- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
94

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1934 - Edvard Norström: Anteckningar från en studieresa till guldgruvorna i Siebenbürgen, Rumänien - Föreningsmeddelanden - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I laboratoriet uppgav man följande genomsnittsanalyser
(för den dagliga kontrollen):
Ingående gods å
Min. Sep. 15–25 g Au/ton, 30–50 g Ag/ton
Mellanprodukt 15–30 30–60
Konen 7–12 5–10
Avfall (sterilt) 2–5[1] 2–10
Koncentrat 80–120 180–240

FÖRENINGSMEDDELANDEN


Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och
bergsvetenskap
sammanträdde torsdagen den 8
november 1934 kl. 19,30 å föreningens lokal i Stockholm. Ett
femtiotal ledamöter och gäster hade infunnit sig.

Sammanträdet öppnades av avdelningens ordförande,
professor Gunnar Wallquist. Till justeringsmän för
aftonens protokoll utsagos bergsingenjörerna Stig
Leijonhufvud och Harry Nathorst. Som ledamöter av
avdelningen inträdde disponent J. Wilhelm Johansson,
Nässjö, och civilingenjör Erik Sandström, Stockholm.

I enlighet med valkommitténs förslag utsagos för år
1935 till ledamöter av avdelningens styrelse: professor
Erik Hägglund, ordf., direktör Karl Sundberg, vice
ordf., förste byråingenjör H. Carlborg, sekr.,
civilingenjör F. Stenhagen, vice sekr., bergsingenjör Assar
Grönwall, fil. dr B. Groth, överingenjör M. Tigerschiöld
och civilingenjör R. Stéenhoff; till avdelningens
representanter i Svenska teknologföreningens styrelse:
professor G. Wallquist ord. ledamot, professor E. Hägglund,
ord. ledamot, förste byråingenjör H. Carlberg, suppl.;
till fackavdelningsredaktörer för Teknisk tidskrift:
docent Evert Norlin för kemi och professor B. G.
Markman för bergsvetenskap; samt till ledamöter av
Svenska teknologföreningens biblioteksnämnd: professor G.
Wallquist och civilingenjör A. Billberg.

I enlighet med förslag från föreningens kansli
bestämdes, att allmänna sammanträden skulle hållas i
maj och september på dagar, som bestämmas senare,
samt den 13 dec., kemiaftnar den 11 jan., 8 mars och
11 okt. samt bergsaftnar den 8 febr., 12 april och 8 nov.

Bergsingenjör Olof Eklund höll därefter ett av ett
80-tal skioptikonbilder illustrerat föredrag över ämnet
"Från en övervintring 1933-1934 på Nordost-Grönland.
Erfarenheter och äventyr i Lauge-Koch-expeditionens
tjänst". Föredragshållarens uppgift under expeditionen
var huvudsakligen av malmgeologisk art. Den
omständigheten, att resultaten ännu ej hunnit bearbetas –
expeditionen återkom till Danmark i september månad – och
vissa andra omständigheter av administrativ och annan
art nödvändiggjorde, att föredragshållaren i denna del
måste inskränka sig till en allmän framställning av
fyndigheters uppträdande inom de olika geologiska
formationerna och deras sammanhang med
eruptivbergarterna. De kismalmsförekomster, som hittills
blottats, synas ej vara av beskaffenhet att kunna få
praktisk betydelse, i betraktande av de mångahanda
svårigheterna vid en exploatering, över huvud taget
synes bergskedjebildningen efter Grönlands östra kust,
i motsats till vad som från visst håll a priori antagits
vara mindre fyndig än åtskilliga delar av bergskedjor
av motsvarande ålder.

