52 (Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1934 - Ernst Rothelius: Den moderna uppfattningen av krossningsarbetet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kvarts och blyglans angavs där som 100:82. Om
kvartsens korrektionsfaktor för oregelbundenheten
hos kornen är 1,00, så är blyglansens endast 0,82.
Den krossade kvartsens kornformer äro bland de
mest oregelbundna, som finnas, under det att
blyglansens är bland de mest regelbundna.
Zirikbländets och pyritens kornformers oregelbundenhet
ligger emellan dessa ytterlighetsgränser. Av kolumn
2 i tabell 7 framgå de olika oregelbundenhetsfaktorerna.
Den slutliga korrektionsfaktorn erhålles
genom multiplikation av de båda andra (se kolumn
3 i tabell 7).

Tabell 7. Faktorer för beräkning av kornstorleken
hos sorterade produkter.

Mineral Faktor för korrektion av Slutlig faktor

Specifik vikt
(A) Oregelbundenhet
(B) (A) X (B)

Kvarts . . .
Blyglans . . .
Zinkblände . . .
Svavelkis . . . 1,00
0,50
0,74
0,64 1,00
0,82
0,90
0,96 1,00
0,41
0,67
0,61

När nu medelkornstorleken av kvartspartiklarna
i en kornsort har bestämts, kan medelkornstorleken
av motsvarande kornsorter av de andra mineralen
beräknas. Värdena framgå av tabell 8.

Med utgång från ytbestämningarna hos olika
kornklasser och kornsorter av kvartsen beräknades sedan
samma storheter hos olika kornklasser och kornsorter
av olika mineral. Tabell 9 visar resultatet.

Tabell 8. Genomsnittlig kornstorlek hos sorterade mineral.

Sorteringsprodukt Medelkornstorlek i µ

Kvarts Blyglans Zinkblände Svavelkis

E 1
E 2
E3
E 4 38
20
7
1,5 16
8,2
2,9
0,62 25
13,4
4,7
1,00 23
12,2
4,3
0,92

Tabell 9. Ytbestämningar för olika mineral.

Yta, cm²/g

Kvarts Blyglans Zinkblände Svavelkis

Storlek mesh:
        8/14 . . .
        14/28 . . .
        28/48 . . .
        48/100 . . .
        100/200 . . . 63
98
154
257
454 16
26
42
72
127 35
55
88
149
268 30
48
75
129
227

Sorteringsprodukt:
        E 1 . . .
        E 2 . . .
        E 3 . . .
        E 4 . . . 1,150
2,100
5,400
24,000 710
1,350
3,650
16,800 970
1,700
4,600
21,200 900
1,600
4,350
19,900

Efter dessa ytbestämningar på krossprodukter av
olika mineral fortsatte Gross och Zimmerley[1] med en
jämförande undersökning av krossningsmotståndet
hos olika mineral. Den av dem standardiserade
sorteringsprocessen krävde varje gång en vikt av 25 g
av varje mineral krossat ned under 0,074 mm.

Tabell 10. Ytbestämningar på sorteringsprodukter av
olika mineral.

Mineral Produkt Vikt
g Yta
cm²/g Yta
cm² Ursprunglig
yta
cm² Nybildad
yta
cm²

Kvarts . . . + 200
E 1
E 2
E3
E4 26,68
14,54
5,46
1,47
1,85 –
1,150
2,100
5,400
24,000 7,176
16,721
11,466
7,938
44,400 5,370
–
–
–
–
– –
–
–
–
82,331

Svavelkis . . . + 200
E 1
E 2
E 3
E 4 27,04
17,66
2,53
1,1
1,61 –
0,900
1,600
4,350
19,900 3,144
15,894
4,048
5,046
32,039 2,640
–
–
–
– –
–
–
–
57,531

Zinkblende . . . + 200
E 1
E 2
E 3
E 4 24,69
20,67
2,76
0,88
0,99 –
0,970
1,700
4,600
21,200 3,599
20,674
4,692
4,053
21,094 3,045
–
–
–
– –
–
–
–
89,51,067

Kalkspat . . . + 200
E 1
E 2
E 3
E 4 24,73
16,19
5,20
1,63
2,07 –
1,140
2,092
5,450
24,300 4,903
18,457
10,878
8,884
50,301 4,020
–
–
–
– –
–
–
–
89,406

Blyglans A . . . + 200
E 1
E 2
E 3
E 4 22,52
23,84
1,73
0,78
1,13 –
0,710
1,350
3,650
16,800 1,975
16,964
2,336
2,846
18,984 1,460
–
–
–
– –
–
–
–
41,646

Blyglans B . . . + 200
E 1
E 2
E 3
E 4 22,25
24,18
1,70
0,96
0,91 –
0,710
1,350
3,650
16,800 1,993
17,168
2,295
3,504
15,288 1,460
–
–
–
– –
–
–
–
38,788

Blyglans C . . . + 200
E 1
E 2
E 3
E 4 24,88
20,65
2,14
1,10
1,23 –
0,710
1,350
3,650
16,800 1,702
14,762
2,889
4,015
20,664 1,460
–
–
–
– –
–
–
–
42,472

Återstoden på 200 mesh, sedan 25 g passerat, siktades i
kornklasser. Krossningen utfördes försiktigt i en
diamantmortel.[2] För att intet av de fina skulle gå
till spillo fuktades godset i morteln med alkohol. Av
tabell 10 framgår den i krossningen nybildade ytan
beräknad enligt ytvärdena i tabell 9.

