- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
83

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1934 - Edvard Norström: Anteckningar från en studieresa till guldgruvorna i Siebenbürgen, Rumänien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ANTECKNINGAR FRÅN EN STUDIERESA TILL
GULDGRUVORNA I SIEBENBÜRGEN, RUMÄNIEN.

Av bergsingenjör Edvard Norström.



                                                (Forts. fr. sid. 78.)
Ett annat faktum är, att guldföringen överallt i
Siebenburgen avtager mot djupet för att slutligen
alldeles upphöra. Enligt von Palfy kan man
förlikna guldets vertikala fördelning på gångarna med
en triangel med nedåtriktad spets. På ju högre
höjd över havet gruvan är belägen, desto mindre
uthållig mot djupet är guldföringen. Vid gångar,
vilka ligga på gränsen av två sammansmälta
eruptiv, har man iakttagit, att guldhalten plötsligt
avtager vid den punkt, där en uppdelning sker på
två eruptionskanaler. Det omvända är förhållandet,
när en kanal delar upp sig på flera vulkanrör upp till
dagen. Här begynner guldföringen vid
förgreningspunkten och håller i sig upp till dagen, von Palfy
iakttog att guldhaltens utsträckning utefter gångarna
i horisontell led mot djupet följer ungefär eruptionskanalens
konfiguration. Om man sålunda i en gruva
genom tillredningsarbeten på flera nivåer någorlunda
känner till den senare, bör man även på ett ungefär
kunna förutse, vilka guldkvantiteter man kan förvänta,

Liksom guldföringen överallt avtager mot djupet,
har man också mångenstädes iakttagit, att gångarna
kunna vara fattiga närmast dagen, t. o. m. ej
brytvärda, under det att samma gång på en djupare nivå
kan hava varit utomordentligt rik. Därefter har dock
mot större djup guldhalten åter avtagit enligt den
allmänna regeln. Man har då att göra med en
oxidations- och cementationszon. Men det finns ävenledes
gångar, där endast de övre horisonterna varit
guldrika, och där guldhalten redan från dagytan räknat
snabbt avtagit mot djupet. Det kan ju härvidlag vara
möjligt, att även dessa gångar haft fattigare övre
delar, ehuru de redan nederoderats.

Den roll, sidostenen spelar i fråga om gångarnas
guldföring, har länge varit omstridd. Det är
otvivelaktigt, att sidostenen närmast gångarna i allmänhet
är omvandlad, men det får ej tagas som ett bevis för,
att sidostenen skulle hava påverkat gångfyllnaden,
utan i stället att förhållandet är det rakt motsatta.
Det har varit de i gångsprickorna uppstigande
lösningarna och gaserna, som påverkat och omvandlat
sidostenen. Det finnes flera bevis för att sidostenen
ej kan hava utövat något nämnvärt inflytande på
guldföringen. Så t. e. förlöper Franziska-gången i
Barza-massivet dels i tuff, dels i en lavaström, och
dels i mediterran lerskiffer, och därvid har
guldhalten ej rönt någon inverkan vid gångens övergång
från den ena bergarten till den andra. I Musari finnas
flera gångar, vilkas rikaste delar har melafyr som
sidosten.

Beträffande guldets ursprung, så är v. Palfy av den
åsikten, att det är de längs eruptionskanalernas rand
uppstigande gaserna och lösningarna, som medfört
guldet. Dess ålder skulle sålunda vara postvulkanisk.

Malmgeologiska förhållande inom, och tekniska data
från de produktiva gruvorna.


1) Musari.

Brytningen.


Musari består, som redan nämnts, av ett nätverk
av varandra skärande och korsande gångar, vilkas
strykning och stupning titt och tätt växla. Till och
med de tvenne huvudgångarna Clara och Carpin äro
föga regelbundna. Det är därför omöjligt att vid
denna gruva tillrättalägga brytningen genom
omfattande tillredningsarbeten. Då gångarna dessutom
äro utpräglat friguldhaltiga, och deras brytvärdhet
betingas av friguld-halten, kan man här ej heller göra
upp några analyskartor till ledning för
malmbrytningen. Man får helt enkelt följa de enskilda
gångarna och "Stockwerke" och taga, vad man får.
Gångarnas mäktighet växlar ävenledes titt och tätt;
från några cm tjocklek kan en gång plötsligt svälla
ut till flera dm mäktighet för att så helt plötsligt
snöras ihop igen till en obetydlighet. Man får
ständigt vara beredd på överraskningar.

Brytningsmetoden är takbrytning med igensättning,
vilken utföres som en upp- och nedvänd
trappstrossning. Etagernas höjd är 30 m. Från
huvudschaktet drives en utfraktsort på var 30 m
avsänkning, som skär största möjliga antal gångar. Från
denna ort går man med fältorter längs malmgångarna.
Stigorter tagas upp på var 30 m och mellan dessa
utstrossas gången till hela sin bredd i omgångar om
2 m höjd. Rullschakt, för malmens nedstörtande
upptagas på var 10 m och byggas på undan för
undan, alltefter som brytningen fortskrider uppåt. Om
gången är rik, uttages den fullständigt, i annat fall
lämnas ett band av 1,5 m tjocklek ovan utfraktsorterna
i malm. Även närmast under överliggande
etage lämnar man i sådant fall ett band om 1 till 1,5
m tjocklek. Genom stigorterna störtas från överliggande
etage fyllnadsberg, om brutet berg skulle vara otillräckligt.

Är gångbredden större än 1,5 m, eller om gången
ligger mycket flackt och vid s. k. "Stockwerke",
driver man först en malmfältort i ligg- eller
hängväggen och tager sedan ut de brytvärda partierna medelst
tvärbrytning. Stigorter och rullschakt upptagas på
samma sätt som vid trappstrossningen.

F. n. utfraktas malmen genom Viktorstollen. Denna
är upptagen från Barza-dalen som utfraktsort för
gruvorna Valea Morii och Barza. Förr skedde utfrakten
genom Ludvigstollen, som utmynnar i Musari-dalen.
Vid den tiden hade man skilda stamp verk för de olika
gruvorna. När sedermera ett gemensamt stampverk
byggdes vid Gura Barza, drev man ett genomslag från
Viktorstollen till Musari. Ludvigstollen ligger på
30 m högre avvägning. Ovanför Ludvigstollen finnes
en ännu äldre utfraktsstoll till Musari-dalen,
Maria-stollen. Vad som befinner sig över Viktorstollens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free