Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
TEKNISK TIDSKRIFT
9 JUNI 1934
Den specifika ytenergien a, som åtgår för
uppdelning av en kristall efter en med kubsidan parallell
yta, var enligt Born
l U\9
där U12 är själva arbetet för att skilja kristalldelarna
åt och F den nybildade ytan på varje kristalldel. Den
totala nybildade ytan är dä 2 F. Borns värden på
Fig. 2. Kusnezows spaltningsapparat.
o för olika ytor hos koksaltet var
erg/mm2; a(no) = 2,30 . a(ioo) = 3,75 erg/mm2 och
ö(ni) =5,81 . a ipo= 8,72 erg/mm2.
Kusnezow försökte nu beräkna det erforderliga
arbetet för att medelst ett rakblad spalta en
koksaltkristall utefter ytan kubytan (100).
Försöksanordningen framgår av fig. 2. En vikt A, som var
upphängd medelst fyra parallella och lika långa
’silkessnören, drogs genom en anbragt tråd bakåt och
uppåt utefter en skala. Därefter släpptes vikten, som
vid återkomsten till utgångsläget träffade ett
rakblad B, som var upplagt på ett plant underlag C.
Rakbladet trängde ’därvid in i den på kuben D
fäst-klistrade koksaltkuben K och spaltade densamma
utefter en kubyta, förutsatt att slaget var tillräckligt
kraftigt.
Om vikten vägde p och höjden till vilken den
höjdes var h, blev således dess potentiella energi vid
återkomsten till utgångsläget p h. Vid anslaget mot
rakbladet och dettas anslag mot kristallen studsar
vikten tillbaka. Härvid går en del energi U^
förlorad. Till ljud och värme övergår vid anslaget ett
energibelopp U2 och till förstörande av den del av
kristallen, vars plats senare intages av rakbladet
åtgår ytterligare ett energikvantum - £73. Till
övervinnande av friktion och tröghet hos rakbladet
åtgår även ett energibelopp J74.
Av det potentiella energivärdet U åtgår således
för spaltningen ett arbete = U0 där
Av dessa olika energivärden är C/1 lätt att
bestämma, under det att C72, £73 och U4 äro svåra. Vid
goda anslag erhölls en dov ton och vid misslyckade
anslag en mera klingande ton. Vid alla försök
riktades rakbladet mot kristallens horisontella
mittlinje. Ofta följde på ett lämpligt slag en god
spalt-ning, ehuru kristallen ej sönderföll i två delar och
understundom blev rakbladet sittande inkilat mellan
de båda hälfterna och kunde endast efter
ansträngning dragas ut. Den nybildade spaltytan uppmättes
med mikrometer.
I förhållande till vikten A var massan hos rak-
biadet så liten att energibeloppet U4 vid
approxime-ring kunde uteslutas. När fullständig spaltning
följer på ett slag är totala avgivna energien
och när ej spaltning inträder begagnas
beteckningarna
Av dessa två ekvationer erhålles
u0= (u - z/1) + (us - u j + (us - u2) +
(ps -u j.
Om viktens förflyttning före anslaget är lika stor
så är U - U1 och U 0= (US - U J +(US - C72) +
Om ytterligare slaget åtföljt av spaltning och ej
åtföljt av spaltning äro fullkomligt lika, dvs. när de
giva samma ton vid anslaget och förstöra lika tjockt
lager av kristallen vid sitt inträngande bli
och
samt
Under sådana betingelser skulle bestämningen av
det för spaltningen åtgångna arbetet kunna
bestämmas genom skillnaden mellan återstudsningarna.
Detta antagande är ju mycket approximativt. Vid
ett gott anslag, som följdes av god spaltning, var
studsningen minimal och vid ett dåligt anslag var
studsningen stor. Det för spaltningen åtgångna
arbetet U0 bestämdes sedan genom följande ekvation:
U0 = US - Ui = p (hS - AI)
där hS betyder höjden, som vikten lyftes till vid
studs-ning, som åtföljde ej lyckad spaltning och ı höjden,
som vikten lyftes till, då den utfört lyckad spaltning.
Den specifika ytenergien bestämdes så enligt
formeln
a = -’-
I följande tabell finnas några försöksvärden
angivna. Om spaltningen följde efter andra slaget
infördes endast värden på amax. Följde däremot
spaltningen först efter flera anslag, kunde man utvälja
maximala och minimala värden på hS och kunde då
angiva ömax. och <jniin
Tabell 2. Värden på specifika ytenergien på
vid spaltning av koksaltkristaller efter kubytan
Försöks-
Studsning
Erhållen yta vid
Ytenergi erg/mm2
nummer i . ’ i Maximal
Minimal
Spaltning
spaltningen
2 F
max.
min.
1
2,8
_
0,3
129
7
_
2
3,0
-
2,0
123
4,8
-
3 j 3.2
2,5
2,1
129
5,1 1.9
4 4,8
2,5 i 1,2
129
19.4 4,6
5 5,5 : 2,5 0.8 i 120
26.5 2,8 |
Då värdena på amin torde ligga de verkliga
värdena på ytenergien närmast framgår tydligt, att Borns
värde på ytenergien för kubytan hos en
koksaltkristall 1,5 erg/mm2 är av samma storleksordning
som de av Kusnezow erhållna experimentella
värdena.
Kusnezow försökte även experimentellt bestämma
storleken på ytenergien utefter koksaltets
rombdode-kaederyta (110). Följande tabell visar resultatet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
