- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
69

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1934 - C. Grave: Ormastorp-Gunnarstorps stenkolsgruvor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till gångtid under jord. Det var sålunda i hög grad
erforderligt att på något sätt nedbringa denna
gångtid. Flera olika system för åstadkommande av
personaltransport upptogos till prövning och till slut
bestämdes anläggandet av en relativt snabbgående
linbana. Denna inbyggdes i en centralt genom
Ormastorpsfältet gående ort till en längd av 2,5 km, se fig.
2 och 8. Linbanemaskineri och vagnar konstruerades
i samråd med gruvavdelningens driftsledning av
firman Ernst Heckel i Saarbrücken samt igångsattes på
våren 1932. Anläggningen består av en drivmaskin
med 30 hk motor, försedd med s. k. "karlikskiva",
varmed en ändlös lina sättes i rörelse. På denna
lina fastkopplas tågsätt om 5 à 6 vagnar, vilka
tillsammans kunna taga 40 à 50 man. Den främsta av
vagnarna är försedd med fastkopplingsanordning,
varmed tågsättet fastkopplas å linan. Föraren på
första vagnen i tågsättet sköter denna fastkoppling
och kan likaledes var som helst utefter vägen lösgöra
tågsättet från linan eller med stoppsignal till
maskinskötaren stoppa och åter igångsätta linbanan. 2 à 3
tågsätt kunna samtidigt köras ute på linjen.
Hastigheten är 3 m pr sek. Med hjälp av denna linbana
transporteras numera manskapet fram och åter till
mitten av fältet på en sammanlagd tid av ca 25
minuter, och i stort sett kan man säga, att spilltiden har
nedbringats med minst en timme pr skift och man.

Ventilationen i en stenkolsgruva är en ganska
viktig sak. På grund av gruvans stora utbredning i
horisontal led är det uteslutet att ernå fullgod
självventilation. Kraftiga fläktar måste därför användas
för luftens ombyte i gruvan. De båda fälten
Ormastorp och Gunnarstorp ventileras av en gemensam fläkt,
placerad ovan jord över ett särskilt s. k. luftschakt,
beläget ca 200 m från Ormastorps schakt. Nämnda
fläkt har en kapacitet av 1 500 m3 luft pr min. vid 100
mm vattenpelare. Den genom schaktet nedpressade
luften ledes med hjälp av förbyggnader och s. k.
"gardiner" av kanvas eller läder i önskade orter
genom de utbrutna områdena och får därefter spola
genom brytningsrummen. Den förbrukade luften får gå
upp genom de båda uppfordringsschakten. Fläkten
är tilltagen så stor, att den, sedan genomslag

illustration placeholder

Fig. 8. Persontransporttågels ankomst till stationen vid schaktet.



drivits mellan Bjuvsfälten och Gunnarstorp, räcker till
att även ventilera Bjuvsfälten.

Vattentillrinningen i de skånska gruvorna är
ganska avsevärd och torde kunna uppskattas till ungefär
35 ton vatten pr ton uppfordrat kol. Uppfordringen
av detta vatten sker med hjälp av centrifugalpumpar,
placerade under jord vid såväl Ormastorps som
Gunnarstorps schakt.

Kolet, som sålunda brutits inom Ormastorpsfältet
i dubbel- eller enkelflötsarbeten samt inom
Gunnarstorpsfältet i enkelflötsarbeten på ovan beskrivet sätt,
uppfordras numera till allra största delen genom
Ormastorpsschaktet, där det uppsorteras i vissa för
kunderna lämpliga sorteringar i ett i samband med
omläggningen i övrigt byggt sorteringsverk.
Behandlingen av kolet här består, förutom av en kontroll på
det uppfordrade kolets kvalitet, vilket sker på
plockband, huvudsakligen i en klassering på siktar, i
undantagsfall föregången av en nedkrossning.
Schemat för denna sortering framgår av fig. 9. Av
schemat framgår, att såväl undre flötsens kol, A-kolen,
som övre flötsens BA-kol genomlöpa verket under
praktiskt taget samma behandling, medan C-kolen,
vilka uteslutande förbrännas i egen ångcentral, i regel

illustration placeholder

Fig. 9. Schema över sorteringsverket.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free