Huvuddelen av föredraget omfattade en redogörelse,
i anslutning till de ofta mycket lyckade skioptikonbilderna,
för en mängd anmärkningsvärda händelser och
upplevelser under vistelsen på Grönland och under
resorna dit och därifrån. Expeditionens erfarenheter
pendlade mellan kontakt med den mest moderna tiden,
representerad av flygaren Charles Lindbergh med fru,
i färd med att rekognosera en nordlig flygroute mellan
Nordamerika och Europa, och många veckors primitivt
jägarliv som konsekvens av en strandning under en
expedition med motorbåt utefter kusten. Föredraget
gav ett livligt intryck av såväl faror och strapatser
som primitivt dagligt liv och leverne i Arktis.         H. C.

NOTISER


Sveriges bergshantering 1933. Kommerskollegii
nyligen publicerade statistik över bergshanteringen 1933
visar, att det under året inträffade en återhämtning
inom bergshanteringen i dess helhet från det
bottenläge som nåddes år 1932. Antalet arbetare nedgick
visserligen med 3 % (minskningen faller huvudsakligen
på stenindustrien och järnmalmsbrytningen), men
antalet arbetstimmar var något, om än obetydligt, större
än år 1932. Medeltalet arbetstimmar pr bergverksarbetare
var år 1933 1 831 mot 1 773 år 1932 och 2 151
under högkonjunkturåret 1929. Tillverkningarnas
saluvärde låg 13 % över 1932 års värde, ökningen i
saluvärde är att hänföra till järnverkens och
Bolidenföretagets produkter. För stenkolsgruvorna är värdet så
gott som oförändrat, medan järnmalmsbrytningen och
framför allt stenindustrien uppvisa ett sänkt saluvärde.

Beträffande järnmalmsbrytningen framgår dock
konjunkturomslaget i de ökade exportsiffrorna för
järnmalm. Exporten ökades under året med 40 % och
översteg brytningen (export 3 149 568 ton styckemalm
och slig, brytning och anrikning 2 699 750 ton), vilket
tyder på att de under krisåren hopade malmlagren
äntligen börjat minskas. Sligproduktionen minskades med
2,1 % i förhållande till 1932 års tillverkning, medan
sintertillverkningen ökades med 54,2 % och därigenom
nådde ett värde som överträffats endast år 1929. För
brikettillverkningen konstateras däremot fortsatt
tillbakagång. Brytningens ringa omfattning avspeglas
jämväl i den låga produktionssiffran pr arbetare (482
ton år 1933 mot 1234 ton år 1929).

Tackjärnsproduktionen ökades under året med 22 %
till 323 073 ton men stannade dock långt under
medeltalet för senare år. Medeltillverkningen pr dygn och
masugn utgjorde 40,65 ton mot 31,17 ton år 1929, vilket
beror på, att endast de större, modernare masugnarna
varit i drift år 1933 (39 masugnar mot 59 år 1929). Hela
antalet brukbara masugnar uppgives till 94.
Tillverkningen av kokstackjärn och även av vanligt
träkolstackjärn ökades, medan elektrotackjärnet och speciellt
träkolstackjärnet, framställt i elektrisk masugn, minskades.

Tillverkningen av götmetall nådde nästan 1929 års
nivå. 244 ton av martingötmetallen framställdes i
Brackelsbergsugn. Av de befintliga ugnarna för
framställning av väll- och götmetall voro samtliga basiska
bessemerugnar och induktionsugnar i drift, medan
endast 45 % av lancashirehärdarna och 15 % av
vallonhärdarna användes.

Som nämnts uppvisar brytningen av andra malmer
än järnmalm en avsevärd ökning. Som guldmalm ha
redovisats 366 364 ton mot 192 258 ton år 1932.
Svavelkisproduktionen, 86 295 ton, är den högsta sedan 1920.
Viktigast som exportvara är i denna grupp zinkmalm,
varav under året utfördes 48 561 ton, något mer än år
1932. Slutligen kan nämnas, att guldframställningen i
Rönnskär utgjorde 4 288 kg.


[1] Normalt 3 g/ton.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934b/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free