Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1934 - C. Grave: Ormastorp-Gunnarstorps stenkolsgruvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
god beskaffenhet och med en mäktighet upp till 60
cm. Det visade sig emellertid snart, att det område,
där övre flötsen var så mäktig, att den kunde
bearbetas, var relativt begränsat, och från och med 1930
har hela Gunnarstorpsområdet bearbetats uteslutande
på undre flötsen. Övre flötsen inom
Gunnarstorps-området, se fig. 4, håller i sin övre del ett lager
eldfast lera, av så god kvalitet, att den kan utvinnas.
Så skedde också under hela den period, då övre
flötsen bearbetades, men från och med övergången till
undre flötsarbeten har eldfast lera icke heller
utvunnits inom Gunnarstorpsfältet.
När omläggningen och moderniseringen av
Gunnarstorp–Ormastorpsfälten beslutades, framstod med
all tydlighet, att dessa båda fält inom en ganska
snar framtid kommo att praktiskt taget
sammanbrytas. För att sålunda få en fullständig
koncentration till stånd och med därav förbilligade
moderniseringskostnader, speciellt av anordningarna vid
schakten ovan jord, beslöts att i möjligaste mån
koncentrera all uppfordring till det ena schaktet.
Valet av schakt, som sålunda skulle bliva
huvudschakt, föll av flera anledningar på Ormastorp. Dels
var detta beläget vid Statens järnvägar (S. J.),
medan Gunnarstorps schakt ligger vid
Hälsingborg–Hässleholms järnvägar (H. H. J.), där ävenledes
Bjuvsschaktet ligger, fig. 1. Den största kvantiteten
stenkol från Ormastorp och Gunnarstorp säljes till
kunder, belägna så, att billigaste överföringskostnader
till desamma erhållas med S. J. Vidare kunde
i Ormastorp alla vid uppfordringen fallande sämre
kolkvantiteter eller kolsorteringar direkt från
sorteringsverket infraktas i den omedelbart vid
Ormastorps schakt belägna ångcentralen och där
förbrännas. Man beslöt sålunda, att koncentrationen av
uppfordringen skulle ske till Ormastorp, vars
uppfordringskapacitet skulle ökas för att kunna mottaga
alla brutna produkter inom såväl Ormastorps- som
Gunnarstorpsfältet med undantag av inom
Gunnarstorpsfältet fallande ofyndigt berg samt sådana
smärre kvantiteter kol, vilka utan föregående
uppsortering i kornklasser via H. H. J. billigare än med
S. J. kunde överföras till en del kunder, övriga
sådana kunder f urneras från Bjuv. Från och med
innevarande höst blir denna koncentration av
uppfordringen fullt genomförd. Den planerade
moderniseringen och omläggningen av driften syftade vidare på
att erhålla en brytningsmetod inom såväl dubbel- som
enkelflötsområdena, som medgav största möjliga
koncentration av arbetsrummen under jord, minsta
möjliga sortering av produkterna, goda kvaliteter samt
underlättat arbete med den egentliga brytningen
genom lämpliga mekaniska hjälpmedel. Försöken, som
föregingo denna planerade omläggning, igångsattes
inom Ormastorp på våren 1931. Då redan tidigare
goda resultat med linjebrottsarbeten inom enkelflöts
med hjälp av elektriska förskrämningsmaskiner
erhållits inom såväl Bjuv som Gunnarstorp (se beskrivning
av Bjuvs stenkolsgruva, Teknisk tidskrift, häfte nr
49, 1933), kunde dessa försöksarbeten i huvudsak
koncentreras till dubbelflötsområdena inom Ormastorp.
För att underlätta sorteringsarbetet förlades till en
början förskrämningen till undre delen av övre
flötsen, varjämte ortbredden utökades till ca 9 m från
tidigare 3,5 m. Genom ätt förskrämningen lades högt,
 |
Fig. 6. Plan utvisande brytningssystemet i dubbelflöts. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
