- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
52

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1934 - Ernst Rothelius: Den moderna uppfattningen av krossningsarbetet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kvarts och blyglans angavs där som 100:82. Om
kvartsens korrektionsfaktor för oregelbundenheten
hos kornen är 1,00, så är blyglansens endast 0,82.
Den krossade kvartsens kornformer äro bland de
mest oregelbundna, som finnas, under det att
blyglansens är bland de mest regelbundna.
Zirikbländets och pyritens kornformers oregelbundenhet
ligger emellan dessa ytterlighetsgränser. Av kolumn
2 i tabell 7 framgå de olika oregelbundenhetsfaktorerna.
Den slutliga korrektionsfaktorn erhålles
genom multiplikation av de båda andra (se kolumn
3 i tabell 7).

Tabell 7. Faktorer för beräkning av kornstorleken
hos sorterade produkter.

MineralFaktor för korrektion avSlutlig faktor
Specifik vikt
(A)
Oregelbundenhet
(B)
(A) X (B)
Kvarts . . .
Blyglans . . .
Zinkblände . . .
Svavelkis . . .
1,00
0,50
0,74
0,64
1,00
0,82
0,90
0,96
1,00
0,41
0,67
0,61

När nu medelkornstorleken av kvartspartiklarna
i en kornsort har bestämts, kan medelkornstorleken
av motsvarande kornsorter av de andra mineralen
beräknas. Värdena framgå av tabell 8.

Med utgång från ytbestämningarna hos olika
kornklasser och kornsorter av kvartsen beräknades sedan
samma storheter hos olika kornklasser och kornsorter
av olika mineral. Tabell 9 visar resultatet.

Tabell 8. Genomsnittlig kornstorlek hos sorterade mineral.
SorteringsproduktMedelkornstorlek i µ
KvartsBlyglansZinkbländeSvavelkis
E 1
E 2
E3
E 4
38
20
7
1,5
16
8,2
2,9
0,62
25
13,4
4,7
1,00
23
12,2
4,3
0,92


Tabell 9. Ytbestämningar för olika mineral.
Yta, cm2/g
KvartsBlyglansZinkbländeSvavelkis
Storlek mesh:
        8/14 . . .
        14/28 . . .
        28/48 . . .
        48/100 . . .
        100/200 . . .
63
98
154
257
454
16
26
42
72
127
35
55
88
149
268
30
48
75
129
227
Sorteringsprodukt:
        E 1 . . .
        E 2 . . .
        E 3 . . .
        E 4 . . .
1,150
2,100
5,400
24,000
710
1,350
3,650
16,800
970
1,700
4,600
21,200
900
1,600
4,350
19,900

Efter dessa ytbestämningar på krossprodukter av
olika mineral fortsatte Gross och Zimmerley[1] med en
jämförande undersökning av krossningsmotståndet
hos olika mineral. Den av dem standardiserade
sorteringsprocessen krävde varje gång en vikt av 25 g
av varje mineral krossat ned under 0,074 mm.

Tabell 10. Ytbestämningar på sorteringsprodukter av
olika mineral.

MineralProduktVikt
g
Yta
cm2/g
Yta
cm2
Ursprunglig
yta
cm2
Nybildad
yta
cm2
Kvarts . . .+ 200
E 1
E 2
E3
E4
26,68
14,54
5,46
1,47
1,85

1,150
2,100
5,400
24,000
7,176
16,721
11,466
7,938
44,400
5,370








82,331
Svavelkis . . .+ 200
E 1
E 2
E 3
E 4
27,04
17,66
2,53
1,1
1,61

0,900
1,600
4,350
19,900
3,144
15,894
4,048
5,046
32,039
2,640







57,531
Zinkblende . . .+ 200
E 1
E 2
E 3
E 4
24,69
20,67
2,76
0,88
0,99

0,970
1,700
4,600
21,200
3,599
20,674
4,692
4,053
21,094
3,045







89,51,067
Kalkspat . . .+ 200
E 1
E 2
E 3
E 4
24,73
16,19
5,20
1,63
2,07

1,140
2,092
5,450
24,300
4,903
18,457
10,878
8,884
50,301
4,020







89,406
Blyglans A . . .+ 200
E 1
E 2
E 3
E 4
22,52
23,84
1,73
0,78
1,13

0,710
1,350
3,650
16,800
1,975
16,964
2,336
2,846
18,984
1,460







41,646
Blyglans B . . .+ 200
E 1
E 2
E 3
E 4
22,25
24,18
1,70
0,96
0,91

0,710
1,350
3,650
16,800
1,993
17,168
2,295
3,504
15,288
1,460







38,788
Blyglans C . . .+ 200
E 1
E 2
E 3
E 4
24,88
20,65
2,14
1,10
1,23

0,710
1,350
3,650
16,800
1,702
14,762
2,889
4,015
20,664
1,460







42,472

Återstoden på 200 mesh, sedan 25 g passerat, siktades i
kornklasser. Krossningen utfördes försiktigt i en
diamantmortel.[2] För att intet av de fina skulle gå
till spillo fuktades godset i morteln med alkohol. Av
tabell 10 framgår den i krossningen nybildade ytan
beräknad enligt ytvärdena i tabell 9.

Tabell 11. Data från försökskrossningen.
MineralAntal
kross-
ningar
Nybil-
dad yta
cm2
Arbete
kg/cm
Yta pr
enhet
arbete
I förhållande till kvarts
Yta pr
arbetsenhet
Arbete
pr
ytenhet
Arbete
pr
viktsenhet
Kvarts . . .
Svavelki . . .
Zinkblände . . .
Kalkspat . . .
Blyglans A
Blyglans B
Blyglans C
169
90
28
26
11
11
11
82,331
57,531
51,067
89,403
41,646
38,788
42,472
9,255
5,066
1,797
2,320
900
861
861
8,9
11,3
28,4
38,5
46,3
45,0
49,3
1,00
1,27
3,19
4,32
5,20
5,06
5,54
1,000
788
313
231
192
197
181
1,000
418
215
225
068
069
064

Ovanstående tabell 11 visar i kolumn 4 antal cm2
nybildad yta pr kgcm nedlagt krossningsarbete.
Krossningsarbetet på kvartsen är fem gånger så stort
som på blyglansen. De två olika proven A och B


[1] Crushing Resistance of Minerals, Reports ofinvestigations,
Bureau of Mines, Washington, Serial 2948, Juli 1929.
[2] Efter förut beskriven metod.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free