- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
57

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - Helmer Nathorst: Något om blästertemperaturens betydelse vid sinterbeskickade masugnar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT
BERGSVETENSKAP

HÄFTE 8         AUG. 1934


REDAKTÖR: B.G. MARKMAN.
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN


INNEHÅLL: Något om blästertemperaturens betydelse vid sinterbeskickade masugnar, av bergsingenjör Helmer
Nathorst. – Perrin-processen, diskussion. – Föreningsmeddelanden. – Litteratur.

NÅGOT OM BLÄSTERTEMPERATURENS BETYDELSE VID
SINTERBESKICKADE MASUGNAR.

[1]

Av bergsingenjör Helmer Nathorst.


Denna uppsats utgör ett referat av ett examensarbete,
som förf. tillsammans med teknolog Harald
Törnblom utförde under .ingenjör Tigerschiölds
ledning i Fagersta år 1932. Fagersta blåste vid detta
tillfälle basiskt martintackjärn på 100 %-ig
sinterbeskickning och avsikten med arbetet var, att
konstatera, huruvida man vid denna blåsning kunde göra
några större kolbesparingar genom höjning av
blästertemperaturen.

För att kunna beräkna detta gjorde vi under en
veckas tid noggrannast möjliga bestämningar av
tillfört och bortfört material och värme, och upprättade
med hjälp av dessa siffror fullständig material- och
värmebalans för hyttan. De metoder, som användes
vid bestämningarna och beräkningarna för
balanserna, skulle föra för långt att här ingå på, därför
kommer endast några data att lämnas.

Det tackjärn, som blåstes var ett basiskt
martintackjärn, Fagerstas kvalitet Lx. Det blåstes
kantvitt och medelanalysen för veckan blev
C = 4,60 %
Si = 0,51 %
Mn = 1,38 %
P = 0,030 %
S = 0,009 %

Under veckan drevs 289,1 ton.
Slaggens medelanalys var:
SiO2 40,80 %
A12O3 5,89 %
FeO 3,60 % Fe 2,80 %
MnO 1,39 % Mn 1,08 %
CaO 34,40 %
MgO 14,48 %
P2O5 0,007 % P 0,003 %
S 0,087 %
–––––––

Silikatgrad 1,46.

Hyttgasens genomsnittsanalys var:
CO2 18,1 %
CO 21,4 %
H2 7,8 %
CH4 1,1 %
N2 51,6 %
–––––

med en vattenhalt av 56,5 g H2O/nm3 torr gas.

Avgående gasens temperatur var i medeltal 143°.

För bestämning av yttemperaturen gjordes ett
flertal mätningar i olika punkter.

Sättningarna höllo i genomsnitt 655 kg sinter, 40
kg slig (för tätning) och 18 kg kalksten. I medeltal
drevs pr dygn 92,4 sättningar, motsvarande en
relativ drivning av 1,38.

Sinterns analys var:
SiO2 5,94 %
A12O3 1,01 %
Fe2O3 80,4 %}Fe60,9 %
FeO 6,0 %}
MnO 1,49 %Mn1,15 %
CaO 3,70 %
MgO 2,06 %
P2O5 0,022 % P 1,101 %
S 0,010 %
–––––

Beskickningens silikatgrad var 1,52.

S-halten är troligen något för låg, vilket dock ej
inverkar på beräkningarna.

Kolsättningarnas storlek var 17 hl. Kolen
blandades av 1/4 ugnskol och 3/4 skogskol. Ugnskolens
fuktighet var 5,7 % och skogskolens 15,5 %.
Kolåtgången var 37,99 hl/ton.

En genomsnittsanalys för kolblandningen ger
följande data:
C 73,58 %
H2 2,58 %
O2 5,19 %
N2 0,54 %
H2O 16,61 %
Aska utom
P2O5 1,44 %
P2O5 0,06 %

Blästertemperaturen var i medeltal 386°.
Värmebalansen i kal. pr kg tackjärn:
Inkomster:
1. Blästervärme . . . 170 040 3,62 %
2. Slaggbildningsvärmen . . . 28 360 0,60 %
3. Beskickningens värmeinnehåll . . . 10 520 0,22 %
4. Kolets effektiva värmevärde . . . 4 491 925 95,56 %
––––––––
4 700 845
Utgifter:
1. Tackjärnets värmeinnehåll . . . 258 000 5,49 %
2. Slaggens värmeinnehåll . . . 119 890 2,55 %
3. Utdrivning av kalkstenens CO2 . . . 13 760 0,29 %
4. Dissociation av blästerns H2O . . . 54 320 1,16 %
5. Torkning av träkolen . . . 68 300 1,45 %
6. Reduktion av oxider . . . 1 634 395 34,77 %
7. Gasens "fysiska" värmeinnehåll . . . 10 8485 2,31 %
8. Kylvattenförluster . . . 45 210 0,96 %
9. Strålnings- och ledningsförluster . . . 67 750 1,44 %
10. Gasens "kemiska" värmevärde . . . 1 946 615 41,41 %
11. Värmevärde hos kol förlorat i sot och järn . . . 384 120 8,17 %
––––––––
4 700 845


[1] Föredrag vid Svenska teknologföreningens avdelnings
för kemi och bergsvetenskap sammanträde den 5 april 1934.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free