- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Elektroteknik /
21

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1934 - J. Körner: Några synpunkter på lokomotivtyper för svensk stambaneelektrifiering - G. Lindahl: Några praktiska tillämpningsfall på intermittent märkning av maskiner och transformatorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

3 FEBR. 1934

ELEKTROTEKNIK

21

för B0-B0-maskinerna äro av ungefär samma
storleksordning. En direkt jämförelse i pfennig och öre är
naturligtvis vansklig på grund av åtskilliga
förhållanden; även om emellertid de svenska 1C1-lokens
underhållskostnader äro mycket låga, giva de tyska
erfarenheterna stöd för den förmodan, att typer med
individuell axeldrift böra under likvärdiga betingelser
ställa sig än gynnsammare, vilket sammanhänger
med deras enklare
mekaniska byggnad. I själva
verket utgöra
underhållskostnaderna för den
mekaniska delen vid de
svenska loken (1931 års
statistik) ca 60 % av hela
underhållet.

Då det gäller att anpassa
dessa typer till svenska
behov, måste hänsyn tagas till de här i allmänhet
lägre tillåtna drivaxeltrycken, som nödvändiggöra en
reduktion av maskineffekten. Å andra sidan torde
med koppelstångsystemens bortfallande högre
axeltryck än de nuvarande kunna tillåtas, då de av
drivverket härrörande dynamiska påkänningarna
avsevärt minskas eller helt bortfalla. Det kan därför
utan tvivel räknas med, att de ifrågasatta typerna
även med hänsyn tagen till en justering av
axelbelastningen skola visa sig överlägsna den
nuvarande. Det förtjänar måhända i detta
sammanhang påpekas, att de nya maskinernas goda
materialutnyttning ej är enbart en typfråga utan väsentligen
sammanhänger med utbildandet av ett flertal
tekniska detaljer.

Vad till sist beträffar byggnadskostnaderna kunna
dessa i stort sett räknas proportionella mot vikterna
och följaktligen i huvudsak oförändrade under ovan
diskuterade förutsättningar.

Det anförda pekar ganska bestämt i den
riktning, att den tekniska utvecklingen lett fram till den
punkt, då en brytning med statens järnvägars
hittills tillämpade praxis med enhetslok för all trafik
bör ägnas närmare övervägande. Standardisering är
ju visserligen tidens lösen, men på ett område, som
är statt i särskilt rask expansion, binder den lätt

illustration placeholder


Fig. 5. Löpboggie för tyska statsbanornas nya ICl-lok, system
Krauss-Helmholtz-Kleinow.

utvecklingen på ett sätt, som förhindrar utnyttjande
av teknikens framsteg, och då det gäller produkter,
vilkas livslängd kan bliva en mansålder, är
återhållsamhet i detta hänseende på sin plats.

En fullständig utredning av detta spörsmål är
emellertid en ganska komplicerad uppgift. Den
innebär i själva verket ett klarställande av den
gynnsammaste balansen mellan ett flertal synpunkter av
trafik- och maskinteknisk resp. ekonomisk och
trafik-organisatorisk art, allt under framtidens synvinkel
och vid beaktande av den modernaste
lokomotivteknikens möjligheter. Med tanke på de nya
elektrifieringsprojekt, som med korta mellanrum framföras
till riksdagen i huvudsak efter äldre standardiserade
specifikationer, synes emellertid en sådan
undersökning högst aktuell.


NÅGRA PRAKTISKA TILLÄMPNINGSFALL PÅ
INTERMITTENT MÄRKNING AV MASKINER OCH
TRANSFORMATORER.1

Av G. LINDAHL.

Allmänt.

I den i novemberhäftet 1933 av Elektroteknik
införda artikeln "Intermittent drift" av tekn. dr J.
Wennerberg är angivet, huru maskiner och
transformatorer, som arbeta i intermittent drift, kunna
märkas och provas. Nedan kommer att visas, huru man
i praktiken uträknar eller uppskattar sådana
märkningsdata.

Vissa använda beteckningar överensstämma med
dem i ovannämnda artikel och äro:
tåp - den del av en belastningsperiod, då
maskinen står under spänning.

tk = den del av en belastningsperiod, då
maskinen har full spänning.

i Föredrag vid Elektroingenjörsföreningens sammanträde
d. 22 sept. 1933.

tt = inkopplingstid under prov.
T = tid för hel belastningsperiod.

f ___ SP f __ ^ f .... *

’ *p rp ’k rn <i rrr

Psp =: kvadratisk medeleffekt under tiden tsp.

Pt nz märkeffekt, effekt vid provning.

c =z temperaturstegring i tomgång i förhållande

till den vid effekten PSp.
s - kylning i stillestånd i förhållande till kylning

i drift.

För det fall att man godtager förslaget om
intermittent märkning, dvs. märkning med en effekt och
en intermittensfaktor, kommer denna att i de flesta
fall uttränga märkningen med korttidsdrift, som
hittills varit den mest använda för intermittent
arbetande maskiner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934e/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free