- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
91

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1934 - Edvard Norström: Anteckningar från en studieresa till guldgruvorna i Siebenbürgen, Rumänien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 12. Hg-avdrivningsugn.



illustration placeholder

Avfall till klarvattenbassäng.



Fig. 13. Stampverket i Gura Barza, flytschema. A stampverkets batterier,

B spetsluttar av plåt, C spetsluttar av trä, D kon, E rörverk, F Ferrari-härdar.



guldtacka måste analyseras. Varje tacka väges noga och
stämplas med nr och datum m. m.

Våtanrikningen. Den sand och slam, som avgår från
de yttre plåtarna i stampverket, går därifrån på en
serie spetsluttar för klassering och sedan på
Ferrari-bord, där man erhåller ett pyritkoncentrat. Godset från
batterierna har en kornstorlek av ca 30 mesh. Den
pyritmängd, man erhåller på borden, utgör ca 3,5 %
av den ingående godsmängden, och guldhalten är för
pyriten ca 12 g Au/ton. Pyriten lakas i orostat
tillstånd i cyanideringsverket.

En motor om 22 kW (34 amp., 500 volt, 960
varv/min.) förser härdarna med kraft.
Vattenförbrukningen är ungefär densamma som för batterierna.
En del av Valea Morii-avgående går via en kon till
flotationsavdelningen och blandas med malmen från
Bredisor Flot. Härigenom sparar man ävenledes på

illustration placeholder

Fig. 14. Klarvattenbassäng.



illustration placeholder
Fig. 15. Pachuka.



friskvatten för floteringen. (Fig 13 visar malmens väg genom
anläggningen.)

Slammet från härdarna går till en stor klarvattensbassäng i det
fria. Densamma är uppdelad på flera enheter, så att det successivt
blir allt finare slam, som avsätter sig. Konstruktion och dimensioner
framgå av fig. 14. Det grova slammet upptages med en gripskopa
och tömmes på fickor vid en linbanestation, från vilken korgar
löpa till en avstjälpningsplats. Klarvattenbassängen är utförd i
två rader av enheter, så att slammet får gå på den ena raden,
medan det avsätter sig i den andra. Det fina slammet
uppsuges av en mammutpump och pumpas av denna
till en slambassäng. Denna pump har en motor
om 100 hkr och får därför gå endast vissa
timmar, då det finns kraft tillövers. Från
slambassängerna får vattnet filtrera genom bankar av slagg
och kölstybb. Vattnet från klarvattenbassängen
avrinner genom flottörer. Vattenmängden i den lilla
floden Cris är ej stor, och större delen vatten går
runt. Trots de tämligen vidlyftiga anordningarna är
den lilla floden, sedan den passerat Gura Barza, en
smutsig soppa.

c) Cyanideringsverket.

Interiören verkar något virrig, men så har det
ursprungligen byggts som ett experimentverk. Man
har gjort försök med luftagitation i s. k. pachuka
(höga järnbehållare, se fig. 15). F. n. användes
uteslutande enkel läkning av den pyrit, man erhållit på
Ferrarihärdarna, och pachukan användes blott som
behållare för luten. Fig. 16 åskådliggör
arbetsschemat. Man har större behållare rymmande
charger på 60 ton och mindre för charger om 25 ton pyrit.
Man lakar samtidigt i bägge kretsarna.
Arbetsförloppet är följande:

Lakning: Den cylindriska behållaren A chärgeras
med rå pyrit. I pachukan iordningställes luten, för
en 60 tons charge 90 m3 (för en 25 tons charge 40 m3).
Natriumcyanid tillsättes i sådan mängd, att lutens
styrka blir ca 0,04 % NaCy. Per charge åtgår ca 40
kg NaCy (för de mindre chargerna 20 kg). Kranarna
öppnas och luten får cirkulera. Läkningen tager i

illustration placeholder

Fig. 16. Cyanideringsverket, läkning och utfällning.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free