Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap / 77 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1934 - Edvard Norström: Anteckningar från en studieresa till guldgruvorna i Siebenbürgen, Rumänien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 6. Profil från Barza mot SV. a grönstensliknande pyroxen-amfibolandesit, t kontaktbildningar till föregående, ap mediterrana sediment.

Fig. 7. Profil från V till Ö genom Musan-området, a grönstensliknande pyroxen-amfibol-andesit, t kontaktbildningar till föregående, q granatförande kvartsandesit, m melafyrtuff.

började med utslungandet av tuffiga fragment och
aska en lång tid, till dess de utkastade produkterna
slutligen fullständigt täckte de mediterrana
sedimenten. Däröver lagrade sig sedan de utflytande
lavaströmmarna, vilka även trängde sig in mellan de
tuffiga fragmenten, – och så slutligen stelnade den
redan trögflytande restmagman kring eruptionskanalen
och bildade en "Schlotausfüllung".

Förhållandena inom gruvan Bredlsor, vars gångar
tangera Taul-massivets "Schlot" äro analoga med de
inom Barza-gruppen.

Till karaktären väsentligt skilda från Barza-gruppens,
fig. 3 och 7, guldkvartsgångar äro däremot
gruvorna Musari och Dealu Feti. På västsidan av
Hirnicu äro de mezosoiska melafyrerna blottade, och
man kan här iakttaga, hur de genomsatts av de
tertiära eruptionerna. Under det att Barza kännetecknas
av grönstensartad pyoxen-amfibol-andesit, finner
man väster om Hirnicu kvartsandesiter, vilka man
alltefter strukturell utbildning och mineralogiskt
karakteristisk granathalt har delat upp i dacit resp.
granatförande kvarts-andesit.

Samtliga äldre och yngre gruvor ligga mellan den
av granatförande kvarts-andesit bestående kuppen
Dealu Feti och Hirnicus andesit-"Schlot" och så, att
Dealu Feti-gruvan ligger på gränsen mellan den
förra och melafyrerna, under det att Musari-gruvans
gångar från Hirnicu-"Schloten" fortsätta in i melafyrerna.

Gånggruppen Valea Morii har en NNV–SSO
huvudstrykning längs östra sidan av Barza-massivets
"Schlot". Större delen av huvudgångarna befinna
sig utanför "Schlot"-ramen, och av dem som
befinna sig i vulkanrörets inre, äro endast ett fåtal
brytvärda. Ruda- och Barza-gruvorna finna vi i
Barza-massivets SV del, just där Barza- och
Szmrec-vulkanrörens magrnor hava smält ihop. Gångarna
stryka NV–SO och hava en brant stupning,
70°–80°, mot NO.

Bredisor-gruvans gångar hava en NV-SO
strykning (300°–360°) och fortsätta från tuffområdet ett
stycke in i Taul-massivet. Stupningen är brant
mot V eller SV. Gångmäktigheten är här liksom
i Valea Morii mycket växlande, från några cm upp
till 1–2 m.

Musari utgör ett virrvarr av gångar och sprickor,
bland vilka man möjligen kan urskilja tvenne
huvudgångar, Claragången med en strykning NV–SO
och Carpingången ined en N–S strykning. Dessa
gångar korsa varandra under en spetsig vinkel, och
just deras korsningspunkt var ett område rikt på
guld. I närheten av de större gångarnas korsningspunkter
finnas ett otal mindre sprickor och bigångar,
dels parallellt med huvudgångarna, dels korsande
och skärande dessa och varandra utan någon
regelbundenhet. Den kraftiga uppspaltningen i närheten
av en sådan korsningspunkt giver upphov till s. k.
"Stockwerke", varmed man förstår större guldrika
partier, vilka utbrytas med tvärbrytning.
Gångarnas stupning är högst växlande, för Carpin är den
ca 65°–75° mot O; Claragången stupar åt alla
möjliga håll i sin södra del, stupningen växlar där
mellan 22°–80°: dess norra fortsättning, Albert,
förlöper i huvudsak utefter Hirnicus "Schlot"-rand
och följer i fältfallandet parallellt med denna.
Tillsamman med Albert har Claragången en strykande
längd av över 1 000 m.

Andesitgångar synas stå i ett genetiskt samband
med guldföringen inom Musari, ty den genom sin
enorma guldrikedom kännetecknade korsningspunkton
av Carpin och Clara sammanfaller just med en sådan.

Beträffande gångarnas strykningsriktning kan man
iakttaga, att den generellt överensstämmer med de
geotektoniska linjerna inom Siebenbürgen.

Gångfyllnad och guldfördelning.

De guldförande gångarna äro hydrotermala
utfällningar på stora sprickor av rent tektonisk
karaktär (exokinetiska sprickor). Den äldre åsikten är
den av Primics framförda kontraktionshypotesen,
dvs. att gångarna skulle vara sprickor uppkomna
vid magmans sammankrympning under stelnandet.
Som stöd för denna hypotes anförde han, att han
funnit gångar, vilka förlöpte koncentriskt med
vulkanrören, men detta påstående har visat sig vara
alldeles falskt. Tvärtom förlöpa gångarna utan
hänsyn till bergart och utan avvikning i strykning från
t. e. en propylitiserad andesit rätt in i mediterran
lerskiffer utan att nämnvärt ändra karaktär. Ett
andra bevis för gångarnas tektoniska karaktär är,
att deras strykning alltid sammanfaller med de
tektoniska linjer, vilka iakttagas i dagen.

De varma lösningar och gaser, vilka uppträngde
utefter sprickorna, förde huvudsakligen med sig
kiselsyra, och samtliga gångar kunna anses vara
typiska kvartsgångar. Ibland händer det, att en
större mängd av den omvandlade sidostenen ersätter
kvartsen som gångfyllnad. Kvartsen är dels
kristallinisk, dels kalcedonartad, oftast dock derb och
smutsigt gråaktig. Utom kvarts förekomma som gångart i
underordnad mängd kalkspat, rodokrosit och
tungspat. I denna derba, ibland drusiga gångmassa
förekomma de olika malmmineraien impregnationsartat
insprängda. De viktigaste äro: gediget guld,
pyrargyrit, tetraedrit, kopparkis, pyrit, zinkblände och
blyglans. Kopparkis är sällsynt och malakit har
man blott någon gång påträffat å de övre etagerna.
Gångarnas sulfidhalt kan vara mycket växlande,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>