- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Elektroteknik /
29

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1934 - G. Lindahl: Några praktiska tillämpningsfall på intermittent märkning av maskiner och transformatorer - L. Johansson: Storleken av axelmomentet vid kortslutning av synkronmaskin direktkopplad till svänghjul

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 FEBR. 1934

ELEKTROTEKNIK

i verkligheten, och detta skulle för den öppna
motorn betyda en bättre kylning under provet. Den
är därför tilldömd en längre körtid med förluster än
den kapslade motorn. För Pn större än Psp erhålles
av liknande skäl lägre intermittensfaktor för den
öppna än för den kapslade motorn, vilket också
framgår av ovanstående exempel.

På grund av den intermittenta driftens
oregelbundna natur är det naturligtvis ej möjligt beräkna
den intermittensfaktor, som exakt motsvarar det
verkliga driftfallet. Av denna orsak är det
lämpligt att endast märka maskinerna med vissa
vedertagna standard intermittensfaktorer, såsom 15, 25, 40
eller 60 %. Motorn i exemplet ovan märkes
således

"46 kW int. 25 %".

Av ovan angivna exempel framgår dels den
intermittenta driftens natur och dels olika möjligheter
att märka elektriska maskiner och transformatorer,
som arbeta under dessa förhållanden. För större
effekter är det lämpligast dimensionera den
elektriska utrustningen för kontinuerlig drift. För andra
fall däremot och då framför allt vid kranar och
trä-verser är det lämpligt märka det elektriska
maskineriet med en viss intermittensfaktor, varvid den
stora fördelen framför korttidsmärkning erhålles, att
kontrollräkning kan göras och man således ej
uteslutande måste lita på sin egen erfarenhet.
Dessutom är intermittent märkning redan tillåten enligt
VDE-normer, vilket gör att här i landet, där
konkurrensen oftast står mellan tyska och svenska
firmor, det råder en stor förbistring beträffande
intermittent arbetande maskiners märkning.

STORLEKEN AV AXELMOMENTET VID KORTSLUTNING
AV SYNKRONMASKIN DIREKTKOPPLAD TILL

SVÄNGHJUL.

Av L. JOHANSSON.

Vid kortslutning av en synkronmaskin
uppkommer i dess luftgap ett pulserande, starkt dämpat
vridmoment, som ger upphov till
torsionssväng-ningar i axelsystemet. I axeln mellan de till
systemet hörande svängmassorna uppkommer ett
vridmoment, som ofta blir av sådan storleksordning, att
vederbörlig hänsyn till detsamma måste tagas vid
utformandet av axelkonstruktionen. Särskilt gäller
detta, om man mellan de båda svängmassorna har
en relativt kort axel, då systemets egenfrekvens ofta
kommer ogynnsamt i förhållande till påtryckta
frekvensen, dvs. kortslutningsmomentets frekvens.

I. Kortslutningsmomentets storlek och förlopp.

För en synkronmaskin med utpräglade poler och
normalt utförande har kortslutningsmomentet i
luftgapet vid kortslutning mellan två faser i
ogynnsammaste ögonblicket ett karakteristiskt förlopp
enligt fig. 1. Momentet är som synes starkt dämpat
och i början periodiskt med samma grundfrekvens
som strömmen för att så småningom övergå till att
få dubbla denna frekvens. Det analytiska uttrycket
för kortslutningsmomentet med detta utseende är
alltför komplicerat att användas vid beräkningar av
axelmomentet, varför en förenkling av uttrycket
måste göras. Avsikten med denna avhandling är
att angiva en formel för axelmomentet med för
praktiskt bruk nöjaktig noggrannhetsgrad. och ej att
återgiva förloppet matematiskt exakt. En
analysering av diagrammet enligt fig. l ger som resultat

Mk = Mkmax(0,:,~> .e~l2t-$incot -~
0,42-e~3*-. sin 2 co t + 0,23 - e~nt . sin 3 co* - 0,n - e~Bt -

Här betyder co vinkelfrekvensen i rad./sek. och t
tiden i sek. Nu är

där T = tiden för en period i sek.

Som av ek v. (1) framgår kan man för en
godtycklig momentvåg med ordningstalet n skriva

M = M0.e-f*t.&iufont (2)

där M0 = momentvågens, maximalvärde och /J ~
momentvågens dämpfaktor.

Kortslutningsmomentets maximal var de, Mkmax,
brukar för normala maskiner uppgå till 10 å 15 ggr
normala belastningsmomentets storlek, vid
kortslutning på maskinens uttag.

F\K. i.

II. Axelmomentets storlek och förlopp.

Det mekaniska systemet tänka vi oss i enlighet
med fig. 2. Här betyder
Ji masströghetsmomentet för elektr. maskinens rö-

tor,

masströghetsmomentet för svänghjulet,

J2

M

gällande för förloppet under de tio första perioderna, Ma

vridmoment från w.te momentvågen i
kortslutningsdiagrammet verkande på massan Jv
vridmomentet i axeln,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934e/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free