- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
71

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1934 - C. Grave: Ormastorp-Gunnarstorps stenkolsgruvor - Joh. Härdén: Över värmeutvidgningen vid korrosions- och värmebeständiga gjutjärnssorter, samt material för s. k. Holmstag-fästen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Genom ordnandet av snabbtransport för manskapet
i gruvan, genom lämplig organisation av arbetslagen,
så att dessa få utföra alla på sin arbetsplats förekommande
arbeten, har spilltiden nedbringats till ett
minimum, vilket jämte nytt, väl avvägt ackordssystem
ävenledes bidragit till ökad arbetseffekt och
minskade arbetskostnader.

Genom ordnandet av transporten under jord samt
ovan jord vid schaktet och i sorteringsverket har den
improduktiva personalen nedbringats.

Genom en systematisk uppsortering av kolet i
kornklasser, vardera lämplig för eldningsapparater av
olika konstruktion, har kundernas önskemål kunnat
tillgodoses, vilket stimulerat avsättningen och slutligen

Genom möjligheten av att kunna uppfordra kolet i
ett schakt, beläget så, att minsta möjliga frakt
erhålles för kolens överförande till kunden, har
nettoinkomsten pr ton försålda kol kunnat ökas.

I tab. III återgiven statistik torde giva en god
belysning av omläggningens inverkan på effekter,
arbetslöner och produktionskostnader, berörda av
omläggningen. Därvid skall emellertid anmärkas, att
denna statistik endast omfattar resultat inom
Ormastorpsfältet, enär förhållandena inom Gunnarstorps
gruva ännu ej kunna anses helt stabila.

ÖVER VÄRMEUTVIDGNINGEN VID KORROSIONS- OCH VÄRMEBESTÄNDIGA
GJUTJÄRNSSORTER, SAMT MATERIAL FÖR S. K. HOLMSTAG-FÄSTEN.

Av ingenjör Joh. Härden.


Legerat gjutjärns utvidgning och s. k. "tillväxt"
under långvarigare upphettningsperioder, särskilt vid
rikligt lufttillträde, har under senare tid tilldragit sig
ökad uppmärksamhet, särskilt i fråga om
användandet vid moderna förbränningsmotorer etc.

I en utländsk tidskrift ("Nickel-Berichte" nr 7,
1934) förekommer en intressant uppsats över detta
ämne, varur nedanstående är delvis hämtat.

Det får anses såsom välbekant att materialet
"Niresit" har en för gjutjärn ovanligt hög
utvidgningskoefficient. (Se R. Hanel och R. Mueller,
Mitt. B 13 des Nickelinf. Bureau, Frankf. a. M.) Den
utgör 17,1 X 10–6 för 0–100 och 18,0 X 10–6 för
0–600 (gr).

Detta austenitiska gjutjärn har därför visat sig
utmärkt som material för ventilsäten i cylinderhuvud
av aluminium, likaså vid cylinderinsatser för
förbränningsmotorer, dieselmotorer och luftkompressorer.
Ävenså användes Niresit såsom ingjutna stöd
för kolvringarna i lättmetallkolvar för motorer.
Härigenom minskas dessas avnötning i väsentlig
grad och utsättas mindre för förbränningsgasernas
inverkan.

På grund av denna höga värmeutvidgningskoefficient
kan emellertid Niresit ej användas i förening
med vanligt gjutjärn eller -stål. (Ett undantag är
användandet vid mycket små diametrar, där
skillnaden i utvidgning ej spelar någon väsentlig roll,
likaså vid mycket höga temperaturer, enär härvid
utvidgningarna delvis utjämna varandra.)

Wickenden (Nickel Gast Iron News, sept. 1933, sid.
7) har därför företagit försök med gjutjärnssorter
med högre Ni-halt, upp till 50 % Ni. (D. R. P.
580832). Härvid utgick man från, att järn-nickellegeringen
med 20–25 % Ni har sitt högsta värde
och vid 36 % Ni sitt lägsta, ifråga om värmeut
vidgning. (Jämför: Das Nickel-Handbuch,
Nickel-Eisen und andere Legierungen), och att i fråga om
gjutjärn ett liknande sammanhang mellan utvidgning
och nickelhalten vore att vänta. I verkligheten
visade också försöken att detta väntade
sammanhang förefanns.

Kurvorna för värmeutvidgningen vid 93 och 370
gr C äro återgivna i fig. 1. Kurvorna genomlöpa
maximivärdet mellan 20 och 22 % Ni och minimivärdet
vid 34–35 % Ni. Vid högre nickelhalter
inträder åter ett långsamt anstigande av utvidgningen.
Storleksordningen av den till maximi- och
minimivärdena för Ni-halten hörande värmeut vidgningen
har sålunda under inflytandet av den höga kolhalten
praktiskt taget icke ändrat sig. Däremot ligger
maximivärdet lägre och minimivärdet högre än vid
järn-nickellegermgarna. Gången av värmeutvidgningskurvorna
i förhållandet till nickelhalten
förlöper sålunda analogt med den för järn-nickellege
ringarna. Värmeutvidgningsområdet kan därför
genom lämpligt val av nickelhalten varieras inom rätt
vida gränser.

Jämföres kurvorna med de därbredvid inritade
värdena för kolstål och vanligt gjutjärn (till vänster)
så ser man, att ett gjutjärn med 28–30 % Ni mycket

illustration placeholder

Fig. 1.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free