- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
70

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1934 - C. Grave: Ormastorp-Gunnarstorps stenkolsgruvor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tabell II.
A-kolenBA-kolenAnvändning
MärkeStorlek mmEff. v v.MärkeStorlek mmEff. v. v.
A1
A 2
A 3
A 4
A 5
A 6
A8
70 ––>
oklass
30–70
0–70
10–30
0–30
0–10
ca 5 200
ca 5 100
ca 5 100
ca 4 900
ca 4 900
ca 4 800
ca 4 700
BA 1
BA 2
BA 3
BA 4
BA 5
BA 6
BA 8
70 ––>
oklass.
30–70
0–70
12–30
0–30
0–12
ca 4 800
ca 4 700
ca 4 800
ca 4 600
ca 4 500
ca 4 400
ca 4 300
Industri och hushåll
Industri och hushåll
Huvudsakligen hushåll
Industri
Industri
Industri
Industri

endast krossas. Den mekaniska utrustningen i
verket med avseende på transportanordningar, siktar,
krossmaskiner etc. är av modernaste konstruktion
och väl jämförbar med de bästa i utlandet. Den allra
största delen av kolet lämnar verket direkt i
järnvägsvagnar eller via förrådsficka i järnvägsvagnar.
En icke ringa del bortfraktas, speciellt under
höst- och vintersäsongen, med bilar och hästskjutsar, och
endast en ringa del går på lager Särskild omsorg
är nedlagd på, att kolet icke sönderslås och
avstybbas, sedan det en gång passerat siktarna. För detta
ändamål äro inbyggda särskilda anordningar för
varsam lastning i såväl järnvägsvagnar som bilar. De
svenska stenkolen äro nämligen till sin konsistens
mycket lösa och sköra, och då de allmännaste
klagomålen just bestå i för stor stybbhalt, måste
synnerligen stor omsorg nedläggas på kolens varsamma
hanterande vid lastningen. Fig. 10 visar en exteriör av
sorteringsverket.

Totala uppfordringskapaciteten vid Ormastorp s
schakt är nu ca 300 000 ton produkter pr år vid drift
av ett skift om 8 timmar, därav utgör ca 250 000 ton
stenkol av alla kvaliteter, och resten utgöres av
sandsten och andra ofyndiga materialier. Denna kvantitet
är lika med sammanlagda brytningen av kol i
båda fälten exklusive ofyndigt material från
Gunnarstorpsfältet, vilket uppfordras i
Gunnarstorps-schaktet.

De svenska stenkolen från Ormastorps och
Gunnarstorps gruvor försäljas under de beteckningar,
som framgå av tab. II, där ävenledes de olika
beteckningarnas huvudsakliga data och användningsgebit
angivas.

Moderniseringen av de båda fälten kan
sammanfattas på följande sätt:

illustration placeholder

Fig. 10. Exteriör av sorteringsverket.



Fullständig koncentration av det brutna kolet till
ett schakt och sorteringsverk, varigenom minskat
anläggningskapital blivit erforderligt för sorteringsverk
och uppfordringsmaskineri.

Genom mekanisering av brytningssystemet,
övergång till bredare arbetsrum samt genom förläggning
av förskrämningen till högre liggande delar av
flötsen har ernåtts högre effekt pr man, underlättat
sorteringsarbete, renare kolkvaliteter, avsevärd
minskning av den uppfordrade kvantiteten osäljbara kol
och ökning av kvantiteten säljbara. Genom denna
ökning av effekten pr man och möjligheten av att i
ett och samma arbetsrum placera flera arbetare har
brytningsområdenas utsträckning under jord i hög
grad kunnat inskränkas, vilket innebär en
koncentrering av arbetsplatserna med som följd underlättad
tillsyn, minskat underhåll av orter och vägar, bättre
luftväxling samt minskade kostnader för linbanor
och övriga transportanordningar under jord.

Tabell III.
Antalet anställda arbetare vid resp. års utgång:
193019321933
Under jord . . . 260 202 200
Ovan jord . . . 44 36 37
Pr gruvarbetsdag utförda skift:
Produktiva under jord . . . 196 128 131
Improduktiva under jord . . . 56 63 57
Improduktiva ovan jord . . . 74 66 53
Kolhuggarnas arbetstid och förtjänst:
Tim./skift . . . 7:40 7:98 7:90
Kr./skift . . . 10:04 7:94 8:37
Kr./tim. . . . 1:36 1:00 1:06
Effekt i ton pr man och skift:
Produktiva . . . 2,8 3,0 3,4
Samtliga under jord . . . 2,2 2,0 2,4
Allt manskap . . . 1,7 1,5 1,9
Uppfordring i ton kol pr år:
Säljbara . . . 94 600 101 400 123 000
Icke säljbara . . . 50 600 8 200 9 600
––––––––––––––––––––––––––
S:a ton 145 200 109 600 132 600
Totala arbetareavlöningar, räknade pr ton säljbara kol:
8:25 5:80 4:55



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free