- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
40

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1934 - Notiser - Jernkontorets tekniska diskussionsmöte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ton till 56 900 ton, varvid glädjande nog det mesta av
ökningen faller på de mera bearbetade produkterna.
Tackjärnsexporten har visserligen stigit från 12 400 till
15 700 ton (27 %), och likaså visar exporten av
kisel- och kiselmanganjärn någon uppgång, medan däremot
exporten av andra ferrolegeringar och järnsvamp samt
skrot och stångjärnsavhugg minskats. Kvantitativt sett
faller den största ökningen av exporten på varugrupperna
varmvalsat stångjärn (från 6 600 till 8 700 ton), rund
valstråd (från 3 300 till 5 500 ton) och ihåliga tubämnen
(från 2 000 till 3 900 ton). Exporten av manufakturerade
järnvaror ökades med 900 ton från 3 300 till 4 200 ton,
och kullagerexportens värde med 2,1 mill. kr. från 4,2
till 6,3 mill. kr. Järnexporten första kvartalet 1934 har
kommit upp till värdet för samma kvartal 1928 och
överträffar med nära 9 000 ton medeltalet för första
kvartalen sedan 1925.

Ökningen av järnimporten är emellertid än mera
betydande (38 %), ehuru den ännu ej kommit upp till det
tidigare toppvärdet och skiljes från tioårsmedeltalet av
en ganska bred marginal. Importen utgjorde
sammanlagt 71 400 ton mot 51 700 ton samma kvartal 1933.
ökningen sammanhänger tydligtvis med den växande
järnkonsumtionen inom landet, delvis som följd av
byggnadskonfliktens avveckling, men beror till ej obetydlig
grad på ökade införselsiffror för råmaterial, såsom skrot
(från 2 300 till 8 200 ton), manganjärn (från 200 till
2 000 ton) och tackjärn (från 9 300 till 11 500 ton).
Varugruppen valsat stång- och fasonjärn visar en viss
minskning, medan importen av rund valstråd ökats från 100
till 4 900 ton, importen av järnvägsskenor från 1 200 till
2 400 ton, av varmvalsad plåt från 9 100 till 10 200 ton
och av smidesjärnsrör från 1 400 till 2 500 ton.

Tillverkningssiffrorna visa en stark ökning av
järnverkens sysselsättning. Tillverkningen av tackjärn har
ökats från 70 300 till 113 800 ton (62 %), av smidbara
mellanprodukter från 140 800 till 192 300 ton (37 %) och
av handelsfärdigt valsat och smitt järn och stål från
102 500 till 139 500 ton (36 %). Särskilt stor är ökningen
för kvalitetsgöt av martin (74 %) och för thomasgöt
(98 %), medan bessemerproduktionen något minskats.

Den livaktighet som dessa siffror ge vid handen och
som åtminstone i vissa avseenden skulle varit ännu mer
utpräglad, om ej vattenbristen lagt hinder i vägen för
tillverkningskapacitetens fulla utnyttjande, har
emellertid icke sin motsvarighet i prisutvecklingen. Även om
försäljningsprisen såväl å export- som hemmamarknaden
visa stigande tendens, är ökningen ej av samma
storleksgrad som den, vilken inträtt för järnverkens
viktigaste konsumtionsartiklar.

Världens största käftkross lär vara en av Krupp
nyligen utförd tuggare med käftöppningen 1,6 X 2,2 m.
Den kan taga block upp till 10 tons vikt och krossar 20
ton på 1,5 á 2 min. Övriga dimensioner äro därefter.
Den rörliga käften väger 40 ton, svänghjulen ha 3,2 m
diameter och väga vardera 13 ton. Totala vikten är 235
ton, totala höjden 5,2 m, längden 6,5 m och bredden,
inklusive svänghjulen, 6 m.

En kulkvarn med ovanliga dimensioner har installerats
i Mount Lyell Mining & Railway Co:s krossverk i
Queenstown, Tasmanien. Den har en inre diameter av
3 124 mm, en effektiv längd av 2 134 mm och en
kapacitet av ca 500 ton pr dygn. Den drives via en
sillbensväxel, vars stora hjul har diametern 4 369 och bredden
456 mm. Huvudlagren ha 1 014 mm diameter och
610 mm längd; lagerbelastningen utgör ca 90 ton.
Kvarnen är utförd av 25 mm tjock ångpanneplåt med
flänsar av stålgjutgods. Infodringen utgöres av
manganstålplattor. Kvarnens vikt, motor och kulor oberäknat,
utgör 72 ton. Kulorna väga 30 ton och malgodset 10
ton. Kvarnen drives av en 450 hkr trefas synkronmotor,
200 varv/min, direktkopplad till kuggdrevets axel
med två elastiska kopplingar.

En luftkyld kompressor, avsedd att användas i
vattenfattiga trakter, har konstruerats av en amerikansk
firma. Det är en tvåcylindrig tvåstegsmaskin med
luftkylda cylindrar och mellankylare. Den bygges i
storlekar mellan 20 och 50 hkr med en insugen volym av
3–8,2 m3/min och för tryck upp till 8,8 kg.
Verkningsgraden säges vara bättre än hos vattenkylda
kompressorer av motsvarande storlek. Kompressorn drives av
en inbyggd elektrisk motor, fastskruvad vid vevhuset,
varigenom såväl kopplingar som särskilda lager för
motoraxeln kunnat undvaras.

En ny utrustning för geofysiska undersökningar har
enligt Engineering and Mining Journal (jan. 1934)
konstruerats av en mr. Theodor Zuschlag. De elektriska
metoderna ha tidigare i stort sett kunnat klassificeras i
likströms- och växelströmsmetoder; i viss utsträckning
ha kombinationer förekommit, dock endast i det
avseendet, att jordströmmarna efter förstärkning avlästs å
likströmsinstrument. Zuschlags utrustning säges medgiva
en kombination av likströms- och växelströmsmetodernas
respektive fördelar, varvid han kunnat undvika tunga
och stora strömkällor. De förstärkta jordströmmarna
avläsas på likströmsinstrument.

Uppfinnaren påstår, att instrumentutrustningens
ökade känslighet medger särskiljandet av geologiska
formationer, mellan vilka ingen större skillnad i
elektrisk ledningsförmåga existerar. Detta skulle medföra
en väsentligt ökad användbarhet för de elektriska
metoderna; sålunda skulle bl. a. kvartsgångar kunna
uppspåras och lokaliseras i guldförande områden. Någon
närmare beskrivning av apparaturen föreligger ej,
liksom ej heller några försöksresultat refereras.

JERNKONTORETS TEKNISKA DISKUSSIONSMÖTE


äger rum lördagen den 26 maj enligt följande program:

Kl. 10,00. Mötet öppnas av bruksdisponent K. F. Göransson.

Kl. 10,15. "Nutida svensk masugnsdrift." Föredrag av
bergsingenjör Magnus Tigerschiöld.

Kl. 11,45. "Den kemiska jämviktslärans betydelse för
metallurgiska processer." Föredrag av professor
Bo Kalling.

Efter lunchrasten:

Kl. 14,15. "Om finmalning av järnmalmer, särskilt i
en- och flerkammarkvarnar." Föredrag av
professor Gustaf Bring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free