Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1934 - J. Körner: Några synpunkter på lokomotivtyper för svensk stambaneelektrifiering - G. Lindahl: Några praktiska tillämpningsfall på intermittent märkning av maskiner och transformatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3 FEBR. 1934
ELEKTROTEKNIK
21
för B0-B0-maskinerna äro av ungefär samma
storleksordning. En direkt jämförelse i pfennig och öre är
naturligtvis vansklig på grund av åtskilliga
förhållanden; även om emellertid de svenska 1C1-lokens
underhållskostnader äro mycket låga, giva de tyska
erfarenheterna stöd för den förmodan, att typer med
individuell axeldrift böra under likvärdiga betingelser
ställa sig än gynnsammare, vilket sammanhänger
med deras enklare
mekaniska byggnad. I själva
verket utgöra
underhållskostnaderna för den
mekaniska delen vid de
svenska loken (1931 års
statistik) ca 60 % av hela
underhållet.
Då det gäller att anpassa
dessa typer till svenska
behov, måste hänsyn tagas till de här i allmänhet
lägre tillåtna drivaxeltrycken, som nödvändiggöra en
reduktion av maskineffekten. Å andra sidan torde
med koppelstångsystemens bortfallande högre
axeltryck än de nuvarande kunna tillåtas, då de av
drivverket härrörande dynamiska påkänningarna
avsevärt minskas eller helt bortfalla. Det kan därför
utan tvivel räknas med, att de ifrågasatta typerna
även med hänsyn tagen till en justering av
axelbelastningen skola visa sig överlägsna den
nuvarande. Det förtjänar måhända i detta
sammanhang påpekas, att de nya maskinernas goda
materialutnyttning ej är enbart en typfråga utan väsentligen
sammanhänger med utbildandet av ett flertal
tekniska detaljer.
Vad till sist beträffar byggnadskostnaderna kunna
dessa i stort sett räknas proportionella mot vikterna
och följaktligen i huvudsak oförändrade under ovan
diskuterade förutsättningar.
Det anförda pekar ganska bestämt i den
riktning, att den tekniska utvecklingen lett fram till den
punkt, då en brytning med statens järnvägars
hittills tillämpade praxis med enhetslok för all trafik
bör ägnas närmare övervägande. Standardisering är
ju visserligen tidens lösen, men på ett område, som
är statt i särskilt rask expansion, binder den lätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>