- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
59

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - Helmer Nathorst: Något om blästertemperaturens betydelse vid sinterbeskickade masugnar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Man kan då också antaga, att beskickningens
temperaturkurva blir oförändrad, om man tänker sig
temperaturförhållandena i hyttan i enlighet med den
översta bilden på fig. 1.

Däremot får man tänka sig, att gasens temperaturkurva
ändrar sig. Det antagandet, som Mathesius
använder sig av, är att gasens temperatur just i
1 000°-nivån är konstant, ett antagande, som väl knappast
kan vara riktigt.[1] Man kan även tänka sig gasen vara
över eller under 1 200°, vilka förhållanden
illustreras i den nedersta bilden på fig. 1. Det kanske bör
påpekas, att dessa kurvor naturligtvis äro ytterligt
schematiska.

För beräkningarna uppställer man en rad ekvationer,
varvid följande beteckningar användas:
Kolåtgången . . . x g/kg tackjärn
CO2 y moler/kg tackjärn
CO i avgående gasen . . . v moler/kg tackjärn
Direkt reducerat FeO . . . z moler/kg tackjärn
Förhållandet CO2 / CO . . . φ
Blästerns värmeinnehåll . . . u kal/kg tackjärn
Blästerns temperatur . . . T °C
Avgående gasens värmeinnehåll . . . t kal/kg tackjärn
Blästermängd . . . p g/kg tackjärn

Med hjälp av en kolbalans erhålles
ekv. (1)
0,0519798 x = 3,63,7 + y + v;

Ur en balans över syret erhåller man vidare
ekv. (2)
2y + v = 25,418 + 0,003,24 x + 0,0149591 p;

Ur schakt- och ställbalanserna erhållas
ekv (3)
393655 + 36700 z = 542,0692 x + t;

och (4)
819785 + 36700 z = 403,4126 p + u.

Vid uppsättande av schakt- och ställbalanser
gjordes det nära till hands liggande antagandet, att
skillnaden mellan gasens och beskickningens
värmeinnehåll i gränsnivån var konstant. Detta antagande
innebär, att temperaturen i gränsnivån ökas med
ökad blästertemperatur.

Som synes finnas i de 4 ekv. ovan 7 variabler, av
vilka en, t, endast finnes i en av dem. I de tre övriga
finnes således 6 variabler. För att få fram ett
tredimensionellt samband måste man alltså skapa en
hjälpekvation, vilket endast kan ske genom ett
antagande av någon av variablerna.

Därför antages, att ändringen av blästernas
värmeinnehåll skulle kompenseras genom en ökad mängd
direkt reducerat FeO. Detta antagande torde kunna
anses vara ganska rimligt inom måttliga gränser runt
det undersökta temperaturläget.

Härigenom erhålles då ekv.
(5) u = 65 700 z + 37 392

Med hjälp av dessa fem ekv. får man slutligen
226 700 (β + 15,134) – 3 727 x (β – 0,0542)
(6) T = ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
x (β – 0,0542) – 60,821 (β + 6,989)
1 + 2 φ
där β = –––––––– .
1 + φ


illustration placeholder

Fig. 1.



Som synes betecknar ekvationen en dubbelkrökt yta
i rymden, vars skärning med T–x-planet har
hyperbelform.

För att få en kontroll på denna ekvations riktighet
kan man även uträkna hur avgastemperaturen skulle
variera med blästertemperaturen, varvid man får till
resultat, att avgastemperaturen kraftigt skulle stiga
med blästertemperaturen, varför ekv. (6) knappast
kan godtagas, något som även ett närmare studium
av ekv. (3) ger vid handen.

Detta måste ju bero på de två arbetsantaganden,
som gjorts. Dessa voro ju var för sig ganska rimliga,
men kombinationen av de två var tydligen omöjlig.

Efter prövning av en del olika antaganden kom förf.
fram till att behålla antagandet om sambandet mellan
blästervärme och direkt reduktion. Beträffande
gastemperaturen i gränsen mellan schakt och ställe fördes
följande resonemang. Ur uppvärmningssynpunkt
spela endast kalorier över 1 000° någon roll, d. v. s.
man kan uppdela gasens värmeinnehåll i två delar,
värmeinnehållet upp till 1 000° och värmeinnehållet
över 1 000°. Man kan då antaga gasens
värmeinnehåll över 1 000° vara lika med beskickningens
värmeinnehåll minus en viss konstant.

Ekv. (1) och (2) bibehållas oförändrade, däremot
får man (3) och (4) i nytt skick.

(3 a) 306,8285 p + 43900 z = 171287 + 524,0672 x + t.
(4 a) u + 96,602 p = 254823 + 43900 z.

Som resultat erhålles
72 216 (β + 16,774) – 1 187 x (β – 0,0542)
(6 a) T = –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
x (β – 0,0542) – 60,821 (β + 6,989)
en ekvation av alldeles samma typ som (6).


[1] Detta antagande illustreras i den mellersta bilden på fig.
1. Den streckprickade linjen är samma linje som gasens
temperaturkurva i den översta bilden, dvs. i utgångsläget. Den
heldragna linjen betecknar gasens temperaturkurva vid ökad
blästertemperatur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free