- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
67

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1934 - C. Grave: Ormastorp-Gunnarstorps stenkolsgruvor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

god beskaffenhet och med en mäktighet upp till 60
cm. Det visade sig emellertid snart, att det område,
där övre flötsen var så mäktig, att den kunde
bearbetas, var relativt begränsat, och från och med 1930
har hela Gunnarstorpsområdet bearbetats uteslutande
på undre flötsen. Övre flötsen inom
Gunnarstorps-området, se fig. 4, håller i sin övre del ett lager
eldfast lera, av så god kvalitet, att den kan utvinnas.
Så skedde också under hela den period, då övre
flötsen bearbetades, men från och med övergången till
undre flötsarbeten har eldfast lera icke heller
utvunnits inom Gunnarstorpsfältet.

När omläggningen och moderniseringen av
Gunnarstorp–Ormastorpsfälten beslutades, framstod med
all tydlighet, att dessa båda fält inom en ganska
snar framtid kommo att praktiskt taget
sammanbrytas. För att sålunda få en fullständig
koncentration till stånd och med därav förbilligade
moderniseringskostnader, speciellt av anordningarna vid
schakten ovan jord, beslöts att i möjligaste mån
koncentrera all uppfordring till det ena schaktet.
Valet av schakt, som sålunda skulle bliva
huvudschakt, föll av flera anledningar på Ormastorp. Dels
var detta beläget vid Statens järnvägar (S. J.),
medan Gunnarstorps schakt ligger vid
Hälsingborg–Hässleholms järnvägar (H. H. J.), där ävenledes
Bjuvsschaktet ligger, fig. 1. Den största kvantiteten
stenkol från Ormastorp och Gunnarstorp säljes till
kunder, belägna så, att billigaste överföringskostnader
till desamma erhållas med S. J. Vidare kunde
i Ormastorp alla vid uppfordringen fallande sämre
kolkvantiteter eller kolsorteringar direkt från
sorteringsverket infraktas i den omedelbart vid
Ormastorps schakt belägna ångcentralen och där
förbrännas. Man beslöt sålunda, att koncentrationen av
uppfordringen skulle ske till Ormastorp, vars
uppfordringskapacitet skulle ökas för att kunna mottaga
alla brutna produkter inom såväl Ormastorps- som
Gunnarstorpsfältet med undantag av inom
Gunnarstorpsfältet fallande ofyndigt berg samt sådana
smärre kvantiteter kol, vilka utan föregående
uppsortering i kornklasser via H. H. J. billigare än med
S. J. kunde överföras till en del kunder, övriga
sådana kunder f urneras från Bjuv. Från och med
innevarande höst blir denna koncentration av
uppfordringen fullt genomförd. Den planerade
moderniseringen och omläggningen av driften syftade vidare på
att erhålla en brytningsmetod inom såväl dubbel- som
enkelflötsområdena, som medgav största möjliga
koncentration av arbetsrummen under jord, minsta
möjliga sortering av produkterna, goda kvaliteter samt
underlättat arbete med den egentliga brytningen
genom lämpliga mekaniska hjälpmedel. Försöken, som
föregingo denna planerade omläggning, igångsattes
inom Ormastorp på våren 1931. Då redan tidigare
goda resultat med linjebrottsarbeten inom enkelflöts
med hjälp av elektriska förskrämningsmaskiner
erhållits inom såväl Bjuv som Gunnarstorp (se beskrivning
av Bjuvs stenkolsgruva, Teknisk tidskrift, häfte nr
49, 1933), kunde dessa försöksarbeten i huvudsak
koncentreras till dubbelflötsområdena inom Ormastorp.

För att underlätta sorteringsarbetet förlades till en
början förskrämningen till undre delen av övre
flötsen, varjämte ortbredden utökades till ca 9 m från
tidigare 3,5 m. Genom ätt förskrämningen lades högt,

illustration placeholder

Fig. 6. Plan utvisande brytningssystemet i dubbelflöts.



och orterna gjordes relativt breda, nedföllo, efter
hand som förskrämningen pågick, övre flötsens kol,
vilka omedelbart upplastades i vagnarna. Takberget
nedföll likaledes efter hand och inlades i packningen.
Det visade sig emellertid, att överflötsens kol och
takberget utan svårighet nedföllo och kunde undanlastas
utan att sammanblandas, huvudsakligen därför att
ingen skjutning ägde rum, utan varje skikt nedbröts
i lätt sorterade stora stycken. Sedan sålunda
förskrämningen fullbordats till ett djup av ca 2 m över
hela ortens bredd, ca 9 m, borras med hjälp av
luftborrmaskiner 2 à 3 hål i gränsen mellan mellanberg
och undre flötsens kol, varpå mellanberget
uppskjutes. Detta mellanberg inpackas i packningsrummet
bakom i orten, varvid en ca 1,5 m bred väg lämnas
öppen på ena ortsidan för kommunikation. (Se i
övrigt fig. 5.) Sedan mellanberget i sin helhet
inpackats, uppkilas den undre flötsens stenkol med hjälp
av kilmaskiner. Någon hopblandning av kol med
berg sker med arbetet bedrivet på detta sätt icke,
vilket resulterat i en avsevärt förhöjd procent
säljbara kol på bekostnad av de icke säljbara C-kolen.
Genom den ökade bredden från 3,5 m till 9 m kan
dessutom större antal man arbeta i varje arbetsrum
och därigenom arbetsrummens antal minskas i
motsvarande grad. Numera arbeta i varje ort 3 man,
vilka där få utföra allt arbete - sålunda såväl
förskrämning, borrning och kilning som sorterings- och
upplastningsarbete, dessutom spårläggning,
stampning etc. De äro m. a. o. entreprenörer på sin
arbetsplats och erhålla betalning pr vagn godkända kol,
som levereras framme vid linbanan. Det har även
visat sig, att arbetarna genom denna organisation
fullt kunna utnyttjas, och ingen vänte- eller spilltid
av någon slag på arbetsplatsen förekommer.

Ovan beskrivna arbetsorter utläggas från en
tvärgående linbana med ett inbördes avstånd av 18 m
och drivas parallellt framåt, se fig. 6. Då orterna
framdrivits i fält ca 100 à 150 m från tvärlinbanan,
göres genomhuggning genom pelarna mellan orterna
samt fram till den parallellt med arbetsorterna
gående centrala huvudlinbanan. På så sätt bildas en
ny tvärlinbana, från vilken nya arbetsorter kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free