- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
61

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - Helmer Nathorst: Något om blästertemperaturens betydelse vid sinterbeskickade masugnar - Diskussion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Strålningsförluster = 156 000 + 103 t1 + 70 t2 Kal./tim.
x = kolåtgång i hl/ton tackjärn.
<t1 = blästertemperatur i ringtrumman i °C.
t2 = gastemperatur i gasuttaget i °C.
a = CO2-halt i torr masugnsgas i vol.-%.
d = tackjärnsproduktion i ton/dygn.
P = träkolens torr vikt i kg/hl.
F = träkolens fuktighetshalt i %.

Formeln får då följande utseende:
215 287 – 140,7 a + t1 (48,072 + 0,1513 a) + 1 / d (4 752 + 2,472 t1 + 1,68 t1) (100 – 2,19 a)
x = ——————————————————————————————————————————————————————
P [174,12 + 12,246 a + t1 (0,1060 + 0,001907 a) – t2 (0,1413 + 0,000922 a)] – PF / 100 – F [60 – 1,314 a + t2 (0,04656 – 0,001019 a)]


Den material- och värmebalans, som legat till grund
för formelns uppställande, hänför sig till en
driftsperiod, då kolåtgången var 47 hl pr ton tackjärn. Vid
kontrollering av masugnsdriften under en längre
tidsperiod med tillhjälp av Pyrometer i gasuttaget samt
Monoapparat för registrering av CO2-halten i
masugnsgasen har det befunits, att den lämpliga malmningen,
vilken av masmästaren bestämdes på vanligt sätt genom
aktgivande på slaggens och tackjärnets utseende,
mycket nära överensstämde med den ur ovanstående formel
beräknade, om man antager, att variationerna i
gastemperaturen huvudsakligen bero på variationer i
träkolens fuktighetshalt och därför räknar med en
konstant medeltemperatur hos gasen och en konstant
medelfuktighetshalt hos träkolen.

Om man tillämpar formeln på de driftsdata från
Fagersta, som ingenjör Nathorst meddelat i sitt
föredrag, erhåller man för de båda driftsperioderna följande
värden:
Uppmätt kolåtgång pr ton tackjärn 37,99 hl 35,9 hl
Beräknad kolåtgång pr ton tackjärn 35,3 hl 33,7 hl

Att de beräknade värdena bli något lägre kan dels
bero på olikheter i tackjärnets sammansättning och
temperatur, olika kalkstensmängd m. m., och dels på att
CO2-halten i gasanalysen sannolikt är något för hög,
beroende på svårigheten att erhålla ett verkligt
generalprov av masugnsgasen. Vanligen tager man ju provet
så, att gasen med konstant hastighet insuges i en flaska
under en längre tid. Detta prov blir riktigt, under
förutsättning att masugnen hela tiden lämnar en
någorlunda konstant gasmängd. Nu brukar man ju
emellertid under utslagen slå ifrån blästern en stund för att
bättre komma åt att rensa utslagshål och formor, och
masugnen lämnar då en mycket obetydlig gasmängd,
vilken har en helt annan sammansättning än vid full
drift. Ett CO2-diagram för masugnsgas har därför t. e.
följande utseende (fig. 1):

illustration placeholder

Fig. 1.



Den stora skillnaden i gassammansättning under drift
och under utslag framgår av nedanstående gasanalyser:
Under drift Under utslag
CO2 . . . 15,2 % 35,0 %
CO . . . 24,2 % 24,9 %
CH4 . . . 0,8 % 0,6 %
H2 . . . 4,2 % 13,6 %
N2 . . . 55,6 % 25,9 %
––––––––––
100,0 % 100,0 %

Om provtagningsflaskan hela tiden suger med
konstant hastighet, får man i generalprovet proportionsvis
för mycket av den kolsyrerika gasen under utslagen,
och provet ger alltså något för högt värde på CO2-halten.

Med tillhjälp av den uppställda formeln hava i tab. I
en del siffervärden blivit uträknade för den ifrågavarande
sinterbeskickningen och tackjärnssorten vid en
dygnsproduktion av 36 ton tackjärn, under
förutsättning att träkolens torrvikt är 15 kg/hl och deras
fuktighetshalt 10 %.

Tabell I. Kolåtgång, hl/ton tackjärn.
% CO2 i torr masugnsgas
10121416182022
A. Gastemperatur = 100°
Blästertemperatur = 300°
Blästertemperatur = 400°
Besparing 300° ––> 400°
50,3
49,5
0,8
46,3
45,7
0,6
42,9
42,4
0,5
39,9
39,5
0,4
37,3
36,9
0,4
35,0
34,7
0,3
32,9
32,7
0,2
Gastemperatur = 300°
Blästertemperatur = 300°
Blästertemperatur = 400
Besparing 300° ––> 400°
54,0
52,9
1,1
49,3
48,5
0,8
45,3
44,7
0,6
41,9
41,4
0,5
39,0
38,5
0,5
36,4
36,0
0,4
34,1
33,8
0,3

Vid en CO2-halt i masugnsgasen av ca 16 % erhåller
man således följande kolbesparing genom ändring av var
och en av nedanstående driftsfaktorer, medan de båda
övriga antagas konstanta:
Kolbesparing
Höjning av blästertemperaturen 100° . . . 0,5 hl/ton
Sänkning av gastemperaturen 100° . . . 1,0 hl/ton
Höjning av gasens CO2-halt 1 % . . . 1,4 hl/ton

Det må framhållas, att de tre variabla storheterna,
blästertemperatur, gastemperatur och CO2-halt, ej äro
oberoende av varandra. Om man ändrar blästertemperaturen,
komma såväl gastemperaturen som CO2-halten
även att förändras, beroende på ändrad temperaturfördelning
och ändrad gashastighet, vilket medför ändringar
i reduktionsförloppet. Storleken av dessa förändringar
kan ej exakt beräknas. Man kan visserligen med
tillhjälp av schematiska antaganden beträffande
temperaturfördelning och reduktionsförlopp uppställa
hjälpekvationer, med vilkas tillhjälp man kan eliminera
gastemperaturen och CO2-halten, och ingenjör Nathorst har i sitt
föredrag gjort ett mycket aktningsvärt försök att på
detta sätt få fram det verkliga sambandet mellan
blästertemperaturen och kolåtgången. Då emellertid vår
kännedom om masugnsprocessens detaljförlopp vid
sinter-beskickning ännu är ganska ofullständig, måste alla
antaganden beträffande detta förlopp bli mer eller mindre
osäkra, och de på grundval av sådana antaganden gjorda
beräkningarna bliva därför även behäftade med en viss
osäkerhet.

Så mycket torde emellertid framgå av beräkningarna,
att blästertemperaturen har ett ganska obetydligt
inflytande på kolåtgången vid en sinterbeskickad masugn,
och att detta inflytande blir allt mindre, ju lägre
kolåtgången är.

Om man undersöker vilka andra möjligheter, som
finnas att ytterligare nedbringa kolåtgången i
masugnen genom förbättring av reduktionsförhållandena,
så kommer man ju till det resultatet, att det bästa vore
att låta bli att blanda malm och kol och att man alltså
helst borde göra järnsvamp i stället för tackjärn, men
om man nu allt fortfarande vill göra en del tackjärn,
så torde det även vid en sinterbeskickad masugn
finnas vissa möjligheter att ytterligare nedpressa
kolåtgången.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free