Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap / 68 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1934 - C. Grave: Ormastorp-Gunnarstorps stenkolsgruvor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 7. Plan visande brytningssystemet i enkelflöts.

ansättas. Pelarna mellan orterna, vilka hava en bredd
av 8–9 m, tagas därefter omedelbart ut vid
tillbakagång emot den tidigare tvärlinjen. Vid denna
uttagning av pelarna tillämpas exakt samma arbete
som vid framdrivandet av orterna, men för att i
möjligaste mån undvika stora sättningar kvarlämnas en
ca 2 m bred pelare in mot angränsande ort, vilken
pelare givetvis så småningom krossas av den sjunkande
överlagringen. Den ger emellertid under denna
sättning tillsammans med det inpackade mellanberget
och taklaget ett gott motstånd, vilket gör, att
sättningen sker jämnt och håller sig inom måttliga
gränser. Vid pelarnas uttagande uppbrytas spåren i
vägarna efter hand, och likaledes nertagas luftledningar
m, m. för att användas i nya orter. Då man i allra
möjligaste mån vill undvika långa transporter för
hand under jord, användas utom ovan nämnda
centrala huvudlinbana, vilkens placering i övrigt
framgår av fig. 2, i stor utsträckning sekundärlinbanor av
specialkonstruktion i såväl tvärlinjerna som i vissa
fall även i arbetsorterna.

Den ovan skisserade nya arbetsmetoden, som
sålunda från och med 1932 tillämpas inom
dubbelflötsfälten i Ormastorp har givit ett i allo tillfredsställande
resultat, speciellt har kolkvaliteterna rönt en
gynnsam inverkan. Detta framgår av nedanstående tabell
av uppfordringen i Ormastorp under åren 1930, dvs.
före omläggningen, samt 1932–1933.

Tabell I.

År	Uppfordring av kol i ton				% av uppfordringen
	A Säljbara	BA Säljbara	C Icke säljbara	S:a ton	Säljbara	Icke säljbara
1930 1932 1933	79 200 56 200 70 850	15 400 45 200 52 200	50 600 8 150 9 550	145 250 109 550 132 600	65 93 93	35 7 7

Den brytningsmetod, som under årens lopp,
egentligen från och med 1928, utvecklades inom
enkelflötsområdena i Gunnarstorp samt Bjuv, och som numera
i huvudsak oförändrad tillämpas inom Ormastorps
enkelflötsområden, har av ingenjör Ljungberg
beskrivits i förut nämnda uppsats i Teknisk tidskrift
angående Bjuv. Emellertid har på sista tiden försök gjorts
att åstadkomma de erforderliga tvärorterna för nya
linjebrotts startande genom att driva dessa tvär orter
genom redan utbrutna områden. Hur detta tillämpas,
framgår av fig. 7. När första brottet, märkt A,
framdrivits från tvärlinjen ca 150–200 m, stoppas
detsamma, och andra brottet, märkt B, igångsattes.
Sedan sättningarna i första brottet kommit i vila, drives
från centrallinbanan, efter linjen E–F, genom det
första linjebrottets packning en 3,5 m bred ort,
övertvärande samtliga brottets tillfartsvägar. Drivandet
av denna ort sker med enklast möjliga hjälpmedel,
endast borrmaskin och kilmaskin. Berget inpackas i
de gamla tillfartsvägarna, i vilka spåren efter hand
uppbrytas. Sedan andra brottet kommit i linje med
första brottet, avstannas även detta, och tvärorten
fortsattes så även genom detta linjebrotts
packningsrum, osv. I den så bildade nya tvärorten inlägges
sekundärlinbana, och därpå kunna linjebrotten
fortsätta ytterligare 150–200 m framåt, varvid en ny
tvärort drives, osv. Genom detta sätt att förbereda
nya linjebrotts startande, sålunda genom gamla
packningsrum och ej i den fasta flötsen (punkterna C och
D), vinnas ganska stora fördelar. Dels bindes
därigenom ej den dyrbara elektriska förskrämningsmaskinen,
vilken på bättre sätt kan utnyttjas vid ett
linjebrott, dels undvikes uppfordring av mängder
ofyndigt material, vilket här kan inpackas i de vägar
i det utbrutna linjebrottet, som övertväras av orten.
Vidare drives denna förberedande ort genom
områden, där sättningen redan gått fram, och taket alltid
blir i vila, orten behöver sålunda aldrig ombyggas,
vilket ofta blir fallet vid orter, som drivas genom
områden med kvarstående flöts. Det synes, som
denna princip för förberedande arbetens drivande
vore den riktiga, och sannolikt kommer den att bliva
norm inom en nära framtid i samtliga enkelflötsarbeten.

Den mekaniska utrustningen, som brytningsarbetarna
numera förfoga över i dubbelflötsområdena,
består i varje lag om 3 man av en Ingersoll
stötförskrämningsmaskin, Atlas-borrmaskin samt kilmaskin,
vilka samtliga äro av samma konstruktion och
storlek, som inom Höganäs och Bjuvs gruvor. Luften
levereras från 3 stycken kompressorer om sammanlagt
ca 70 m³ fri luft pr min., vilken kvantitet räcker för
såväl Ormastorps- och Gunnarstorpsfälten
tillsammans. Den distribueras från de vid schaktet i
Ormastorp belägna kompressorerna genom en ca 2,4 km
lång 6" huvudledning samt fördelas därifrån i 5", 3"
och 1 1/2" servisledningar.

I samband med omläggningen anskaffades vid de
båda fälten ävenledes nya vagnar för kolets
transport. Tidigare hade använts trävagnar med ca 5,5
hl rymd, men numera användas kullagerförsedda
plåtvagnar av samma konstruktion som i Höganäs och
Bjuv fast med en rymd av 7,5 hl.

De båda fälten Ormastorp och Gunnarstorp äro
förbundna under jord medelst två i serie kopplade
linbanor, vars sammanlagda längd utgör ca 4,5 km. Då
den egentliga brytningen numera försiggår ungefär
mitt emellan Ormastorps och Gunnarstorps schakt
och sålunda på ett avstånd från det förstnämnda av
2,5 à 3 km, är det givet, att gångtiden för arbetarna
från schaktet till arbetsrummen och åter i mycket
hög grad har ogynnsam inverkan på deras effektiva
arbetstid. Av totalarbetstiden, vilken räknas från
nedfart till uppfart, bortföllo icke mindre än ca 2 tim.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>