Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap / 87 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1934 - Edvard Norström: Anteckningar från en studieresa till guldgruvorna i Siebenbürgen, Rumänien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fattigare ju djupare man kommer. Detsamma gäller
om gång 28. Guldets finhet i Bredisor är i
genomsnitt 750 promille.

Brytningen: Partier med under 5 g guld per ton
å analyskartan uttagas icke. Man använder
takbrytning med Igensättning, men ej i form av
trappstrossning som i Musari. I Bredisor strossar man ut med
en gång från en stigort till nästa. Avståndet mellan
stigorterna är här 40 m mot 30 m i Musari. Rullschakt
för malmens nedstörtning tages upp på var 10
m. Endast maskinborrning.

Maskinellt: Spel för uppfordringen: 65 hkr, 550
volt, 70 amp. motor för växelström. Spelet är
analogt med det i Musari. Tvåstegskompressor för 6
atm. arbetstryck av Flottmans fabrikat. Kompressorn
är vattenkyld och har automatisk smörjning med
oljepump. Den levererar 36 m³ luft/min., vilket
räcker för 24 borrhammare. Luftklockan rymmer 7 m³.
Borrmaskinerna äro ävenledes av Flottmans
tillverkning och hava kompakt borrstål med en spiralvriden
kam för att avlägsna borrmjölet. Man använder sig
utav två typer AZ 11 och AZ 16. De förra äro lätta,
ca 15 kg, och skötas ledigt av en man. De förbruka
1,2 m³ luft/min. AZ 16 användas för hårdare berg,
de äro tyngre samt hava mindre borrhastighet. Motor
för kompressorn: 3 000 volt, 24,9 amp. 50 perioder.

Utfrakten ombesörjes av elektriska lok om 35 hkr,
500 volts likström. Kraftcentralen i Gura Barza
levererar växelström om 3 000 volts spänning, den
omformas i Barza till 500 volts likström för loken, och
inne i gruvan finnas transformatorer för gruvspelen.

Genom Luna Aurora stollen, som ligger 90 m högre
än Viktorstollen erhålles ett gott naturligt drag, det är
frisk luft överallt i gruvan och fläktar äro överflödiga.
Vattnet pumpas upp till Viktornivån, där det får
avrinna genom Viktorstollen.

Några drifts- och kostnadsdata: I Bredisor har man
mestadels hårt, fast berg (andesit), virkesåtgången är
därför liten, men sprängmaterial draga stor kostnad.
En sträckmeter ort, komplett, kostar här ca 1 800–2 000
Lei (60-70 kr.). Ortdimensionen är 1,80 X 2,00
m. Blindschaktet från Viktornivån till 90 m avsänkning
var man just i färd med att avsänka till 120 m
vid mitt besök. Man uppgav följande kostnader:

Schaktsänkning: kostnad i Lei/sänkmeter.
Dimension 4,5 X 2,5 m.

Löner . . .	4 900
Sprängmat . . .	3 100
Pumpkostnad . . .	1 500
Tryckluft . . .	400
Transport . . .	2 400
El. ström . . .	800
Timring . . .	3 300
––––––
augusti 1933:	16 400	Lei/sänkmeter = 550 kr.

Följande uppgift på brytningskostnaden för år 1928
uppgavs av en ingenjör i ett examensarbete:

Borrning . . .	216	Lei/ton malm.
Utlastning, transport, igensättn. . . .	71
Uppsikt och ledn. . . .	133
–––––
	420	Lei/ton malm.

Brytningskostnaden torde nu hava sjunkit något och
lär ligga mellan 250–400 Lei/ton malm, alltefter
bergart, gångfyllnad, brytningsetage etc. 250–400 Lei

Fig. 11. Deformering av de mediterrana skikten längs Fransiska-gången. a Barzakomplexets propylitiska andesit, ap lerskiffer, t andesittuff, al kaoliniserad andesitlava. (Enl. v. Palfy.)

motsvarar 8,40–13,40 kronor, eller i guld 2,25–3,60
g Au/ton.

Flotationsgången som totalt saknar friguld, tarvar
ingen särskild personal för stöldriskens skull, här kan
man forcera arbetet och uppnå en billig brytning.

3) Valea Morii.

Denna gruva skiljer sig från Musari och Bredisor
såtillvida, att den för närvarande befinner sig på
undersöknings- och tillredningsstadiet. De i v. Palfys
arbete och i Schumachers monografi omnämnda
gångarna Fransiska, Hermine etc. vid Barza kuppens
ostrand äro nu utbrutna. Enligt v. Palfy var det
isynnerhet Fransiska-gången, som då lämnade det
mesta guldet, och de särskilt guldrika partierna av
densamma lågo i mediterran lerskiffer. Sedimenten
hava enl. von Palfy blivit uppstukade längs
"Schlotranden" (fig. 11). Gångfyllnaden var nästan
uteslutande kalcitisk, ibland förekom rodokrosit, medan
rena kvartsgångar voro sällsynta. Redan på 60 m
nivåerna under Viktorstollnivån började gångarna
bliva för fattiga att kunna brytas.

Man blev nu tvungen att söka nya gångar och drev
därför Valea-Morii-orten på Viktor-horisonten
ytterliga 1 500 m i SSO riktning samt tog upp tvärslag
vinkelrätt mot strykningen på vissa mellanrum (fig.
3). Därvid upptäcktes de huvudgångar, vilka nu
utgöra gruvans malmreserv, nämligen "der Bleikluft"
(filonul Plomb) och gång nr 10 eller Antoniu. Dessa
bägge gångar stryka i NNV–SSO riktning och stupa
brant mot V. De röra sig öster om Muncels "Schlot"
i riktning mot Barza massivet. Gångarna förlöpa
parallellt. Filonul Plomb = blygången är å
Viktorhorisonten uppsluten till en längd av 300 m och är
tillredd för brytning i två etager ovan resp. under
denna horisont. Antoniu-gången har å Viktornivån
en brytvärd längd av 500 m. Den tillredes för
brytning i 7 etager ovan Viktornivån. På + 210 m
avvägning är längden dock endast 100 m. Man
planerar en schaktsänkning mellan Antoniu och blygången
till – 200 m avvägning för vidare undersökningar.

Gångfyllnad: Blygången och Antoniu äro
kvartsgångar, som utmärka sig för en stor kishalt.
Kismineralen äro huvudsakligast pyrit, zinkblende och
blyglans. Blygången är, som namnet antyder, särskilt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>