- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
92

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1934 - Edvard Norström: Anteckningar från en studieresa till guldgruvorna i Siebenbürgen, Rumänien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 17. Skivfilterpress, principskiss.



vanliga fall 5 dagar, och dess förlopp följes noga
genom daglig driftskontroll. Prov utföras på lutens
cyanhalt, alkalinitet och på mängd utlöst guld.
Cyanhalten titreras med AgNO3 varvid titern är så ställd,
att en droppe motsvarar 0,1 % NaCy. I samma prov
kontrolleras alkaliniteten med fenolftalin. Ny mängd
NaCy tillsättes, så att lutens cyanhalt håller sig
konstant. Kalk tillsättes i stort överskott vid lutens
iordningställande för att neutralisera av pyriten
bildad svavelsyra. Alla syror äro starka
cyanförstörare, men kalken inverkar ej störande på
cyanideringen. Koppar har nian ingen större olägenhet utav,
enär malmens kopparhalt är högst obetydlig.
Mellanbehållaren M är till för att förse pumpen med ett
regelmässigt tillflöde. Pumpen är en kreiselpump för
400 minutliter, 7 m pumphöj d, 1 450 varv/min, och
har en motor om 1,5 kW. Luten cirkulerar med en
hastighet av 2 gånger per dygn genom behållarna.
Samma lut får gå runt tre månader, varefter den
avtappas och fullständigt ny lut beredes. Efter
utlakning av 4–5 charger (16–25 dygn) avställer man
läkningen och fäller ut guldet.

Utfällningen av ädelmetallerna sker på zinkspån.
Dessa måste först prepareras med blyacetat-lösning,
varvid en svampig hinna av metalliskt bly avsätter
sig på zinken. Denna beläggning är tillräckligt porös
för att tillåta zinkens upplösning, men förhindrar att
ett oxidskikt bildas. Zinkboxarna äro anordnade i 4
rader med 7 boxar i varje rad. I den första och den
sista boxen utfälles blott föga. Genom zinkboxarna
rinner luten mycket långsamt, varför utfällningen
tager en tid av 10–12 dygn.

När den är avslutad, upptagas zinkspånen och
tvättas i ett tråg med silduksbotten, vars maskor äro
så stora, att de släppa igenom fällningen, men
behålla spånen. Den i vatten uppslammade fällningen
får under lufttryck passera en skivfilterpress (fig.
17). Denna kan efter behov avdelas i ett lämpligt
antal celler genom att man inskjuter en järnplåt med
gummipackning. Den på filterdukarna avsatta,
brunsvarta massan avskrapas och behandlas med utspädd
svavelsyra i ett blyinfodrat träkar under omrörning.
Härvid utlakas under 10 timmars tid större delen av
fällningens föroreningar, Cu Cu2O, Zn, Pb etc.
Lösningen bortkastas. De rentvättade zinkspånen, som
dock alltid kvarhålla något av ädelmetallfällningen,
beskickas ånyo på buttarna.

Fällningen filtreras ånyo, svavlet avrostas, och
sedan nedsmältes den under tillsats av slaggbildare.
Omsmältes och granuleras i vatten. Den granulerade
metallen behandlas med varm, utspädd salpetersyra,
som löser ut silver och koppar samt de rester av zink,
vilka legerat sig med silvret. Silvret utfälles med
koksalt och fällningen bearbetas vidare på silver.
Den kopparhaltiga lösningen bortkastas. Det olösta
guldet, som är iner eller mindre kopparhaltigt,
tvättas noga rent och smältes till tackor. Svårigheten
att fullständigt avlägsna kopparn ligger däri, att den
vid den första nedsmältningen delvis oxiderats till
Cu2O, som. sedan ej går i lösning vid syrebehandlingen.
Svavelsyreutlösning av silvret och kopparn
är en billigare metod, men vid de små kvantiteter,
det här är fråga om, spelar syrepriset ingen
nämnvärd roll.

Det ingående godset i cyanideringsverket håller i
genomsnitt 12 g Au/ton och under ett år framställes
ca 50 kg cyanguld från ungefär 4 000 ton pyrit.
Utbytet är sålunda blott ca 50 % och pyriten håller,
vid avgåendet från verket, fortfarande 6 g Au/ton.
Svavelhalten ligger över 40 % S.

Förr, när svavelkispriserna voro uppe i höjden,
hade man ingen svårighet att bliva av med pyriten,
men trots dess guldinnehåll hade verket nu på länge
ej lyckats försälja kisen, utan flera års tillverkning
hade ackumulerats utanför cyanideringsverkets väggar.

Förbrukningen av natriumcyanid är ca 0,6 kg, av
zinkspån 0,1 kg och av blyacetat 0,007 kg per ton
pyrit.

d) Flotationsanläggningen.

Som redan nämnts, kom man till en början ingen
vart med malmen från gången 25/37 i Bredisor. Man
skickade då ett större prov till Krupp i Tyskland,
och här kom man snart underfund med, att vid enkel
pyritflotering den allra största delen av guldet
återfanns i de avgående koncentraten. Krupp fick
därför i uppdrag att uppföra en flotationsanläggning för
70 ton ingående gods per dygn. Fig. 18 visar flotationsschemat.

Från malmfickan 1) hamnar malmen på en
skak-bordsmatare 2), som matar in den i kulkvarnen 3).
Från kulkvarnen går godset på en Dörrs
duplexklasserare 4). Det fina går till en slampump 5),
överkornen gå tillbaka på kulkvarnen. På klasseraren
går också en del av avfallet från det stampbatteri,

illustration placeholder

Fig. 18. Flotationsverk för 70 ton/dygn i Gura Barza, Mica S. A. R.

1 malmficka, 2 skakrännmatare, 3 kulkvarn, 4 duplexklasserare, 5

slampump, 6 blandarrörverk, 7 provtagare, 8 mineralseparation (14 celler),

9 förtätare, 10 vakuumfilter, 11 kon, 12 skakbord, 13 pump.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free