- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
50

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1934 - Ernst Rothelius: Den moderna uppfattningen av krossningsarbetet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gram. Den kinetiska energien för varje slag vid
m v2
slagspaltningen uttryckes genom formeln ––––, där
2
m är massan, som i sin tur är vikten genom
gravitationskonstanten 981 cm/sek2. Vid fallhöjden h är
sluthastigheten v = \/2 gh. Användes vid
slagspaltningen en 100-gramsvikt, som fick falla från 5 cm
höjd, erhölls en sluthastighet av v = \/2 . 981 . 5 =oo 100
cm/sek. Vikten uttryckt i dyn 100 X 981 och
100 .981
motsvarande massa m = –––– = 100, varför
981</table>
100 X (100)2
nedslagsenergien = ––––––––– = 500 000 enheter. Vid
2
vilande belastning av en ettkilogramsvikt erhålles
1 000 X 981 =oo 1 000 000 enheter. Enligt diagrammet
kan en platta på 9 mm tjocklek spaltas redan
efter fem slag alltså med en energi, som
motsvarar 5 X 500 000 enheter och motsvarande en
vilande belastning av 2,5 kg. För tryckspaltning
fordrar en lika tjock platta omkring 4 kg enligt
diagrammet. Beroende av apparaturen måste denna
siffra fyrdubblas, om ett någotsånär absolut mått
skall erhållas. Tryckspaltningen skulle i
verkligheten fordra 16–18 kg eller sju gånger så stort
energibelopp som slagspaltningen. Dragspaltningen
skulle utvisa en mycket högre siffra.

År 1933 publicerar Tertsch[1] en liknande
undersökning utförd på blyglans, som också spaltar kubiskt.
I följande tabell äro värdena på brottbelastningen i
kg vid 1 mm tjock platta sammanställda och
jämförda med dem, som erhållits vid försöken med
stensalt.

Tabell 4. Tertschs jämförelser på spaltarbetet för
blyglans och stensalt.
Slag av
spaltning
MineralMaximumMedeltalMinimumBrottbelastningen
utgör koefficienter
i följande
ekvationer
Slagspaltning
,,
Blyglans
Stensalt
0,260
0,950
0,143
0,590
0,071
0,310
Z = a . d2
Z = a . d2
Tryckspaltning
,,
Blyglans
Stensalt
0,72
0,73
0,47
0,47
0,22
0,26
G = m . d
G = m . d
Dragspaltning
,,
Blyglans
Stensalt
0,29
0,34
0,20
0,18
0,11
0,10
G = b . d2
G = b . d3

Under det att brottpåkänningen vid tryck- och
dragspaltning är ungefär lika stor för stensalt som
för blyglans, så är brottpåkänningen hos stensalt
vid slagspaltning ungefär fyra gånger så stor som
hos blyglans. Det är ju en allmän mineralogisk
iakttagelse, att blyglans spaltar betydligt lättare än
koksalt. Enligt denna undersökning är det endast vid
slagspaltning, som detta är fallet.

Genom Tertschs undersökningar har man fått en
viss bekräftelse på skillnaden mellan tryck- och
slagkrossning, som länge varit känd, nämligen att den
snabbare och häftigare slagkrossningen medför ett
bättre nedkrossningsresultat än en enkel
tryckkrossning om f. ö. samma energimängd förbrukas.

Sterner[2] visar, att den rena stensaltkristallen vid
+ 20°C på ytan (100) har en draghållfasthet av
213 ± 10 gr/mm2, men att hållfastheten hos den rena
kristallen stiger vid sjunkande temperatur till
561 ± 36 g/mm2 vid – 250°C. Vid inblandning av
främmande ämnen t. e. SrCl2 i koksaltkristallen
sjunker draghållfastheten med sjunkande temperatur.
Således visar i detta fall den rena kristallen fullkomligt
motsatta egenskaper mot den orena. Av denna
undersökning framgår, att både temperatur och
kristallens renhet inverka på brottbelastningen.

Rexer[3] har bestämt brottbelastningen vid
dragspaltning av flusspat utefter oktaederytan (111).
Någon märkbar plastisk deformation under
belastningsperioden kunde ej iakttagas. Därför kan man
betrakta flusspaten som en ideell spröd kropp.
Brottbelastningen i g/mm2 på ytan 111 hos provstavar
från åtta olika fyndplatser framgå av följande tabell.

Tabell 5. Brotthållfastheten hos flusspat.
ProvBrotthållfasthet i g/mm2 111,
dragriktning 110
Antal
försök
MedelvärdeMaximalvärde
11 3231 3655
21 5371 5853
31 4001 6205
42 4122 5402
52 4602 6879
63 8063 9903
74 9305 6006
82 4303 6408

De primära skillnaderna på brotthållfastheten bero
på i kristallen "infrusna" värmespänningar, vilkas
upphov förklaras av i kristallerna förekommande
föroreningar, vilka vid sin kristallisation eller
koagulering förstört flusspatgittret. Då naturliga
flussspater nästan alltid äro förorenade, är det
lättförklarligt, varför hållfasthetssiffrorna variera. De äro
mycket högre än hos stensaltet.

Dessa exempel på bestämningen av ytenergien
hos olika kubiska mineral visa hur svårt det är att
på experimentell väg erhålla entydiga och klara
bestämningar av densamma. Främmande föroreningar,
temperaturen, före brottet uppträdande
plasticitetsföreteelser samt ytskador inverka alla förryckande
på resultatet. Först när vederbörlig hänsyn kan
tagas till dessa faktorer blir det möjligt att få fram
säkra experimentella värden.

Experimentella bestämningar av krossningsarbetet pr
enhet nybildad yta hos olika mineral.


Gross och Zimmerleys bestämning av krossningsarbetet
pr cm2 nybildad yta hos kvartsen och några
andra mineral.


Metallurgerna Gross och Zimmerley hos Bureau
of Mines i Förenta staterna började år 1924 arbeta
på problemet att bestämma ytan på finkrossade
produkter av kvarts vid Intermountain Experiment
Station, Salt Lake City. De valde kvartsen såsom
arbetsmaterial, därför att större mängder av det
rena mineralet voro lätt anskaffbara. Inom den
fysikaliska kemien hade, man funnit att den
hastighet med vilken en homogen kropp löses av en viss
vätska är direkt proportionell mot kontaktytan
mellan dem. Av denna metod använde sig Gross




[1] Zeitschrift für Kristallographie, Band 85, 1933, sid. 17.

[2] Z. S. für Physik, Vol. 83, 1933, sid. 321.
[3] Zeitschrift für Kristallographie, Band 78, 1931, sid. 251.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free