftförbrukningen och har som
resultat av dessa båda faktorer sjunkit från ca 5,3 till
ca 3 kWh/ton.

Tabell 1. Siktanalyser å en del produkter frän Långnäs
anrikningsverk.

	Utgående från kulkvarn 1	Grovgods från sikt 1 mm hål	Skarnslig från kulkvarn 1	Skarnslig från kulkvarn 3	Skarnslig år 1927
> 2 mm	19,5 %	60,0 %
2–0,7 mm	22,5 %	37,3 %	5,4 %	1,9 %	1,1 %
0,7–0,3 mm	19,6 %	2,1 %	38,8 %	27,6 %	13,0 %
0,3-0,2 mm	13,1 %	0,1 %	26,1 %	30,4 %	25,6 %
0,2–0,1 mm	9,5 %	0,2 %	12,6 %	17,2 %	23,3 %
< 0,1 mm	15,8 %	0,3 %	17,1 %	22,9 %	37,0 %
	100,0 %	100,0 %	100,0 %	100,0 %	100,0 %

I tabell 1 äro sammanförda siktanalyser å en del
produkter från Långnäs anrikningsverk. Däri har även
medtagits en siktanalys å slig från år 1927, medan
kulkvarnarna ännu kördes såsom Gröndalskvarnar i öppen
krets. Jämförelsen visar, att en avsevärd förskjutning
ägt rum från de finaste kornklasserna till de grövre i
sligen, dvs. i fördelaktig riktning från sintringssynpunkt.

Fig. 3 visar ackumulativa siktkurvor, som motsvara
siktanalyserna i tabellen.

Ingenjör Torsten Ramén demonstrerade en av
Aktiebolaget Ramens patenter, Örebro, konstruerad centrifug,
närmast avsedd för avvattningsändamål. Anordningen,
som möjligen kommer att bliva närmare beskriven i
denna tidskrift, består i huvudsak av en kring en

Fig. 3. Ackumulativa siktkurvor i logaritmisk skala

vertikal axel roterande klocka i form av en omvänd,
stympad kon. Godsets utmatning sker medelst en skruv, som
roterar med något olika hastighet mot klockan.

Professor Bring (autoreferat): Den av ing. Ramén
visade centrifugen synes i konstruktion närmast
överensstämma med en sådan, som konstruerades 1867 av
Hanrez. Denna centrifug gjorde 300 varv och skruven
något mera, eller – om jag minnes rätt – 304 varv.
Saken synes den gången hava strandat på materialsvårigheter.

En senare konstruktion är av Hoyle. Dennes
centrifug synes ha fått rätt stor användning i England och
Belgien för avvattning av kol. Den är rätt stor med en
trumma med 900 mm diameter och ett varvtal på 500.
Skruven gör 450 varv. Den avvattnar ca 25 ton kol pr
timme med 25 hkr ned till ca 8 % vatten.

Avvattning av stenkol kan vara rätt svår, men kolen
slita materialet avsevärt mindre än malm. Därför synes
avvattningen av slig med centrifug huvudsakligen vara
en slitnings- och materialfråga, och jag tror att det ing.
Ramen nämnde om klockans lutningsvinkel därför är av
stor betydelse. Jag anser även det vara av betydelse,
att frågan om centrifugering av slig åter tas upp, och
en provning av den svenska centrifugen synes vara av
stort intresse.

FÖRENINGSMEDDELANDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>