Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1934 - G. Lindahl: Några praktiska tillämpningsfall på intermittent märkning av maskiner och transformatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
TEKNISK TIDSKRIFT
3 FEBR. 193±
maskinens rötor. Detta medför tydligen, att
grundekvationerna (1) och (2) ej gälla i detta fall.
Härtill kommer, att startnings- och stanningstiderna
bliva beroende på det förhållande mellan hastighet
och moment, som gäller för motorn ifråga.
Beräkningen av motordata bör därför lämpligast utföras
av den firma, som skall leverera motorerna. Firman
måste därvid ha följande uppgifter:
1) Götets vikt räknad per rulle.
2) Svängmoment av rullen.
3) Rullens diameter.
4) Kortaste och längsta transportvägarna och
tilllåten transporttid.
5) Friktionsmomentet, såvida det ej kan
försummas.
6) Antal startningar per timme med göt.
" " " " utan ,,
" bromsningar " " med "
" " " " utan "
Märkningen av sådana motorer är av mindre
betydelse, enär rättvisa prov i leverantörens provrum
näppeligen kunna företagas. Det är dock lämpligt
märka dem med en effekt, som står i normal
proportion till maximalmomentet.
Kranar och travers er.
Då det är frågan om intermittent drift, måste det
största intresset upptagas av kranar och traverser,
enär dessa numerärt representera den största
gruppen av intermittent arbetande maskiner.
Hittills hava hithörande motorer dimensionerats
för den nominella mekaniska effekten och en mer
eller mindre på måfå tagen drifttid vid
korttidsmärkning. I vissa fall har man använt sig av tabeller,
vilka upptagit lämplig korttidsmärkning för vissa
krantyper, och med hjälp av dessa tabeller och egen
f»,
x
x
-£-
Fig. 6, Arbetsdiagram för kran.
erfarenhet har man bestämt motorstorleken. I varje
fall har bestämningen varit synnerligen
approximativ och något sätt att utföra en kontrollräkning
finnes ej, eftersom korttidsdriften ej på något sätt kan
anses motsvara den verkliga driften. Detta har
medfört, att i vissa kranar motorerna blivit för varma och
i vissa fall alldeles för kalla. Det senare torde dock
i allmänhet vara fallet.
Vid dimensioneringen av motorn enligt
korttidsdrift har man dessutom vanligen försummat att taga
hänsyn till om motorn är öppen, ventilerad, helt
kapslad etc., naturligtvis därför att dessa
omständigheter äro av föga betydelse vid verklig
korttidsdrift. På grund av det stora antalet startningar är
det en fördel att minska motorns svängmoment,
vilket medfört att man på sista tiden allt mer och mer
börjat använda ventilerade och öppna motorer i
stället för helkapslade. Om man förut funnit, att en
helkapslad motor för en viss kran visat sig uppnå
den tillåtna temperaturstegringen, då den är
dimensionerad för 60 min. drift, och man önskar övergå till
öppen motor, är det tämligen säkert, att den öppna
motorn icke skall utföras för 60 min. drift.
Av flera orsaker bör vid kranar och traverser den
nominella mekaniska effekten stämplas på motorn.
Dels har det enligt ovan blivit kutym att stämpla
motorn på detta sätt, dels angiver denna effekt den
mekaniska styrkan hos maskineriet och dels måste
start- och regleringsapparaten väljas med hänsyn till
denna effekt. För en lyftmotor t. e. väljes
kontrollermotståndet så, att på första kontrollerläget motorn
giver 70 % av det nominella mekaniska momentet,
varvid full last i kroken hålles svävande och den
mjukaste möjliga igångsättning erhålles.
För en hel del kranar, t. e. massgodskranar vid
hamnar, fordras att en viss mängd material skall
kunna transporteras från en plats till en annan på
en viss tid. Härigenom är kranens kapacitet angiven
och på basis härav kan man uppgöra ett
arbetsdiagram, upptagande moment och hastigheter för de i
arbetscykeln medverkande motorerna. Efter detta
diagram kan en kontinuerlig effekt eller också en
viss intermittensfaktor, baserad på den nominella
mekaniska effekten, uträknas och motorn tydligtvis
bestämmas såsom i föregående fall (t. e. som för
gruvspel).
För andra kranar och traverser t. e. för
verkstads-traverser, måste man utbilda ett system för
approximativ bestämning av intermittensfaktorn vid den
givna nominella effekten. Ett sådant system är
möjligt tack vare att vissa förenklingar och
generaliseringar av arbetsdiagrammet för kranar och
traverser kunna göras.
Fig. 6 visar ett generellt arbetsdiagram för en
kranmotor, exempelvis den motor som driver
kranåkma-skineriet. Man kan härvid förutsätta, att en åkning
åt ena hållet med full last (under tiden tgpl) alltid
följes av en åkning åt andra hållet med tom krok
(under tiden tsp2). På samma sätt kan man för ett
hissmaskineri förutsätta, att en lyftning alltid följes
av en firning och omvänt.
Nedbromsningen till stillestånd sker vanligen på
rent mekanisk väg, dvs. motorn frånkopplas och
rörelseenergien utbromsas medelst mekaniska
bromsar. Härigenom blir fsp « fk och ekv. (9) kan
läggas till grund för beräkningarna. Även om elektrisk
bromsning förekommer, giver ekv. (9) tillräckligt
noggranna resultat, om endast bromsningstiden är
kort.
De största massorna ligga i motorns rötor och i
spelet (hisskorg, koppling, utväxlingar) och själva
lasten spelar föga roll vid bestämning av
accelerationseffekten Pa. Man kan därför utan större fel
antaga, att Pa är oberoende av lasten.
Accelerations-momentet (motsvarande Pa) blir således detsamma
under såväl tai som ta2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
