Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1934 - Joh. Härdén: Belysning medelst lysande gas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sublimeringen blir för stark. Rör av denna typ kallas
glödkatodrör.
I dessa bestå elektroderna av oxider av
alkali-metallerna, som äro så anordnade, att de kunna
upphettas elektriskt, event. utföras de i form av en ihålig
cylinder, med en inre glödtråd av Wolfram. Dessa
glödkatoder medföra, att katodfallet sänkes till ca
25-30 volt, vilket gör att strömstyrkan kan ökas
högst avsevärt utan åtföljande katodsublimering.
Strömstyrkan kan nu saklöst ökas så långt som
värmeutvecklingen i gaspelaren och därmed glasrörets
hållbarhet medger. I varje fall kan strömstyrkan ökas
från 30 till 100 gånger, jämfört med rör och kall katod.
På grund av den höga strömstyrkan sjunker även
spänningen per längdenhet av gaspelaren;
arbetsspänningen hos röret är nu så låg, att den ligger under
den vanliga, för belysning brukliga driftspänningen.
Dock behöves, liksom förut, på grund av den
negativa motståndsfaktorn, en förkopplad självinduktion
(eller motsvarande motstånd) samt dessutom en liten
hjälptransformator för glödströmmen. För startning
fordras dock fortfarande en högre spänningsstöt;
detta ordnas enklast medelst en teslaspole av
obetydliga dimensioner.
Olika gassorter.
Vilka gaser eller ångor kunna komma till
användning i lysröret? Först och främst, gasen eller ångan
måste vid strömgenomgång avge ljus inom den del
av spektrum, som är användbart för praktiskt bruk.
Ihågkommas bör, att en del av strålningen från gasen
utgöres av för ögat osynligt eller oanvändbart ljus.
Ett exempel är koldioxid; denna gas ger låg
verkningsgrad, men ljuset är nära nog vitt (med en
dragning åt grönt) och påminner om diffust dagsljus,
Väte återigen ger ett rosafärgat ljus, men är ännu
mer ineffektivt.
Vidare måste gasen eller ångan motstå
sönderfallande under inverkan av urladdningen. Detta är t. e.
ej fallet med svavelväte, som i sig ej vore
oanvändbart, men som faller sönder och avsätter svavel på
rörväggarna.
Ej hellar få gaserna angripa glaset eller
elektroderna, såsom är fallet med fluor- och klorföreningar.
I fråga om ångor - till skillnad från gaser -
måste trycket kunna hållas lågt vid temperaturer
nära glasets mjukningspunkt.
Färgen, antingen för sig eller i kombination
med glasets, måste vara lämplig för praktiskt bruk. Neon
ensamt ger rött ljus, natriumånga gult, Den senare,
med en ringa tillsats av neon, torde vara den
lämpligaste för ytterbelysning.
Startspänningen varierar högst avsevärt för olika
gaser och får ej vara för hög.
Slutligen, gasen eller ångan får ej visa tendens att
ansamla sig på rörets väggar (såsom var fallet med
det tidigare rätt allmänt i Amerika förekommande
Farlan-Mc Moore ljuset, där gasen i rören måste
ersättas rätt ofta).
Följande lista upptar de gaser och ångor, som
föreslagits till användning:
Gaser:
Neon - Rött ljus.
Helium - Gulvitt, dragning åt gult.
Kväve - Brungult, grönaktigt.
Koldioxid - Vitaktigt, diff. dagsljus.
Argon, Krypton, Xenon användas endast som tillsats till andra gaser eller ångor.
Ångor:
Kvicksilver - Blågrönt, grönt i specialglas.
Natrium - Starkt gult.
Kadmium - Blått, med grön färgton.
Tallium - Djupgrönt.
Magnesium - Blekgrönt, gulaktigt.
Ett nästan vitt ljus kan erhållas från ett neonrör,
innehållande en noga avvägd kvantitet
kvicksilverånga, förutsatt att strömstyrkan hålles fullt
konstant inom bestämda, mycket snäva gränser. Man
frågar sig varför icke en bestämd, åsyftad
färgverkan kan erhållas genom noga avmätta
blandningar av lämpliga gaser och ångor. Som redan har
sagts, har varje gas sin egen karakteristiska
spänning; vanligen inträffar det därför, om flera gaser
med vitt skilda kritiska spänningsvärden finnas
blandade, att den med lägsta värdet så starkt
överväger de andra vid strömtransporten, att dessa träda
helt i bakgrunden. På så sätt kommer färgtonen hos
den gas, som har det lägsta kritiska värdet, att
dominera.
Så t. ex. vore det önskvärt att blanda natrium,
kvicksilver och neon i lämpliga proportioner i samma
rör; vi skulle då få ett spektrum innehållande gult,
grönt, blått och rött, således ett för ögat fullt
brukbart ljus. Dock, på grund av sagda orsaker, är
detta ej utförbart: den gas, som har den lägsta
elektronvoltspänningen, övertar ledningen, så att de
övriga bli av föga verkan.
Detta gäller företrädesvis den nyttiga, positiva
pelaren. Vid katoden däremot händer det ofta, att,
om flera gaser finnas närvarande, de med högre
kritiskt värde komma starkt i förgrunden för att sedan
försvinna i själva pelaren. Detta är ej så
överraskande: spänningsfallet är störst närmast katoden,
vilket här ger elektroderna en större hastighet än
eljest i pelaren, där ju spänningsfallet per
längdenhet är mindre.
I det sagda ha vi antagit en konstant gasvolym; om
gasen däremot är uppblandad med metalliskt Hg,
som förångas först med stigande temperatur, kommer
gasens egenstrålning att överväga så länge röret är
kallt, medan kvicksilvret framträder mer och mer då
temperaturen stiger. Den praktiska svårigheten är
därför att hålla röret vid lagom hög temperatur, så
att bådas strålning kan göra sig gällande.
Fasförskjutningen.
På grund av att gasurladdningen ej direkt följer
Ohms lag, följer ej spännings- och strömkurvan
sinus-formen. För neon visar spänningskurvan vid varje
begynnande halvperiod ett högre värde än vid normal
strömgenomgång, håller sig därefter nära konstant
vid ett medelvärde och faller plötsligt till noll vid
slutet av halvperioden. Strömstyrkan åter förblir
noll tills spänningen nått sitt (nära) högsta värde och
faller sedan strax innan spänningen börjat gå ned
mot noll. Vid kvicksilver är denna första stegring
praktiskt omärkbar, enär här det kritiska värdet
ligger mycket nära normalvärdet. Vid glödkatod-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
