- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Elektroteknik /
32

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1934 - L. Johansson: Storleken av axelmomentet vid kortslutning av synkronmaskin direktkopplad till svänghjul - Föreningsmeddelanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

TEKNISK TIDSKRIFT

3 FEBR. 1934

Ci= F7–

278

278

+ 1

> ijjj-3^4y2 = ~ 3,25
’ "278"’ ¥787

C2 =
och

««! = «

eller

12

278~

314

"27~8

= 1,16

33 000 . 0,55
720 + 33000 J

- 1,16 COS COf t -f

ry

L\

12

278 ’ 4

278 ’ 278 /

314
6+ 278 ’6’**

sm

t -

(- 3,25 sin co t -f Iji6 cos o)

]

M

’La\

kma.v

= 1,88 sin a)e t - 0,59 cos coe t -f-

*



-f e ( - 1,64 sin o) t -f 0,59 cos co t).

2. Inverkan av andra momentvågen i
kortslut-iiingsdiagrammet. För denna momentvåg är

M0 = - 0,42 Mkmax, fi =3, con = 2w = 628.
I detta fall kan tydligen ekv. (14) användas. Vi
erhålla

,->- a2 - - 0,21 sin co, t + 0,09 e~3 *. sin 2 co t

Mkmax

3. Inverkan av tredje moment vågen i
kortslut-nmgsdiagrammet.

M0 = 0,23 Mkmax, fl = 12, a)n = 3 G> = 942.
Ekv. (14) ger

= 0,07 sin a)et - 0,o

-121

. sin 3 co t.

De följande momentvågornas inverkan blir
obetydlig och kan försummas.

Totala axelmomentet erhålles genom summering
av ovanstående uttryck

= M

al

M

a2

vilket ger

M

a

= 1,74 sin a><, t - 0,59 cos co, t -f

_[_ é~~ 12 t (_ 15(M gin CD t -f 0,59 COS CO t) -f

+ 0,09 e~ 3 * - sin 2 co i - 0,02 e~’ lL> *.. sin 3 co t.
Detta uttryck är grafiskt uppritat på fig. 3, som
sålunda föreställer axelmomentets förlopp vid
kortslutning under de angivna förutsättningarna.
Maximalt erhålla vi

Marnax = "r’>J ^-kmax

eller

Mamax = 27,5 ggr normala belastningsmomentet
Räkningarna ha som synes givit till resultat ett
pulserande vridmoment i axeln med amplituderna

mångdubbelt större än normala
be-lastningsmomentet. Förhållandena ha
emellertid antagits ogynnsamma.
Egen-frekvensen för systemet ligger relativt
nära första momentvågens frekvens,
vilket är av utslagsgivande betydelse.
Vidare har svänghjulets
masströghets-moment antagits mycket stort i
förhållande till rotorns, vilket också
bidrager till ogynnsamt resultat. I
verkligheten är emellertid axelmomentet ej

fullt så stort som ovanstående räkning
giyit tm resultat på grund av före.

komsten av en hel del dämpande
faktorer, vilka för enkelhets skull
försummats vid härledningen av
uttrycket för axelmomentet.

FÖRENINGSMEDDELANDEN

Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie sammanträde
på föreningens lokal fredagen den 19 januari 1934 kl.
19,30.

Sammanträdet öppnades av föreningens ordförande,
direktör R. Liljeblad, som hälsade de till sammanträdet
inbjudna gästerna välkomna. Protokoll från
sammanträdet den 17 november 1933 upplästes och godkändes.

I föreningen invaldes civilingenjörerna Sture Schmidt
och Nils Nilsson samt fil. kand. Gösta Phragmén och
inträdde enligt anmälan civilingenjörerna John Giertz,
W. Wretlind och Torkel Callerstad.

Ordföranden meddelade, att
Elektroingenjörsföreningen av fru Bertha Dahl, född Holmer, mottagit som
gåva kronor 10 000 att av styrelsen förvaltas under
namnet "Ragnar Holmers minnesfond" enligt stiftelseurkund,
som tidigare publicerats i Teknisk tidskrift. Styrelsen
hade till donator avlåtit en tacksamhetsskrivelse.

Till revisorer för föreningens fonder valdes
byrådirektör A. F. Gustrin och civilingenjör Arvid Westerberg.

Härefter höll artilleriingenjör ROBERT GREY ett med
ljusbilder och film illustrerat föredrag över ämnet
"Grunddrag av eldledning för fartygsartilleri och
därmed sammanhängande frågor rörande fjärriktning".
Talaren gav en särdeles detaljrik framställning av de
olika såväl äldre som nyare system, som kommit till
användning för eldledning. Sålunda genomgingos såväl
de rena signalsystemen som de mera moderna
följdvisar-apparaterna och den typ av utrustning, där själva
artilleripjäsens manövrering verkställes genom fjärrstyrda
kraftorgan. Särskild uppmärksamhet ägnades åt den
typ av växelströmsmatade apparater, som fått namnet
Selsynapparaterna (self-syncronizing). Vidare visades
tvenne särdeles instruktiva filmer från Bofors över
inriktning och skottlossning hos såväl moderna kulsprutor
för luftvärn som tungt fartygsartilleri.

Efter föredraget, som mottogs med livligt bifall och
kommer att inflyta i Teknisk tidskrift, framförde
ordföranden föreningens tack till föredragshållaren.

Härefter vidtog en kortare diskussion, varunder bl. a.
dr L. Dreyfus närmare utvecklade teorien för
Selsyn-apparaten och ingenjör A. Garde praktiskt
demonstrerade en av Asea nyligen utarbetad utrustning för
fjärrkontroll av kraftmaskineri för kanonriktning med hjälp
av Selsynapparater, vibrerande snabbregulator samt
elektriska maskiner i Leonardkoppling.

Det av ett 110-tal medlemmar och gäster besökta
sammanträdet avslutades kl. 22,15, varefter vidtog supé
och samkväm.

F. Du.

Fig. 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934e/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free