Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
TEKNISK TIDSKRIFT
13 OKT. 1934
Melofyr Porfyrit
Kalksten Karpater Mediterran Pyroxen-om Lavor-och Pyroxen- Kontakt- Amfibol- Tuff till Grönatforan- Tuff till
sandsten sediment fibol-ondesit tuffer till amfibol bildningar andesit föregående de kvarts- föregående
grönstensiik foregående andesit till fore -.<-.:*
nonde normal goende
andesit
Fig. 3. Geologien inom Mica S. A. R:s gruvområde. (Enligt v. Palfy och Schumacher.) Skala l f 60 000.
len av koncessionsområdet. Äldre bergarter, av vilka
melafyrerna äro de viktigaste, spela en viss rol] inom
områdets västra del.
Malmgeologi och tektoniska förhållanden.
Micas gruvor inom koncessionsområdet å
Csetras-bergens nordsluttningar äro från Ö till V räknade:
Valea Arsului, Valea Morii, Barza, Ruda, Bredisor,
4- 4- i- 4- 4- 4- -f-
4--r + -h + 4- -h +
4--f-f-f
4-4-4-’4-4-4-4-4-4- ."".
f +- 4 -f +- + +//////
Fig. 4. Profil mellan spetsarna Barza och Szmrecs. a andesit, p
lerskiffer, sandsten och konglomerat. Andesiten bredvid schaktet hör till
Barza-"Schloten", andesiten å högra sidan till Szmrecs-"Schloten".
JOO TO i).h.
±*r al
Fig. 5. Profil genom Barza. a andesit, t tuff, ap lerskiffer, thk tuffartad sandsten, abr andesitbreccia,
Äg konglomerat, al andesitlava.
Musari och Dealu Feti. Av dessa hava dock f. n.
Valea Arsului samt Dealu Feti spelat ut sin roll och
brytas ej längre.
Valea Morii och Ruda äro bundna till
Barza-Szmrecs-"Schloten", Bredisor till Taul-massivet samt
Musari till Hirnicu-"Schloten" (se fig. 3), samt de
omgivande melafyrerna,
Den geologiska byggnaden av Barza-massivet visa
fig. 4, 5 och 6, hämtade ur Schumachers resp. Palfys
arbeten. Större delen av terrängen uppfylles av de
grönstensartade lavorna och tufferna, ur vilka
eruptionskupperna höja sig som "Schlotvulkanen". Denna
åsikt bekräftas av gruvarbetena. Som den geologiska
profilen visar, är det vulkaniska "Schlof-materialet
ej produkten av en utan av två eruptioner, vilkas
material smält tillsamman å högre nivåer, men som å
djupare nivåer i gruvan visat
sig bestå av tvenne, utav
me-diterrana sediment åtskilda
eruptionsrör. Under det att
Barza-kuppen i dagen på alla
sidor omgives av vitaktiga,
kaoliniserade lavor, så stöta
de från N ansatta stollarna
på helt andra bergarter
isynnerhet de redan beskrivna
mediterrana lerskiffrarna.
Enligt v. Palfy begynte
Barza-vulkanen sin
verksamhet i mediterran tid. Det
Viktorsiollcn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
