Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap / 76 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1934 - Edvard Norström: Anteckningar från en studieresa till guldgruvorna i Siebenbürgen, Rumänien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 3. Geologien inom Mica S. A. R:s gruvområde. (Enligt v. Palfy och Schumacher.) Skala 1:60 000.

delen av koncessionsområdet. Äldre bergarter, av vilka
melafyrerna äro de viktigaste, spela en viss roll inom
områdets västra del.

Malmgeologi och tektoniska förhållanden.

Micas gruvor inom koncessionsområdet å
Csetras-bergens nordsluttningar äro från Ö till V räknade:
Valea Arsului, Valea Morii, Barza, Ruda, Bredisor,

Fig. 4. Profil mellan spetsarna Barza och Szmrecs. a andesit, p lerskiffer, sandsten och konglomerat. Andesiten bredvid schaktet hör till Barza-"Schloten", andesiten å högra sidan till Szmrecs-"Schloten".

Fig. 5. Profil genom Barza. a andesit, t tuff, ap lerskiffer, thk tuffartad sandsten, abr andesitbreccia, kg konglomerat, al andesitlava.

Musari och Dealu Feti. Av dessa hava dock f. n.
Valea Arsului samt Dealu Feti spelat ut sin roll och
brytas ej längre.

Valea Morii och Ruda äro bundna till
Barza-Szmrecs-"Schloten", Bredisor till Taul-massivet samt
Musari till Hirnicu-"Schloten" (se fig. 3), samt de
omgivande melafyrerna,

Den geologiska byggnaden av Barza-massivet visa
fig. 4, 5 och 6, hämtade ur Schumachers resp. Palfys
arbeten. Större delen av terrängen uppfylles av de
grönstensartade lavorna och tufferna, ur vilka
eruptionskupperna höja sig som "Schlotvulkanen". Denna
åsikt bekräftas av gruvarbetena. Som den geologiska
profilen visar, är det vulkaniska "Schlof-materialet
ej produkten av en utan av två eruptioner, vilkas
material smält tillsamman å högre nivåer, men som å
djupare nivåer i gruvan visat sig bestå av tvenne, utav
mediterrana sediment åtskilda eruptionsrör. Under det att
Barza-kuppen i dagen på alla sidor omgives av vitaktiga,
kaoliniserade lavor, så stöta de från N ansatta stollarna
på helt andra bergarter isynnerhet de redan beskrivna
mediterrana lerskiffrarna.

Enligt v. Palfy begynte Barza-vulkanen sin
verksamhet i mediterran tid. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>