- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Elektroteknik /
36

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1934 - G. Swedenborg: Bedömning av telefonapparaters elektroakustiska egenskaper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hörtelefonprovningar skulle man behöva införa en
ganska komplicerad akustisk mätanordning, t. e. ett
konstgjort öra med efterbildning av öronmusslan
och hörselgången och med en mikrofon, kopplad till
ett elektriskt filter, en förstärkare och ett
avläsningsinstrument, i stället för trumhinnan. Dylika
anordningar äro en smula omständliga men kunna
givetvis väl realiseras för laboratorieändamål. Vid
provningar i telefonstationer och hos abonnenter måste
enklare metoder tillgripas.

Då man undersöker vanliga kolkornsmikrofoner
med sinusformade toner eller med komplexa ljud,
bildade av dylika toner, visar sig i de flesta fall en
utpräglad instabilitet i resultaten, och dessa bliva i
regel ej reproducerbara. Detta är en egendomlighet,
som är förtjänt av särskild uppmärksamhet.
Sannolikt är, att kolkornen vid membranets periodiska
svängningar packa ihop sig på ett helt annat sätt
än då mikrofonen påverkas av talljud, som ju
innehåller bl. a. explosiva stötljud. Dessa stötljud
medföra en ganska god stabilitet i mikrofonernas
effektivitet. Vid provningar med toner är man därför
nödsakad att antingen med akustisk eller mekanisk
påverkan ersätta talets explosiva ljud för att kunna
erhålla tillförlitliga resultat.

För närvarande använder man vid
effektivitetsundersökningar i de allra flesta fall följande metod.
Telefonapparaterna jämföras i avseende på den
överförda ljudvolymen med s. k. standardapparater,
varvid talljud användes. Dessa standardapparater
äro utrustade med mikrofoner och hörtelefoner, som
kunna påräknas äga god elektroakustisk stabilitet.
För de förnämsta standardapparaterna användas
för ändamålet specialkonstruktioner (t. e.
elektrodynamiska eller elektromagnetiska eller
piezoelektriska mikrofoner och hörtelefoner,
kondensatormikrofoner etc.) Apparaterna äro försedda med
dämpnings- och, om så är behövligt,
förstärkningsanordningar, så att reglering kan ske till bästa möjliga
överensstämmelse i
ljudvolym med de
telefonapparater, som skola
undersökas. Då
överensstämmelse ernåtts,
antecknas dämpnings- eller
förstärkningsvärdet i
standardapparaten, varigenom
man erhåller ett mått på
den prövade apparatens
effektivitet.

CCIF har etablerat ett
internationellt system av
standardapparater. Främst
i detta system står den
primära
referensstandardapparaten SFERT,
betecknad efter
initialbokstäverna i "Système
Fondamental Européen de Référence
pour la Transmission
téléphonique (ordet
"Européen" är numera struket).
SFERT är uppställd i det
tidigare nämnda
elektroakustiska telefonlaboratoriet i Paris (detta
benämnes SFERT-laboratoriet). Denna
referensstandardapparat, som ställts till CCIF:s förfogande av
American Telephone and Telegraph Co., är utrustad med
kondensatormikrofoner och elektrodynamiska
hörtelefoner med tillhörande förstärkare. Det skulle
föra för långt att gå in på alla detaljer och finesser
i anordningarna utan måste hänvisas till den
utländska facklitteraturen.[1] Det må endast nämnas, att
mikrofon- och hörtelefonanordningarna äro
elektroakustiskt fullt kalibrerbara medelst vätgasfylld
termofon. Man har fastställt, att mikrofonanordningen
skall inom det viktigaste talfrekvensområdet ge ca
26 mV pr mikrobar akustiskt tryck å
kondensatormikrofonen. Motsvarande siffra för
hörtelefonanordningen är ca 17 mikrobar per volt.
Talöverföringen i SFERT sker praktiskt taget
distorsionsfritt. Vid behov kan emellertid mellan ett par steg
i mikrofon- resp. hörtelefonförstärkaren inlänkas en
fyrpol, som åstadkommer en distorsion, liknande den,
man har i kommersiella telefonapparater.

I systemet äro inordnade andra
referensstandardapparater, som i likhet med SFERT äro försedda
med fullständig elektroakustisk
kalibreringsutrustning. En dylik apparat, konstruerad av Siemens &
Halske, finnes i Reichspostzentralamt i Berlin.

illustration placeholder
Fig. 2. Telefonstandardapparat av typ SETEM.


Vidare finnas s. k. arbetsstandardapparater
("Etalons de travail") av mindre komplicerad
konstruktion. Dessa äro ej elektroakustiskt kalibrerbara.
De mest kända typerna äro SETEM (Système étalon
de travail utilisant des microphones
électro-magnétiques")[2] och SETAC ("Système étalon de travail
utilisant des microphones à charbon"). Fig. 2 visar ett
SETEM-exemplar, som är i telegrafverkets ägo, och
som är utfört av Siemens & Halske. Anordningens


[1] Martin och Gray: "Master reference system for
telephone transmission", The Bell System Technical Journal,
1929, s. 536.
[2] Hartmann och Döring-; "Em Fernsprecharbeitseichkreis",
ektrische Nachrichten-Technik, 1931, s. 444.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934e/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free