- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
89

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1934 - Edvard Norström: Anteckningar från en studieresa till guldgruvorna i Siebenbürgen, Rumänien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT
BERGSVETENSKAP

HÄFTE 12         DEC. 1934



INNEHÅLL: Anteckningar från en studieresa till guldgruvorna i Siebenbürgen, Rumänien, av bergsingenjör
Edvard Norström. – Föreningsmeddelanden. – Notiser.

ANTECKNINGAR FRÅN EN STUDIERESA TILL
GULDGRUVORNA I SIEBENBÜRGEN, RUMÄNIEN.

Av bergsingenjör Edvard Norström.


                                                        (Forts. fr. sid. 88.)
Omrörningsapparaten skattas ävenledes vid skiftets
slut på sitt innehåll. De mindre amalgam- och
kvicksilvermängder, som här erhållas, tvättas rena i
diverse "Scheide"- eller "Sicher"-tråg.
Amalgam-kvicksilverresten kramas i en linneduk till lämplig
konsistens. Det utvunna amalgamet väges och
lägges i järntråg, ett för varje gruva (ty redan vid
förmalningen och amalgameringen har man hållit de
olika gruvornas malm väl åtskild), vilka placeras i
stål-"safes", till vilka en ingenjör och en
verkmästare hava var sin nyckel.

Per dag förmales och amalgameras ca 1 500 kg
friguldmalm. En gång per månad får sanden i de
större bassängerna ännu en gång passera
omrörningsapparaten, varvid ca 1–2 kg amalgam ånyo
vinnes. Amalgamet från Musari- och Bredisormalmerna
håller i genomsnitt 50 % Au. Valea Morii
malmen, som håller ett finkornigare friguld, lämnar
ett amalgam med 30–40 % Au. År 1931 var
kvicksilverförbrukningen 3,2 g/kg friguldmalm och 733
g/kg guld? (Jfr föregående uppgifter.)

Sanden, som avsatt sig i inomhusbassängerna,
håller ca 400–500 g Au/ton. Den torkas, förpackas
i säckar samt sändes till det statliga smältverket i
Firiza. Ett prov för guldanalys tages för varje säck.
Slammet, som avsatt sig i de stora betongdammarna
utomhus, torkas i vedeldade ugnar, och sändes även
det till hyttan. Det håller 100–120 g Au/ton.
Smältverket, Firiza de jos, ligger ca 6 km NO om
staden Baia Mare.

Utbytet vid friguldsamalgameringen är ca 90 %
guld i amalgam. De 10 %-en guld i sand och slam
utvinnas kvantitativt vid förhyttningen.

b) Stampverket.

Den vid förkrossverket i Barza till 50 mm
nedkrossade malmen anländer per linbanan till
"kransen" å stamp verket. Man har här liknande
transportanordningar som å en masugnskrans för ett
större antal pipor. Varje gruva har ett antal
malmfickor från vilka stampbatterierna chargeras medelst
tallriksmatare. Batterierna äro 14 st. till antalet,
vardera om 10 st. stampar, ordnade i tråg om 5
Stampar vardera. Det är sålunda den vanliga typen,
eller ett s. k. kaliforniskt stampverk. Ett av batterierna
har tyngre stampar än de övriga.
vikt/kg slag/min varvtal slaghöjd
1 batteri, tyngre, stampar med . . . 610 92 46 8–10 tum
13 batterier, lättare, stampar med . . . 360 92 46 8–10 tum

Varje batteri har tvenne motorer, en för varje
stampavdelning om 5 stampar i ett tråg. Motorerna
äro av Brown Boveris tillverkning (Bukarest) om
25 hkr, 33 amp. och 500 volt trefas ström, 50 per.
och 475 varv/min. Det större batteriet har motorer
om 50 hkr. Kamaxelns drivhjul (bull wheel) är av
trä för att kunna uthärda alla stötar och skakningar.
Stamphuvudet och städet äro av specialstål
(kromstål?) från Krupp. Deras livslängd äro resp. 6 och
3 månader.

Ett batteri avverkar i genomsnitt 30 ton malm per
dygn (3 skift), kvantiteten beroende på hur kvartsig
eller lerig malmen är. Vattenåtgången är 12 till 15
minutliter per stamp. Vattnet tillföres tråget genom
sprinklers på framsidan. Stamp verkets
vattenförsörjning (batterierna, härdar) jämte
flotationsanläggningens utföres av en pump med en 60 hkr motor.
(Amp. 10, volt 3 000, per. 50, varvtal 975). Leriga
malmer fordra mer vatten än kvartsiga. Det större
batteriet, med 610 kg stamparna, avverkar ej ett
tonnage i proportion mot sin storlek jämfört med de
övriga batterierna utan endast 35–40 ton/dygn.

Stamparna lyftas och falla i ordning: l, 3, 5, 2, 4.
För att kunna hålla stamparna upplyftade finnas
särskilda slåar, monterade på en axel, på övre
arbetsbotten. Tallriksmataren regleras med en hävarm,
som är fästad vid en stampstång.

Man har såväl invändig som utvändig
amalgamering. I tråget sitta två plåtar, en baktill och en
framtill, just under silduken. De yttre plåtarna äro
fastnitade vid träskivor. De äro samtliga av koppar.

Dimensionerna äro:
Inre plåtar { Bakre plåten: 1 30° X 25° X 5 mm.
{ Främre plåten: 1 200 X 180 X 5 mm.
Yttre plåtar: 3 600 X 1 500 X 5 mm.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free