Tabell 11. Data från försökskrossningen.

Mineral Antal
kross-
ningar Nybil-
dad yta
cm² Arbete
kg/cm Yta pr
enhet
arbete I förhållande till kvarts

Yta pr
arbetsenhet Arbete
pr
ytenhet Arbete
pr
viktsenhet

Kvarts . . .
Svavelki . . .
Zinkblände . . .
Kalkspat . . .
Blyglans A
Blyglans B
Blyglans C 169
90
28
26
11
11
11 82,331
57,531
51,067
89,403
41,646
38,788
42,472 9,255
5,066
1,797
2,320
900
861
861 8,9
11,3
28,4
38,5
46,3
45,0
49,3 1,00
1,27
3,19
4,32
5,20
5,06
5,54 1,000
788
313
231
192
197
181 1,000
418
215
225
068
069
064

Ovanstående tabell 11 visar i kolumn 4 antal cm²
nybildad yta pr kgcm nedlagt krossningsarbete.
Krossningsarbetet på kvartsen är fem gånger så stort
som på blyglansen. De två olika proven A och B

[1] Crushing Resistance of Minerals, Reports ofinvestigations,
Bureau of Mines, Washington, Serial 2948, Juli 1929.
[2] Efter förut beskriven metod.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1934b/0054.html

		Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap / 52 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|

Mineral	Faktor för korrektion av		Slutlig faktor
	Specifik vikt (A)	Oregelbundenhet (B)	(A) X (B)
Kvarts . . . Blyglans . . . Zinkblände . . . Svavelkis . . .	1,00 0,50 0,74 0,64	1,00 0,82 0,90 0,96	1,00 0,41 0,67 0,61

Sorteringsprodukt	Medelkornstorlek i µ
	Kvarts	Blyglans	Zinkblände	Svavelkis
E 1 E 2 E3 E 4	38 20 7 1,5	16 8,2 2,9 0,62	25 13,4 4,7 1,00	23 12,2 4,3 0,92

	Yta, cm²/g
	Kvarts	Blyglans	Zinkblände	Svavelkis
Storlek mesh: 8/14 . . . 14/28 . . . 28/48 . . . 48/100 . . . 100/200 . . .	63 98 154 257 454	16 26 42 72 127	35 55 88 149 268	30 48 75 129 227
Sorteringsprodukt: E 1 . . . E 2 . . . E 3 . . . E 4 . . .	1,150 2,100 5,400 24,000	710 1,350 3,650 16,800	970 1,700 4,600 21,200	900 1,600 4,350 19,900

Mineral	Produkt	Vikt g	Yta cm²/g	Yta cm²	Ursprunglig yta cm²	Nybildad yta cm²
Kvarts . . .	+ 200 E 1 E 2 E3 E4	26,68 14,54 5,46 1,47 1,85	– 1,150 2,100 5,400 24,000	7,176 16,721 11,466 7,938 44,400	5,370 – – – – –	– – – – 82,331
Svavelkis . . .	+ 200 E 1 E 2 E 3 E 4	27,04 17,66 2,53 1,1 1,61	– 0,900 1,600 4,350 19,900	3,144 15,894 4,048 5,046 32,039	2,640 – – – –	– – – – 57,531
Zinkblende . . .	+ 200 E 1 E 2 E 3 E 4	24,69 20,67 2,76 0,88 0,99	– 0,970 1,700 4,600 21,200	3,599 20,674 4,692 4,053 21,094	3,045 – – – –	– – – – 89,51,067
Kalkspat . . .	+ 200 E 1 E 2 E 3 E 4	24,73 16,19 5,20 1,63 2,07	– 1,140 2,092 5,450 24,300	4,903 18,457 10,878 8,884 50,301	4,020 – – – –	– – – – 89,406
Blyglans A . . .	+ 200 E 1 E 2 E 3 E 4	22,52 23,84 1,73 0,78 1,13	– 0,710 1,350 3,650 16,800	1,975 16,964 2,336 2,846 18,984	1,460 – – – –	– – – – 41,646
Blyglans B . . .	+ 200 E 1 E 2 E 3 E 4	22,25 24,18 1,70 0,96 0,91	– 0,710 1,350 3,650 16,800	1,993 17,168 2,295 3,504 15,288	1,460 – – – –	– – – – 38,788
Blyglans C . . .	+ 200 E 1 E 2 E 3 E 4	24,88 20,65 2,14 1,10 1,23	– 0,710 1,350 3,650 16,800	1,702 14,762 2,889 4,015 20,664	1,460 – – – –	– – – – 42,472

Mineral	Antal kross- ningar	Nybil- dad yta cm²	Arbete kg/cm	Yta pr enhet arbete	I förhållande till kvarts
					Yta pr arbetsenhet	Arbete pr ytenhet	Arbete pr viktsenhet
Kvarts . . . Svavelki . . . Zinkblände . . . Kalkspat . . . Blyglans A Blyglans B Blyglans C	169 90 28 26 11 11 11	82,331 57,531 51,067 89,403 41,646 38,788 42,472	9,255 5,066 1,797 2,320 900 861 861	8,9 11,3 28,4 38,5 46,3 45,0 49,3	1,00 1,27 3,19 4,32 5,20 5,06 5,54	1,000 788 313 231 192 197 181	1,000 418 215 225 068 069 064