- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
93

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1934 - Edvard Norström: Anteckningar från en studieresa till guldgruvorna i Siebenbürgen, Rumänien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som bearbetar malm från blygången i Valea Morii.
Slampumpen bringar godset till en s. k. excikator
och kompensator (Erreger und Ausgleicher) 6), som
avlevererar ett likformigt slam till flotationscellerna,
Mineral Separation, 8). Koncentratet går till en
apparat, som skiljer det finare slammet från det
grövre 9). Det fina slammet går till en slambassäng,
där det får avsätta sig. Det torkas sedan i
vedeldade ugnar; håller ca 100 g guld/ton. Det grövre
slammet får gå på cylindriska filter 1).
Mellanprodukten går tillbaka enligt schemat, och avfallet går
på en kon 11), varifrån det grova går tillbaka på
klasseraren och det fina till slambassängen för
avfall. Man har skjutit in ett skakbord på vägen 12),
vilket tjänstgör som kontrollapparat på flotationens
effektivitet.

Data på maskinerna.

1) Fickan rymmer 150 ton malm.

2) mataren gör 16 fram- och återgående rörelser
per min., dess dimensioner äro 2 500 X 300 mm.

3) kulkvarnens dimensioner äro längd 2 000 mm,
diam. 1 800 mm, 6 tons kulfyllnad, på vilken
kommer en förslitning av 1,2 kg per ton malm.
Rotationshastighet 22 varv/min.

4) klasserarens dimensioner äro längd 4 470 mm,
bredd 1 320 mm. Lutningen är 1:6, skrapornas
rörelsetal 10–12 per min. och kapaciteten 90 ton per
dygn.

5) slampumpens konstruktion framgår av fig. 19.

6) konstruktionen framgår av fig. 20.

7) provtagarens konstruktion framgår av fig. 21.

8) flotations-apparaten är av modell Mineral
Separation. Den har 14 celler, propellerdiametern är 18
tum och varvtalet 275. Luftförbrukningen per cell är
600 minutliter och kraftförbrukningen per cell ca 4 hkr.

9) är ett rörverk.

10) vakuumfilter- och trumfilterpressarna äro
tillverkade av R. Wolf, deras dimensioner äro längd
1 190 mm, diam. 1 050 mm, filterarea 3 m2.

11) könens dimension är höjd 1 850 mm, diam. 1 050 mm.

För kraftförsörjningen finnas följande motorer:

För kulkvarnen en motor om 64 kW, 3 000 volt
(= 87 hkr, men endast 60 hkr är det ord. kraftbehovet).

För Minerals Separation-apparaten en motor om 44 kW.

illustration placeholder

Fig. 19. Slampump. Kapacitet 230 m3/min. Vattenhastighet

1–2 m/sek., efter inblåsning ~ 5 m/sek.



illustration placeholder

Fig. 20. Blandare.



För blåsmaskinerna en motor om 30 kW, 500 volt,
47 amp. och 720 varv/min.

För filterpressarna och en vakuumpump en motor
om 15 kW, 500 volt, 22 amp. och 960 varv/min.

För matarapparaten, klasseraren och en liten
pump finnes en motor om 5,5 kW.

Totalt är sålunda installerat motorer om
tillsammans 158,5 kW för driften,
dessutom en del i reserv.

Friskvattnet levereras genom en ledning från
stampverket.

För lufttillförseln svara: Till slampumpen en Jæger
Kreiskolbengebläse (Leipzig–Plagwitz) typ A, som
levererar 5,8 m3/min. med 0,6 atm. tryck. Kraftbehov
15 hkr. För Mineral Separation-apparaten en dylik
blåsmaskin, som levererar 12,8 m3 med 0,3, atm. tryck.
För vakuumfiltren en vakuumpump med tillhörande luftklocka.

Daglig driftskontroll: Varje dag tages prov å de
ställen, som utmärkts å flotationssehemat. Kemiska
analyser utföras på ingående gods, mellanprodukt,
koncentrat, å grovt från könen 11 samt å avfall.
Siktanalyser utföras flera gånger om dagen på
ingående gods (provställe 7) samt på inkommande sand
från blygången. Om flotationen skall förlöpa galant
bör mer än 70 % av ingående vara finare än 120
mesh. Reagenstillförseln kontrolleras och ibland
utföres en bestämning av pH koncentrationen. Härför
använde man sig av en kolorimeter, tillverkad av F.
Heilige & Comp. i Freiburg.

Till kolorimetern följer en serie indikatorer, vilka
täcka skalan 1,2 till 9,6 pH. Man arbetade till att
börja med med en svavelsyretillsats om 2,6 kg per
ton ingående gods, men fann senare, att flotationen
gick lika bra med en pulp av neutral pH koncentration.

Under juni 1932 användes följande reagenser:
Pine oil 138 g/ton för maj månad resp. 183 g/ton
Holzgeist Öl 144 g/ton 225
Teer Öl 11 g/ton 13
Natriumxantat 89 g/ton 108

Vattenvolym till berg vikt förhåller sig som 3:1.

illustration placeholder

Fig. 21. Provtagare.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free